Nya sverigefinska ord skapas i huvudsak på två olika sätt. De flesta av de nya orden bildas iinformella diskussionssituationer, men ord och termer skapas också medvetet när Institutet förspråk och folkminnen ger rekommendationer om till exempel översättning av svenskamyndigheters namn till finska. Syftet med denna studie är att ta reda på vilken typ av finska ordsom inte ingår i standardfinska som används i Sverige, vilka som använder dessa ord samt vilkaattityder som förknippas med användningen av sådana ord.

För den sverigefinska minoriteten är det viktigt att deras språk studeras. På så sätt kan man ökakunskapen om minoriteten, få fram forskningsbaserad information om det språk minoritetenanvänder samt stärka dess sverigefinska identitet.

Det empiriska materialet i undersökningen utgörs dels av de föreslagna orden i omröstningarna Årets sverigefinska ord som Sveriges Radios finskspråkiga redaktion har arrangerat under åren 2016–2023, och dels av en webbenkät som kartlägger användningen av sverigefinska ord samtattityder förknippade med användningen av dessa. Jag har kategoriserat de i omröstningarnaföreslagna orden efter typ av lånord, ordklass och ämnesområde. I enkätundersökningen har jaganalyserat både kvantitativa uppgifter och de fritt formulerade motiveringarna som kompletterar svaren.

Undersökningen av de sverigefinska orden som förekommer i omröstningarna Åretssverigefinska ord visar att de flesta orden är så kallade främmande ord, det vill säga lånord frånsvenska till finska som är anpassade till finskans ortografi. Ordens ämnesområden speglarfrämst språkbrukarnas vardag. Enkätundersökningen bland talare av finska i Sverige visar attsverigefinska ord används mest i tal men relativt mycket även i informella texter. Yngreåldersgrupper använder denna typ av ord mer än äldre åldersgrupper och förhåller sig också merpositiva till användningen av dem.

Fika på jiddisch - A shmues-bikhl mit a yidishn tam är ett pedagogiskt stödmaterial för arrangörer av språkrevitaliserande samtalsgrupper, språkcaféer, samt jiddischundervisning inom föreningar, organisationer, skolor, högskolor och universitet. Materialet riktar sig även till andra målgrupper, såsom språkrevitaliserande familjer. Handboken är särskilt anpassat för den jiddischspråkliga minoriteten i Sverige och innehåller fraser för samtal om en rad grundläggande ämnen, som intressen, litteratur, högtider och traditioner. 

Allt om lättläst

Årets sista nummer av Klarspråk handlar om lättläst, och vad som skiljer det från klarspråk.

Lättläst är en texttyp som kan vara svår att ringa in. Vad gör egentligen en text till lättläst? Vilka tillhör målgrupperna, och vad är viktigast att tänka på när man skriver lättläst?

Med det här numret, som vi gör i samarbete med Myndigheten för tillgängliga medier, vill vi både belysa vad lättläst innebär och vilken betydelse det har i samhället. Vi reder också ut skillnaderna mellan klarspråk och lättläst.

Vi får följa ett konkret exempel på hur det kan gå till att göra en bearbetning till lättläst. Det handlar om att skala bort onödiga lager i texten och fokusera på det viktigaste.

Språkfrågan diskuterar själva termen lättläst och vad man kan kalla andra typer av lätt språk, exempelvis webbsidor som innehåller annat lätt material än text.

Visste du att broschyren Om krisen eller kriget kommer görs i flera anpassade versioner, bland annat på lättläst? Fler lästips finns bland notiserna.