Genom ett trettiotal berättelser får läsaren ta del av enskilda personers erfarenheter, tankar och känslor kring hur det var att komma som ny till Sverige. De personer vars röster återges i boken ger läsaren möjlighet att ta del av såväl stora existentiella frågor som vardagliga situationer. En del av berättelserna behandlar vardagslivet i Göteborg. Utifrån den nya vardagen i Sverige berättar några av bokens röster hur det är att laga mat och finna råvaror i det nya landet, hur det är att vara muslim i ett land som enligt självbilden är ett av världens mest sekulära, hur man anpassar firandet av högtider i en ny kontext och hur det är att påbörja en ny yrkeskarriär utifrån nya förutsättningar. Läsaren får ta del av de intervjuades tankar om språk; hur man behåller och för vidare sitt modersmål till barnen och hur det är att lära sig ett nytt språk som vuxen. En del av de intervjuade har valt att berätta om hur livet i Göteborg kommit att bli och läsaren får ta del av såväl besvikelser som glädjeämnen. Andra berättar om vad som låg till grund för det livsavgörande beslutet att bryta upp från hemlandet, lämna allt tryggt och välbekant bakom sig och fly eller flytta till ett för många närmast okänt land. Några av de intervjuade personerna delar med sig av hur det är att skiljas från delar av sin familj, i något fall till och med sitt barn.

Berättelserna utspelar sig under ett tidsspann som löper över nästan femtio år. Eftersom Sverige förändrats under denna period innebär det att personer som migrerat hit under skilda tidsperioder möter i det närmaste olika länder, och förutsättningarna för mottagandet har sett olika ut vid olika tidsperioder. Migrationspolitik, invandrarpolitik, synen på språkundervisning (och därmed krav på integration), svensk inrikespolitik, Sveriges ekonomiska situation och den utrikespolitiska situationen är faktorer som ändras över tid och har påverkar flyktingmottagandet. Genom berättelser från olika tidsperioder får läsaren alltså även en inblick i hur Sverige förändrats över tid.  

Genom de kontextualiserande artiklarna får läsaren olika perspektiv på några av de teman som förekommer i berättelserna. 

I Svenska migrationsberättelser diskuterar etnologen Charlotte Hyltén-Cavallius berättelserna utifrån att de är just migrationsberättelser – berättelser om migrationer och vilka konsekvenser de fått för de som berättat. Författaren visar, genom att lägga berättelserna sida vid sida, vilka strategier de berättande använder för att forma sina nya liv i Göteborg. Hyltén-Cavallius tydliggör hur de olika teman som återkommer i berättelserna skildras; hur bokens röster talar om själva migrationen, den fysiska förflyttningen, om hur basala behov såsom maten är viktiga för att känna sig hemma på en ny plats och vilka strategier de olika berättarna använt för att tillgodose det. 

I artikeln lyfts upplevelsen att vara muslim i en kontext där självbilden är att Sverige är ett sekulärt land och hur lätt det är att via religionen skapa ett ”vi” och ett ”dom”. Genom attribut som slöjan blir den muslimska kvinnan närmast översynlig i det svenska offentliga rummet och bokens röster vittnar om att det i vissa avseenden blivit lättare men i andra avseenden svårare att vara muslim i Sverige idag jämfört med för 30 år sedan. Sättet att betrakta islam blir tätt förbundet med den segregerade staden och även personer som inte identifierar sig som muslimer påverkas av dessa stämningar. 

Genom artikeln får läsaren en inblick i svensk invandringspolitik och hur de bakomliggande ideologiska strömningarna skiftat över tid. Sverige har gått från att ha en assimilatorisk hållning till en mer tolerant sådan för att därefter pendla tillbaka till en mer kravfylld politik, något som påverkar människors möjligheter att forma sitt nya liv. 

Since the early 1990’s descendants to Sámi migrants in the US, have been forming a loosely knitted community exploring different pathways to their oftentimes hidden heritage. This paper discusses how legitimacy (dis-)claims, de-colonization, complex geographical roots, differing assimilation histories and language-loss become important issues in this ongoing revitalization process. It also highlights how contemporary discussions in the US on race, belonging and “pretendians” constitutes formative conditions, and how hierarchical transnational relationships to the context of origin is affecting this process.  

Vägledning för att tolka och tillämpa språklagen i praktiken

Språklagen syftar till att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige, liksom den enskildes tillgång till språk. Den preciserar vilka skyldigheter myndigheter, regioner, kommuner och andra offentliga organ har när det gäller språk och språkanvändning.

Den här vägledningen klargör hur språklagens paragrafer bör tolkas i praktiken. Den vänder sig till dig som är beslutsfattare eller arbetar med kommunikation, språkvård, terminologi, tillgänglighet eller minoritetsfrågor på övergripande nivå. Informationen är uppdaterad från första utgåvan som kom 2011. Skriften går igenom språklagen paragraf för paragraf och ger konkreta tips och råd till varje avsnitt.

I vägledningen finns också intervjuer där myndighetsanställda delar med sig av goda exempel och beskriver hur de hanterar utmaningar med språklagens olika paragrafer i sitt dagliga arbete. Exemplen visar hur offentliga organ kan bidra till en bättre språksituation för talare av både svenska och andra språk i Sverige. Att människor ges tillgång till språk är en förutsättning både för att de ska kunna ta tillvara sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter, och för att samhället ska fungera väl.