"Vi slapp bombningar och skjutande, men påverkades i allra högsta grad" skriver Nina från Majorna i Göteborg. Här berättar ett hundratal kvinnor och män om sina minnen från krigsåren. Deras berättelser handlar om försörjning, nya roller, ransoneringar, mat, kläder, om hur kriget var närvarande på olika sätt och hur det har påverkat livet efteråt.

De minns hur tiden präglades av såväl oro och sorg som glädje och nöjen. Några berättar om livet som inkallad, om förhållandet mellan militär och civilbefolkning, skyddsåtgärder och frivilligförsvar, andra beskriver hur det var att leva i gränstrakter eller att komma som flykting till Sverige.

Berättelserna är huvudsakligen från Västsverige men här finns också bidrag från andra delar av landet.

Modern språkdokumentation har gått från att fältlingvisten behandlar talarna av ett språk som ganska passiva informanter till att vara mycket aktiva språkkonsulter. I detta ingår att språkkonsulterna ska kunna hantera teknisk utrustning som inspelningsapparater och att kunna göra transkriptioner på egen hand.

Många verktyg för transkriptioner är dock komplicerade både att arbeta med och att exportera data från. Här presenteras ett språkoberoende verktyg för transkription av ljudfiler som är direkt anpassat för annotering enligt Leipzig glossing rules.

Verktyget presenterar ljudet på en webbsida som scrollas på vanligt sätt: uppåt och neråt. På detta sätt undviks den oöversiktliga vy som är vanlig i många verktyg där ljudet presenteras som en enda lång horisontell tidslinje och där användaren behöver zooma in och ut i materialet för att växla mellan översikt och detalj.

Ljudfilen delas upp i ungefär 10 sekunder långa delar, som sedan läggs under varandra. Verktyget försöker dela upp ljudfilen vid pauser, men om användaren hittar lämpligare punkter i ljudfilen kan punkterna enkelt justeras. Varje del av ljudfilen representeras av ett spektrogram som inte är tillräckligt högupplöst för ingående fonetiska analyser, men hjälper användaren att navigera och avgöra var yttranden börjar och slutar.

Användaren får sedan tillgång till tre transkriptionslager: fonetiskt/fonematiskt, glossning och fri översättning. Det fonetisk/fonematiska lagret ger ett stöd till glossningen. Glossningslagret används för morfosyntaktisk transkription och morfosyntaktisk förklaring enligt Leipzig glossing rules. Slutligen löper den fria översättningen över hela yttrandet.

Verktyget är tänkt att användas för ett lager i taget, där användaren markerar en region i spektrogrammet med musen, lyssnar på regionen med TAB-tangenten och sedan enkelt skriver in transkriptionen. Transkriptioner i det fonetisk/fonematiska lagret sprids ut över hela den markera- de regionen för att foner/fonem ska komma någorlunda nära respektive plats i spektrogrammet.

Verktyget kan generera direkt publicerbar LATEX-kod med formatering enligt Leipzig glossing rules och automatiska tidsstämplar för varje transkriberat yttrande i ljudfilen.

Verktyget utvecklas av Språkbanken Sam inom Nationella språkbanken.

Technology has historically had both beneficial and detrimental effects on languages. In our lifetimes, computers and computer based communication have gone from obscure to mainstream, even indispensable. Having technology thwart you when you write your language can be devastating and make you not want to use it. Being instead nudged by helpful keyboards, good spell checkers, and predictive language models can increase your enjoyment and make you write it more.

I will give a brief tour of the history of language technology in a broad sense, from typewriters to modern smartphones, and describe the challenges facing many languages today that lack the proper tools, focusing on the Swedish national minority languages. I will also describe what we do at the Language Council of Sweden to both raise awareness and develop concrete tools for these languages.

We here demonstrate how two types of NLP models - a topic model and a word2vec model - can be combined for exploring the content of a collection of Swedish Government Reports. We investigate if there are topics that frequently occur in paragraphs mentioning the word "democracy". Using the word2vec model, 530 clusters of semantically similar words were created, which were then applied in the pre-processing step when creating a topic model. This model detected 15 reoccurring topics among the paragraphs containing "democracy". Among these topics, 13 had closely associated paragraphs with a coherent content relating to some aspect of democracy.

Yiddish is one of the national minority languages of Sweden, and one of the languages for which the Swedish Institute for Language and Folklore is responsible for developing useful language resources. We here describe the web-based version of a Swedish–Yiddish/Yiddish–Swedish dictionary. The single search field of the web-based dictionary is used for incrementally searching all three components of the dictionary entries (the word in Swedish, the word in Yiddish with Hebrew characters and the transliteration in Latin script). When the user accesses the dictionary in an online mode, the dictionary is saved in the web browser, which makes it possible to also use the dictionary offline.

The current Lexin website is quite old and has not been optimised for today’s use of smartphones. Using a smartphone is very different from using a traditional desktop computer, not only because of the size of the screen but also because of the different accommodations needed to support low-precision input methods, such as using fingers as opposed to a mouse and keyboard. Our users also come from very diverse language backgrounds, and even if we have translated the dictionary into around 20 languages, there might not be a translation available in their first, or preferred, language, or the translation/version of the dictionary might not be comprehensive. To work around this, the user might perform multiple searches in different language versions of the dictionary, i.e., in different dictionaries, which is even harder in a smartphone environment. We have therefore made it possible to look up a word in multiple languages at once. We have also implemented an offline search where users can download one or more dictionaries and continue to use the website even when they have no internet connection. In short, adapting the dictionary to small screens has made us rethink and rebuild the whole user experience of our online dictionary.

The Language Council of Sweden at the Institute for Language and Folklore has a responsibility to support the development of language technology for the languages of Sweden. Together with the Department of National Minorities and Swedish Sign Language at the same institute, we are developing tools to collect and analyse texts in the national minority languages of Sweden. These texts will be available for use in research, for example in lexicographic work. We here present the specific challenges associated with building these tools for the Swedish national minority language Meänkieli.

The Word Rain visualisation technique is a development of the classic word cloud, providing more possibilities for analysis of the texts visualised. We here briefly describe the work carried out so far, the reasoning behind it, and what could lie ahead.

Word Rain is a novel approach to the classic word cloud that uses word embeddings to make it useful for exploring the word content of a text or corpus. Downloading and running the code can, however, be prohibitively difficult or cumbersome for non-technical users and casual evaluation. Since Word Rain also requires a word embeddings model, the inexperienced or casual user would benefit greatly from a streamlined interface. We have therefore collected everything that is needed in a web based service and are making it available as a SWELANG K-centre resource.

Innehåll

TRE UTOMNORDISKA PERSPEKTIV

Language planning and language policy for the EU and for international institutions / av Ulrich Ammon. The spaces and places of linguistic minorities / av Susan Gal. Rättstavning, offentlighet och legitimeringskris: 1996 års tyska reform / av Sally Johnson.

IDEOLOGIER, ATTITYDER, POLITIK OCH SPRÅKVÅRDSUPPGIFTER

Globalisme og hegemonisk tænkning i sprogpolitiken / av Hartmut Haberland. Kursändring i klarspråksarbetet? Om myndighetsspråkvård och språkforskning / av Catharina Nyström Höög. On the sociolinguistic and political limits of language planning and langauge policy - the lessons to be learned from the Norwegian case / av Ernst Håkon Jahr. The potency and impotency of official language policy / av Tore Kristiansen. The »overt« and »covert« ub LPP terminology / av Páll Kristinsson.

FLERSPRÅKIGHET OCH SPRÅKPOLITIK I UTBILDNINGEN

Tvåspråkig ämneskompetens? En studie av naturvetenskaplig parallellspråkighet i svensk högre utbildning av John Airey och Cedric Linder. Språkpolitik - från EU till klassrummet / av Carla Jonsson. Språklig mångfald inom den högre utbildningen: att analysera policy och praktik / av Jan Lindström och Mirja Saari. Internationalisering i praktiken. Språkbruk i två svenska utbildningsmiljöer / av Hedda Söderlundh.

ORDBÖCKER OCH LEXIKAL NORMERING

SAOL mellan bruk och system / av Sven-Göran Malmgren. Om finlandismer och språkvårdens möjligheter att motverka dem / av Charlotta af Hällström-Reijonen. Rettskrivningsordbøker som normeringsreiskapar i Norden / av Lars S. Vikør

Naturen är bäst på att ta hand om sig själv. Det är grundtanken i det växande samhällsfenomenet återförvildande, eller rewilding på engelska. I många projekt världen över försöker man nu återställa naturen som den var innan människan förstörde den.

Har du någonsin tänkt på den där lilla jordgloben uppe i högra hörnet på din kommuns webbplats? Eller kanske den där lilla fliken där det står meänkieli? Inte? Du är inte ensam – det har flera kommuner inte heller gjort.

Men allt fler gör det! Det är ett av många intressanta resultat i rapporten Språk på webben 2022 – flerspråkig information på kommunernas webbplatser. Rapporten beskriver resultaten från en kartläggning av svenska kommuners webbplatser från 2022, och jämför dessa med resultat från två tidigare kartläggningar.

”Var sjutton är tolken? Jag vägrar prata engelska med den litauiska EU-parlamentarikern. Vi får vänta en timme om det behövs, jag har inget bättre för mig.”…dessa ord har nog ingen svensk EU-parlamentariker yttrat de senaste åren. Två enkätundersökningar om användningen av svenska i EU-parlamentet tyder på att svenskans status i EU på många sätt är god, men engelska är ändå det dominerande arbetsspråket.