I rapporten presenteras en jämförande kartläggning av frågor och svar i språkrådgivningen i finska vid Institutet för språk och folkminnen (Isof) och Institutet för de inhemska språken (Kotus). Materialet är från 2023. I kartläggningen undersöktes till exempel vilka likheter och skillnader det finns i de två länderna när det gäller frågorna och svaren i rådgivningen och vad dessa drag säger om finskans ställning som majoritets- respektive minoritetsspråk.

Kartläggningen visade att Kotus kunder ställer fler frågor per telefon än skriftligt och att förhållandet på Isof är det omvända. På Kotus ställs många detaljerade frågor om stavning, grammatik och vokabulär och man hoppas på ett snabbt svar. När det gäller Isof är det främst översättningsekvivalenter av samhällstermer som efterfrågas, framför allt från svenska till finska.

När det gäller svaren märks den tydligaste skillnaden i tonen: svaren på Isof är mer familjära än på Kotus. I övrigt framträder på båda språkmyndigheterna en röst som är typisk för språkrådgivningen: i svaren hänvisas till klarhet, begriplighet, etablerat och konsekvent språkbruk samt standardspråkets normer. Det som sticker ut är rikligt bruk av svarstypen kan användas, dvs. undvikande av direkt tilltal, samt uppmjukande användning av konditionalis.

Kartläggningen ger värdefull information om hur språkets ställning som majoritets- respektive minoritetsspråk påverkar språkrådgivningens karaktär. Dessutom är resultaten till nytta vid utvecklingen av rådgivningstjänster och språkråd.

Raportissa esitellään Kielen ja kansanperinteen tutkimuslaitoksen (Isof) ja Kotimaisten kielten keskuksen (Kotus) kielenhuoltajien tekemää vertailevaa kartoitusta suomen kielen neuvontapalveluista. Aineisto on vuodelta 2023. Kartoituksessa selvitettiin esimerkiksi sitä, millaisia eroja ja yhtäläisyyksiä neuvontakysymyksissä ja -vastauksissa on ja mitä nämä piirteet kertovat kielen asemasta enemmistö- ja vähemmistökielenä.

Kartoituksessa ilmeni, että Kotuksen asiakkaat esittävät kysymyksiä enemmän puhelimitse kuin kirjallisesti ja Isofissa päinvastoin. Kotuksesta kysytäänkin paljon yksityiskohtaisia tekstin viimeistelyyn liittyviä oikeinkirjoitus-, kielioppi- ja sanastokysymyksiä ja toivotaan pikaista vastausta. Isofista taas kysytään eniten yhteiskunnallisten termien käännöksiä ennen kaikkea ruotsista suomeen.

Vastausten osalta selvin ero koskee sävyä: Isofin vastaukset ovat tuttavallisempia kuin Kotuksen. Muilta osin kieliviranomaisten ääni on tyypillistä kielineuvojapuhetta: vastauksissa vedotaan selvyyteen, ymmärrettävyyteen, vakiintuneisuuteen, johdonmukaisuuteen sekä yleiskielenmukaisuuteen. Silmiinpistävää on myös runsas voi käyttää -tyyppinen suoran puhuttelun välttely ja pehmentelevä konditionaalin käyttö.

Kartoituksessa saatiin arvokasta tietoa siitä, miten kielen asema enemmistö- ja vähemmistökielenä vaikuttaa kielineuvonnan luonteeseen. Lisäksi tuloksista on hyötyä neuvontapalveluiden ja kielenhuollon ohjeiden kehittämisessä.