The purpose of this study is to investigate the etymological background of the settlement names in the parishes of Hackås and Oviken in the province ofJämtland, and use the names to elucidate the settlement history of the area. Another purpose is to discuss the relationship between, and the semantic development of, the name element and common noun ås. Furthermore, the purpose is to describe the name usage and the name continuity amongst the summer farm names. The selection of names is based on the principles used inthe publication series Sveriges ortnamn [The place-names of Sweden], in which this study will be incorporated. In essence, that includes parish names, village names and names of independent farms. In addition to that, summer farm names are analysed. The material has primarily been collected from the Place-name Archive in Uppsala (OAU), and then supplemented through extracting name forms from historical maps and different land registry records. Regarding the summer farm names, workshops have been conducted in collaboration with the local community associations in Hackås and Oviken, which have been the basis for the name continuity discussion. The summer farm names are also morphologically and semantically analysed to reveal patterns in construction and usage.

The linguistic analysis of the individual village names in Hackås and Oviken, together with archaeological finds, suggest that there was an Iron Age community in Hackås, while the Oviken area has been used for example as fishing/hunting grounds and was colonised to a greater extent in the medieval era. In Hackås there are several place-names judged to be pre-Christian, such as Hov, Sanne, Salom and the several names constructed with -sta(d). Oviken parish show signs of quick settlement expansion, such as the large number of names with (-)ås or -gård. The name element ås has, because of a large number of medieval settlements, also started to function as denoting settlements, side by side with the nature-describing meaning carried by the common noun. This explains the number of names containing -ås but denoting places that does not show the usual characteristics for an ås (a ridge). Results of the summer farm name analysis show typical structures; summer farm names are often compound and reference ownership/usership or the location. The name usage is an oral rather than written practise. Name continuity for summer farm names has decreased during the last decades as transhumance is no longer widely practised, and several names in the study are unknown to locals.

Var fanns Grymmelpussen och vad betyder namnet? Hur kontrollerar man en namntolkning i fält när ingen längre känner till var platsen ligger?

Rugby ”spelas äfven med tillhjälp af händerna och rätt våldsamma medel äro tillåtna” skrev Dagens Nyheter 1904. Josefin Devine plockar fram ett namn ur ortnamnssamlingarna som vittnar om den tid då rugbysporten introducerades i Sverige.

En åker som kallas Farfarshagen, hur ska man veta vem det syftar på? För att namntolkningar av den här typen ska ha möjlighet att nå ända fram kan det vara oerhört värdefullt att skapa samarbeten med lokala hembygdsföreningar och släktforskare. Här beskrivs ett exempel från Jumkils socken i Uppland.

Var finns ortnamn innehållande huvudleden -hågna? Vad betyder bestämningsleden Skrabb- och var finns det paralleller till ett sådant namn?

Sverige har fått sin första kvinnliga statsminister! Självklart firar vi det genom att titta närmare på hennes efternamn – Andersson.

Bidén, Sortin and Prunell are not Swedish surnames, but judging from their structure one could imagine that they were. They closely match the pattern of three common Swedish surname types, represented by names such as Lundén, Lundin and Lundell. Surnames of this kind are not among the most common in Sweden, but the endings in question occur in a large number of different names. As the opening examples perhaps show, to many Swedish speakers words containing them are strongly suggestive of surnames. This article explores Swedish surnames ending in -én, -in and -ell, above all to see whether there are any differences in their geographical distribution in modern-day Sweden. Each ending is studied individually, for each of the 21 counties in the country, and the geographical distribution of some of the individual names is also touched on.

Hôrre ve bälle sä jikk-e ’hur vi nu krånglade så gick det’, från Holmön i Västerbotten; hä bäl du djârô ’det kan du gärna göra’, från Malung i Dalarna. I dessa två meningar ur institutets dialektsamlingar uppträder ett och samma verb bälla i två ganska olika betydelser.

Våra dialekter har flera olika ord med betydelsen ’spindel’. Ett av de vanligaste torde vara kång(e)ro eller kang(e)ro.

I en artikel om ortnamnselementet måla på vår webbplats nämns det danska och norska verbet måle, som betyder ’mäta’. Samma verb, måla, finns även i svenska dialekter, tillsammans med ett äldre mäla med samma betydelse.

I våra dialekter finns ett adjektiv rad (i regel uttalat utan d) med betydelser som ’lätt’, ’enkel’, ’bekväm’, ’behändig’, ’snabb’, ’direkt’, ’rak’.

I våra dialekter finns ett substantiv rid, som kan beteckna ett anfall av exempelvis sjukdom eller dåligt humör eller en nyck av något slag. Ordet kan också avse en viss tidslängd eller en omgång av något.

I våra dialekter finns ett verb ruva, med betydelser som ’förefalla’, ’verka’, ’synas stor’, ’synas större än vad som egentligen är fallet’, ’ta upp stort utrymme’, ’skrymma’.

I våra dialekter finns ett substantiv skjå och ett likalydande verb. Substantivet betyder i allmänhet ’(genomskinlig eller seg) hinna’ och liknande, medan verbet förekommer i betydelser som ’skina (igenom)’. Dessutom finns ett mindre välbelagt likalydande dialektalt adjektiv med betydelsen ’genomskinlig’.

Vill och välk är två dialektala synonymer till adjektiv som bra, god och duktig.

Påsken avslutar den långa fastan, och i äldre tid var det nu dags att äta och dricka märg i benen. Åsa Holmgren berättar om påskmat genom tiderna, och tipsar om en gammaldags påskmeny à la Matkult.

Surströmming känner många av oss till, men kanske är det dags att bekanta oss även med andra surfiskar? Åsa Holmgren anar en renässans för den traditionella surmörten.

I äldre tid var kött en uppskattad men sällsynt del av kosthållet. Efter jakt och slakt togs nästan alla delar på djuret omhand. Åsa Holmgren berättar om den nya köttkategorin på Matkult.se och om hur vi i dag har mycket att lära från självhushållets tid.

Informationsfolder framtagen till Ubmejen Biejvieh (Samiska veckan i Umeå) 2019, uppdaterad 2021.

Institutet för språk och folkminnen (Isof) är en myndighet i Sverige som bland annat har ansvar för arkiv innehållande information om ortnamn, personnamn, dialekter och folkminnen. Institutet lanserade 2021 sin nya webbplats www.isof.se som kontinuerligt fylls på med mer information och exempel ur arkivsamlingarna. Ett av målen var att lyfta fram mer musik. I folkminnessamlingarna finns stora samlingar med folklig sång, musik och dans från 1800-talet och framåt. Här presenteras ett urval.

Built from the bountiful archival sources of the Institute for Language and Folklore (Isof) in Sweden, cultural heritage on the themes of food, drink and meals are now made available on the website matkult.se (English: Foodcult), a knowledge bank for traditional small-scale food culture. In the Isof archives, extensive knowledge on traditional food culture has been and still is being collected. The themes extend from agriculture and fishing to the diet, food resources, plant varieties, livestock breeds, dishes, food production, kitchen utensils and meals of the Swedish countryside. The collected material is rich in its diversity, and forms a source of knowledge of both food production and the context surrounding food as well as an understanding of people’s relationship with food. The aim of the archives’ early documentation was also to record dialects, and in the archival sources a wide variety of geographical words and expressions are presented.

Informationsfolder framtagen till Getsymposiet, ett tvärvetenskapliga perspektiv på våra husdjur, som hölls i Uppsala Arkivcentrum 2015.

1000 fotografier. Det är summan som hitintills samlats in för att dokumentera coronapandemin vid arkivet i Uppsala. Fotografierna är tagna av Isofs medarbetare och donerade från allmänheten, från Norrbotten till Skåne och i några fall av svenskar i utlandet. Många gånger är bilden dokumenterande i sig eller genom bildsviten den ingår i, men i några fall följs den också av en kort berättelse eller kommentar som kontextualiserar det som fångats på bild – och det som kanske saknas.

Informationsfolder framtagen till Nötkreaturssymposiet, ett tvärvetenskapliga perspektiv på våra husdjur, som hölls i Uppsala Arkivcentrum november 2018.

Artikeln tar upp hur två typer av läketräd använts i svensk tradition, studerar de rituella handlingar och tal som kopplats till detta, liksom det djupare trossystemet runt dem. Analysen spårar hur föreställningar förändrats i takt med samhällets utveckling, och hur synen på läketräd gått från folklig läkekonst till en upphöjd status som kulturarv.

The Map of Nordic Legends (in Swedish: ’Sägenkartan’) is a collaboration between the Institute for Language and Folklore in Sweden (Isof), The Norwegian Folklore Archives (NFS), and the Swedish Literary Society in Finland (SLS). The map tells the legends of giants’ stone-throwing (the folkloristic explanations for glacial erratics), witches, the nixie, and encounters with gnomes, werewolves and the Devil himself. The map consists of 10.000 archive records, collected from archive collections and printed publications on legends. Among the legends, the visitor to the site will also find folklore connected with agriculture, for instance about the harvest (Sw. ’skörd’), the farm (Sw. ‘bondgård’), and farm animals (Sw: ’kreatur’, ’kritter’), including horses, cows, pigs, sheep, goats, cats and dogs (Sw: ‘häst’, ‘ko’, ‘gris’, ‘får’, ‘getter’, ‘katt’, ‘hund’).  

Föreställningen om att ugglan förebådar död var i äldre tid vida spridd, men folkminnessamlingarna berättar mer om de gåtfulla och nattaktiva ugglorna. Bland annat om dess skyddande funktion och hur dess beteende kunde avslöja väderleken. I det här inlägget diskuterar Isofs forskningsarkivarier, Marlene Hugoson, Annika Karlholm och Tommy Kuusela, ugglan i den folkliga föreställningsvärlden.

Regulating Customs is the twelfth issue of the ‘The Ritual Year' series. The volume explores a range of regulatory forces that preserve, replace and revive, shape, and influence the practice and structure of calendar customs today. The eleven research articles by scholars from ten countries are based on first-hand field research and examine the age-old tensions between stasis and innovation, stability and change, and the creativity that is on display in even the most ’traditional’ of practices.

Att ha växt upp i läger och levt ett kringresande liv karaktäriserat av tillfälliga vistelser, avhysningar och uppbrott är gemensamma erfarenheter för de flesta svenska romer födda under den första dryga hälften av 1900-talet. Forskningsarkivarie Charlotte Hyltén-Cavallius berättar här om några av resultaten från forskningsprojektet I stadens utkant – svensk-romska livsberättelser och lägerplatser från 1900-talet.