Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 422
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Agazzi, Birgitta
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Nyord i svenskan: Blogg, fulbryt, pudla, rondellhund och andra nytillskott från A till Ö2015Book (Other academic)
  • 2.
    Ahlqvist, Carina
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Tid att ge2006In: Nu gör vi jul igen / [ed] Charlotte Hagström, Marlene Hugoson, Annika Nordström, Göteborg: Institutet för språk och folkminnen i samarbete med Folklivsarkivet, Lunds universitet , 2006, p. 24-24Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 3.
    Ahlqvist, Carina
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Nordström, AnnikaInstitute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.Skarin Frykman, Birgitta
    Vardagsliv under andra världskriget: Minnen från beredskapstiden i Sverige 1939-19452012Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    "Vi slapp bombningar och skjutande, men påverkades i allra högsta grad" skriver Nina från Majorna i Göteborg. Här berättar ett hundratal kvinnor och män om sina minnen från krigsåren. Deras berättelser handlar om försörjning, nya roller, ransoneringar, mat, kläder, om hur kriget var närvarande på olika sätt och hur det har påverkat livet efteråt.

    De minns hur tiden präglades av såväl oro och sorg som glädje och nöjen. Några berättar om livet som inkallad, om förhållandet mellan militär och civilbefolkning, skyddsåtgärder och frivilligförsvar, andra beskriver hur det var att leva i gränstrakter eller att komma som flykting till Sverige.

    Berättelserna är huvudsakligen från Västsverige men här finns också bidrag från andra delar av landet.

    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 4.
    Andersson, Lars-Gunnar
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Josephson, OlleInstitute for Language and Folklore, Språkrådet.Lindberg, IngerInstitute for Language and Folklore, Språkrådet.Thelander, MatsInstitute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Språkvård och språkpolitik: Svenska språknämndens forskningskonferens i Saltsjöbaden 20082010Collection (editor) (Other academic)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 5. Berg, Johanna
    et al.
    Domeij, Rickard
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Edlund, Jens
    Eriksson, Gunnar
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Fallgren, Per
    House, David
    Lindström, Eva
    Magnusson Petzell, Erik
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Malisz, Zofia
    Nylund Skog, Susanne
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Öqvist, Jenny
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Making Archival Speech Recordings Accessible for Research: A Report from the Tilltal Project2019In: Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 141, p. 171-178Article in journal (Other academic)
  • 6.
    Bergvall, Frans
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Dahlstedt, Karl-Hampus (Contributor)
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Sagor från Edsele1991Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 7.
    Björklund, Stig
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Dalmålsstudier: Festskrift till Stig Björklund på 75-årsdagen den 19 februari 19941994Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Björklund, Stig
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Hagren, Kristina
    Ordbok över folkmålen i övre Dalarna: Häfte 35, Snod-Spitkanna1998Book (Other academic)
  • 9.
    Boström Andersson, Rut
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
    Folkliga fågelnamn: Artnamn för beckasinfåglar i nordiska språk1996Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    In Scandinavian languages there are many popular bird names, most of which have been recorded in the dialect archives in the Nordic countries. The thesis concentrates on the bird names for snipes, i.e. the common snipe, the great snipe, the jacksnipe and the woodcook, in all approx. 330 different names. Some of these are recognized throughout Scandinavia, while others are only sparsely confirmed in single dialects.

    An especially large number of names refer to the common snipe, mainly due to its typical vibrating sound. Since the sound resembles a certain unobtrusive whinny from a horse or bleat from a goat or a sheep, many of the names contain words associating to these animals. Names describing a creaking sound mostly refer to the woodcock. Fairly common are names describing the protruding beak, a characteristic feature of all snipes.

    In order to give a complete semantic and etymological picture, all words forming part of the names have been identified and sorted by category, i.e. words indicating a common implicit meaning. The categories in turn have been divided into two main groups: words describing different sounds, and words describing visual impressions. In addition, names describing popular beliefs and those transferred from other bird species are presented.

    Factors that influence origin, formation, existence and development of bird names have been considered. With the etymological discussion forming the necessary background, ethnological aswell as cultural influences complete the picture of the naming process. Man's need for identification and classification of phenomena in his environment as well as the presence vs. lack of affect are important factors in the process. As is shown, a striking sound along with a particular appearence has inspired many affected popular names, while scientific names largely refer to visual, non-affected impressions.

    Due to man's present lack of everyday connection with nature many of the popular bird names presented are no longer in use. However, some of the names prove to be fairly young, which shows that the process of popular classification and naming is still a functioning part of our language and culture.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Brylla, Eva
    Språk- och folkminnesinstitutet, Svenska språknämnden. Institute for Language and Folklore, Department of Onomastics, Uppsala.
    Förnamn i Sverige: kortfattat namnlexikon2004 (ed. 1)Book (Other academic)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 11.
    Bylin, Maria
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Det ser så fult ut: Det estetiska argumentet i svensk språkvård2018In: Svenska: ett estetiskt ämne, Stockholm: Svensklärarföreningen, Natur & Kultur , 2018, Vol. 2017, p. 9-21Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 12.
    Bylin, Maria
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Nu är det fult att tala om fint2019Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 13.
    Bylin, Maria
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Svenskan är den fasta inredningen: Språklig representation i det offentliga rummet2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vilka språk som syns i det offentliga rummet är betydelsefullt för ­samhället, både ur ett kommunikativt ­perspektiv och som en signal om vilka språk som upp­fattas som betydelsefulla.

    Språk­lagen uttrycker att offentlig verksamhet har ett ansvar för enskildas tillgång till språk: svenska, nationella minoritetsspråk, det svenska teckenspråket och andra modersmål. Av tradition har svensk språkvård främst fokuserat på nyttoperspektivet, det vill säga e­ffektiviteten i myndigheters kommunikation, men Svenskan är den fasta inredningen har istället fokus på symboliska aspekter av språkanvändning i offentliga miljöer.

    Rapporten ger en inblick i hur flerspråkigheten synliggörs i offentlig miljö i Sverige. Språkrådet har kartlagt vilka språk som syns på skyltar och anslag, på 14 vårdcentraler och 14 biblio­tek, i 11 svenska orter. Under­sökningen är ett led i Institutet för språk och folk­minnens uppdrag att följa upp språklagen, och att regelbundet ­undersöka användningen av svenska och andra språk i Sverige.

  • 14.
    Bylin, Maria
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Variation är evigt ny: Svensk språkvårds förhållande till språkvetenskapliga beskrivningar av språksystemet och av långvarig variation2019In: Svenskans beskrivning, ISSN 1102-3619, p. 102-117Article in journal (Refereed)
  • 15.
    Devine, Josefin
    Institute for Language and Folklore, Department of Onomastics, Uppsala. Umeå universitet.
    Ubbe, Gök och Fjäder? Personnamn i ortnamn i Jämtland.2017In: Namn som kjelder: Rapport frå Den sekstande nordiske namneforskarkongressen på Jæren folkehøgskule, Kleppe 8.–11. juni 2016 / [ed] Tom Schmidt og Inge Særheim, Uppsala, 2017, p. 51-57Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The article discusses three place names in Jämtland, Sweden: Åbbåsen, Gåxåsen and Fjösåsen. The main focus is on the possibility of personal names used in these compound place names, together with the locally very common second element åsen (ʻridgeʼ). Previous interpretations have suggested that personal names Ubbe, Gök and Fjäder constitute first elements in the aforementioned place names, and the author agrees in two out of three cases. When studying Åbbåsen, no clear evidence has been found to support one hypothesis more than the other. 

  • 16.
    Devine, Josefin
    Institute for Language and Folklore, Department of Onomastics, Uppsala.
    Älgen – skogens konung i flera bemärkelser?2018In: Katharina och namnen: Vänskrift till Katharina Leibring på 60-årsdagen den 20 januari 2018 / [ed] Leila Mattfolk & Kristina Neumuller (huvudred.), Josefin Devine, Elin Pihl, Lennart Ryman & Annette C. Torensjö, Uppsala: Uppsala universitet, 2018, p. 225-229Chapter in book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Domeij, Rickard
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Behovet av språkinfrastruktur för direkttextad tv2013In: Språk i Norden, ISSN 2246-1701, p. 59-66Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Med de nya möjligheter den digitala tekniken och språkteknologin ger, kaninformation och medier göras tillgängliga för fler. Ett aktuellt exempel är utvecklingenav teknik för direkttextad tv baserad på talteknologi som gör attBBC sedan en tid tillbaka textar alla sina program. Men teknikutvecklingenkräver kostsamma språkresurser; för ett direkttextningssystem krävs t.ex. storamängder systematiskt inspelat och transkriberat tal. Och eftersom det kommersiellaintresset för att ta fram sådana resurser för svenska och andra nordiskaspråk inte är tillräckligt stort, riskerar vi i de nordiska länderna i värsta fallatt bli utan sådan teknik. Därför har Språkrådet i samarbete med Sveriges television(SVT) tagit fram ett förslag på hur en nationell språkinfrastruktur somstimulerar utvecklingen av direkttextning på tv och andra tillgängliga tjänsterkan utvecklas.

  • 18.
    Domeij, Rickard
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Datorn granskar språket2005Book (Other academic)
  • 19.
    Domeij, Rickard
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    En språkpolitik för internet2010Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 20.
    Domeij, Rickard
    Institute for Language and Folklore.
    Hur undersöker vi språket i nya medier?2015In: Nye medier: Sprogbrug, data og metode / [ed] Marianne Rathje, Frederiksberg: Dansk Sprognævn , 2015Chapter in book (Other academic)
  • 21.
    Domeij, Rickard
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Tekniken bakom språket2008Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Innehåll: Språkteknologi för språken i Sverige / av Rickard Domeij. NY TEKNIK, NYA MÖJLIGHETER: Att kommunicera med och utan teknik / av Peter Gärdenfors och Jana Holsanova. Att söka information på Internet / av Lars Iselid och Lars Våge. Nya metoder ger bättre maskinöversättning / av Anna Sågvall Hein. Bättre tala än texta - talteknologi nu och i framtiden / av Olav Engwall. SÅ PÅVERKAS SPRÅKET: Kommunikationsteknik och skrivande hos svenska skolbarn / av Sylvana Sofkova Hashemi. Läsning i gamla och nya medier / av Jana Holsanova, Kenneth Holmqvist och Nils Holmberg. Från datorprat till cyberkreol: samtal med datorer förändrar språket / av Staffan Larsson. TEKNIK FÖR ATT STUDERA SPRÅK: Att studera skrivande med hjälp av loggning / av Kirk Sullivan, Eva Lindgren och Ingmarie Mellenius. Studera språket med hjälp av en korpus / av Ylva Berglund Prytz. Lär dig använda digitala språkresurser / av Ola Karlsson. SPRÅK, TEKNIK OCH SAMHÄLLE: Sökteknologi och personlig integritet / av Jussi Karlgren. Tillgänglighet på webben / av Funda Denizhan. Datorstöd för samiska och andra minoritetsspråk / av Sjur Nørstebø Moshagen och Trond Trosterud.

    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 22.
    Domeij, Rickard
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Karlsson, Ola
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Trosterud, Trond
    Moshagen, Sjur
    Enhancing information accessibility and digital literacy for minorities using language technology: The example of Sami and other national minority languages in Sweden2019In: Indigenous Writing and Education / [ed] Kirk P. H. Sullivan and Coppélie Cocq, Leiden, The Netherlands: Brill , 2019Chapter in book (Other academic)
  • 23.
    Eaker, Birgit
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
    Adjektivet grann i svenska dialekter: En semantisk och dialektgeografisk undersökning1993Book (Other academic)
    Abstract [en]

    This study follows and describes the various ways in which the adjective grann is used in Swedish dialects. These dialects are variations of the spoken language which have developed over centuries in different parts of the country. The author believes that a study of usages and meanings of words in the dialects can contribute to the understanding of changes of meaning. Since no word-semantic study based on Swedish dialect material of this kind and scope has been made before (although there are many fine studies of semantic fields), the focus is directed toward the material and the limitations it poses on methods of analysis. A concept of semantic main word (HOsem) is introduced. Dialect-geographical methods are used to find and explain connections between usages and meanings. In this way one can, for example, show that the use of the expression grant om together with a personal subject in a part of Northern Sweden in meanings ranging from 'careful (of)' to 'fond (of)' has been developed locally, whereas the use of the adverb grant in the meaning 'clearly, sharply' with certain verbs is a loan from Denmark. The author also takes a stand in the discussion of the etymology of grann. The context in which the word grann appears is examined and collocations, idioms, proverbs, riddles, etc., in which it appears have been studied. Semantic relations such as synonyms, antonyms and homonyms are also discussed, along with the question of homonymy versus polysemy. For example, the words smal, tunn, klen, fin are very rarely synonyms, but have either the function of describing a different dimension than grann (which refers to the small dimension of a long, more-or less cylindrical object), or are equivalents, that is, they have the same meaning but have different geographical locations.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 24.
    Edqvist, Bengt
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Föreställningar om fladdermöss2014In: Naturen för mig: Nutida röster och kulturella perspektiv / [ed] Lina Midholm & Katarina Saltzman, Göteborg: Institutet för språk och folkminnen, 2014, p. 57-59Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 25.
    Edqvist, Bengt
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Har du sett herr Kantarell: Bär- och svampplockning, skattjakt eller barnarbete?2014In: Naturen för mig: Nutida röster och kulturella perspektiv / [ed] Lina Midholm & Katarina Saltzman, Göteborg: Institutet för språk och folkminnen, 2014, p. 339-343Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 26.
    Edsman, Carl-Martin
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Från silverfisken i Skaga till träguden i Silbojokk: Folkloristiska studier1996Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 27.
    Edsman, Carl-Martin
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Jägaren och makterna: Samiska och finska björnceremonier1994Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 28.
    Ehn, Wolter
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala. Etnologiska institutionen, Uppsala universitet.
    Mötet mellan centralt och lokalt: Studier i uppländska byordningar1991Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The Swedish village by-laws are a collection of rules for coexistence in a village which evolved during the 18th and 19th centuries. The dissertation takes its starting point in an edition of Byordningar från Mälarlänen (Village By-Laws in the Lake Mälar districts) containing about 400 by-laws from the central part of Sweden, and is a limited review of that edition at the same time as it gives a systematic survey of certain aspects specified in the by-laws. These aspects were added as the result of an official proposal in 1742 containing a model on how a by-law should be constructed. The question is asked whether the directives of the Government were formulated when they reached the local level, or whether they were redesigned and adapted to suit the local situation. The village by-laws in the Mälar counties differ in form and in content depending upon the official proposal on by-laws from 1742. The village by-laws were originally discussed in connection with the changes in agriculture, and thus concerned such sectors as farming methods, fencing, grazing, the right to certain proportions of the village's resources. The local conditions in the village are reflected in, for example, the rules on the length of the grass for grazing. There were different kinds of such by-laws, e.g., by-laws for individual villages and by-laws for parishes (approved at a parish meeting). The initiative of the Government in requiring village by-laws gave different results in different counties. Large parts of Uppsala county are without forest land. The fences and the system of enclosing fields are therefore of particular interest in a discussion on the village by-laws. I have demonstrated that their origin and acceptance in Swedish villages and parishes can be placed in political, chronological, social and functional contexts.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 29.
    Ehrenberg-Sundin, Barbro
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Sundin, Maria
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Krångelspråk blir klarspråk: Från 1970-tal till 2010-tal2015Book (Other academic)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 30.
    Ehrnebo, Paula
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Neuvojasta neuvostoon: Ruotsinsuomalainen kielilautukanta - Sverigefinska språknämnden 1975-2006. Historiiki / Historik2008Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Ekenvall, Verner
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 7: Ortnamnen i Tjörns härad1992Book (Other academic)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 32.
    Eklund, Britt
    Institute for Language and Folklore.
    Dräktalmanacka: Boda socken, Dalarna2016Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 33.
    Eklund, Gerd
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
    Vrist - brist - rist: Utvecklingen av gammalt uddljudande wr i nordiska, särskilt svenska, dialekter1991Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The Germanic initial sound combination wr (e.g. in *wrītan 'write') has not been preserved in any standard language. In the Scandinavian languages the development of this sound combination has resulted in five different initial sounds or sound combinations, namely rw, r, w, br and vr.

    The aim of this study is to describe the occurrence of these sound combinations, and to explain their age and origin. A limited number of words, mainly from Swedish dialects, has been investigated. The Swedish material has been assembled in a collection that has largely also been mapped, and so has a collection of Norwegian dialect material.

    The result shows that br is frequent in the Swedish dialects and that it also occurs in Trøndelagen and Østlandet in Norway, and on Jutland. R is widespread in Norway and occurs in Sweden in some words in Norrland, Dalarna, Värmland, Dalsland, Uppland and on the island of Gotland. Rw has been documented in Upper Dalarna, and w in the same area, as well as in the Kalix dialect in northernmost Sweden.

    The author demonstrates that the Norwegian loss of w might have started already in the 6th century in western Norway. The loss on Gotland is independent and can be demonstrated in Old Gutnish. The metathesis rw is found in Swedish and Norwegian 13-14th century sources from Uppland, Västmanland, Östergötland and southeastern Norway. The developments wr > r and wr > rw probably have their roots in a difference between the west Norwegian wr and the east Norwegian and Swedish war which is documented from PrimScand times. W is a secondary development of rw. The change wr > br can be dated by place-name material to the early 15th century. The change wr > vr appears to have taken place at approximately the same time. The author demonstrates that the result, wr > br or wr > yr, is apparently governed by certain phonetic factors.

    The failure of the Germanic wr to survive depends on the combination being phonetically complex. The risk that w would be lost was therefore considerable. However, differentiating forces worked for its retention. All developments emanating from wr, apparently disparate, can be seen as features of a larger process where a general linguistic tendency towards a weakening of sounds is confronted by conservative forces, with the above results as a consequence.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    omslag
  • 34.
    Ek-Nilsson, Katarina
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Meurling, BirgittaUppsala universitet.
    Talande ting: Berättelser om materialitet2014Collection (editor) (Other academic)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 35.
    Eldblad, Anita
    Institute for Language and Folklore.
    Sveriges medeltida personnamn: Häfte 15. Ingeborgh - Iogærdh2006Collection (editor) (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 36.
    Eldblad, Anita
    Institute for Language and Folklore.
    Sveriges medeltida personnamn: Häfte 16. Iohan - Iordan2011Collection (editor) (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 37.
    Enström, Hugo
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Söderström, Sven
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Enångersmålet: Ordlista över en dialekt i Hälsingland1990Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 38.
    Ericsson, Gustaf
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Folklivet i Åkers och Rekarne härader: 2. Livet i helg och söcken1990Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Han tyckte sig ha levt förgäves, indelte soldaten Käcksson, torparen och metallarbetaren Gustaf Ericsson från Södermanland, när han 1894 lämnade det jordiska. Ett långt livs bemödanden att teckna ned bygdens folkminnen hade inte tagits emot som han hoppats. Men det var nog bara så, att tiden inte var mogen. Efter honom fanns över 7 000 handskrivna sidor, personligt, kunnigt, utförligt och ofta roligt skildrande allt från barndop till skörd, dräkt, besvärjelser, visor och gåtor. Av dessa har fem fristående delar av hans anteckningar publicerats:

    1. Arbete och redskap (utgiven 1989)
    2. Livet i helg och söcken (utgiven 1990)
    3. Tro, vantro, övertro (utgiven 1992)
    4. Talesätt och gåtor (utgiven 1993)
    5. Sockenbeskrivningar. Härad, Fogdö, Vansö, Länna och Dunker. (utgiven 1994)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 39.
    Ericsson, Gustaf
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Folklivet i Åkers och Rekarne härader: 3. Tro, vantro, övertro1992Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Han tyckte sig ha levt förgäves, indelte soldaten Käcksson, torparen och metallarbetaren Gustaf Ericsson från Södermanland, när han 1894 lämnade det jordiska. Ett långt livs bemödanden att teckna ned bygdens folkminnen hade inte tagits emot som han hoppats. Men det var nog bara så, att tiden inte var mogen. Efter honom fanns över 7 000 handskrivna sidor, personligt, kunnigt, utförligt och ofta roligt skildrande allt från barndop till skörd, dräkt, besvärjelser, visor och gåtor. Av dessa har fem fristående delar av hans anteckningar publicerats:

    1. Arbete och redskap (utgiven 1989)
    2. Livet i helg och söcken (utgiven 1990)
    3. Tro, vantro, övertro (utgiven 1992)
    4. Talesätt och gåtor (utgiven 1993)
    5. Sockenbeskrivningar. Härad, Fogdö, Vansö, Länna och Dunker. (utgiven 1994)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 40.
    Ericsson, Gustaf
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Folklivet i Åkers och Rekarne härader: 4. Talesätt och gåtor1993Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Han tyckte sig ha levt förgäves, indelte soldaten Käcksson, torparen och metallarbetaren Gustaf Ericsson från Södermanland, när han 1894 lämnade det jordiska. Ett långt livs bemödanden att teckna ned bygdens folkminnen hade inte tagits emot som han hoppats. Men det var nog bara så, att tiden inte var mogen. Efter honom fanns över 7 000 handskrivna sidor, personligt, kunnigt, utförligt och ofta roligt skildrande allt från barndop till skörd, dräkt, besvärjelser, visor och gåtor. Av dessa har fem fristående delar av hans anteckningar publicerats:

    1. Arbete och redskap (utgiven 1989)
    2. Livet i helg och söcken (utgiven 1990)
    3. Tro, vantro, övertro (utgiven 1992)
    4. Talesätt och gåtor (utgiven 1993)
    5. Sockenbeskrivningar. Härad, Fogdö, Vansö, Länna och Dunker. (utgiven 1994)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 41.
    Ericsson, Gustaf
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Folklivet i Åkers och Rekarne härader: 5. Sockenbeskrivningar1994Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Han tyckte sig ha levt förgäves, indelte soldaten Käcksson, torparen och metallarbetaren Gustaf Ericsson från Södermanland, när han 1894 lämnade det jordiska. Ett långt livs bemödanden att teckna ned bygdens folkminnen hade inte tagits emot som han hoppats. Men det var nog bara så, att tiden inte var mogen. Efter honom fanns över 7 000 handskrivna sidor, personligt, kunnigt, utförligt och ofta roligt skildrande allt från barndop till skörd, dräkt, besvärjelser, visor och gåtor. Av dessa har fem fristående delar av hans anteckningar publicerats:

    1. Arbete och redskap (utgiven 1989)
    2. Livet i helg och söcken (utgiven 1990)
    3. Tro, vantro, övertro (utgiven 1992)
    4. Talesätt och gåtor (utgiven 1993)
    5. Sockenbeskrivningar. Härad, Fogdö, Vansö, Länna och Dunker. (utgiven 1994)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 42.
    Eriksson, Gunnar
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Karlgren, Jussi
    KTH, Teoretisk datalogi, TCS.
    Features for modelling characteristics of conversations: Notebook for PAN at CLEF 20122012In: CLEF 2012 Evaluation Labs and Workshop Online Working Notes, 2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this experiment, we find that features which model interaction andconversational behaviour contribute well to identifying sexual grooming behaviourin chat and forum text. Together with the obviously useful lexical features —which we find are more valuable if separated by who generates them — weachieve very successful results in identifying behavioural patterns which maycharacterise sexual grooming. We conjecture that the general framework can beused for other purposes than this specific case if the lexical features are exchangedfor other topical models, the conversational features characterise interaction andbehaviour rather than topical choice.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 43.
    Eriksson, Karin
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Fornander, Gottfrid
    Gottfrid Fornanders folkmusiksamling [Musiktryck]: i faksimilutgåva2006Book (Other academic)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 44.
    Falck-Kjällquist, Birgit
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 13: Ortnamnen i Stångenäs härad 2. Naturnamn2015Book (Other academic)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 45.
    Falck-Kjällquist, Birgit
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 14: Ortnamnen i Sotenäs härad. 2, Naturnamn2009Book (Other academic)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 46.
    Falck-Kjällquist, Birgit
    Institute for Language and Folklore.
    Ortnamnen i Värmlands län: Del 17 Register 2 : Huvudleder2018 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna volym redovisas i alfabetisk ordning huvudlederna i de namn som står som uppslagsform i Ortnamnen i Värmlands län (SOV) del 1-15. Medtagna är också vissa namn som inte står som uppslagsform men som förekommer i namnartikeln, till exempel variantformer och äldre belägg.

    Download full text (pdf)
    Ortnamnen i Värmlands län 17
  • 47.
    Fernstål, Charlotte
    et al.
    Statens Historiska Museer.
    Hyltén-Cavallius, Charlotte
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    To stage a minority group: the folklorist Carl-Herman Tillhagen and the photographs in the collection Sweden’s gypsies at the Nordic Museum2019In: Arv. Scandinavian Yearbook of Folklore, ISSN 0066-8176, p. 129-152Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article discusses the collection of photographs in the archive collection of Sweden's Gypsies (Sw. Sveriges zigenare) at the Nordic Museum, created by the folklorist Carl-Herman Tillhagen. Many of the photographs originate from the so-called inventory of “Swedish Gypsies”, part of the state “Gypsy investigation”, performed in 1954–1956. The aim is to critically analyse Tillhagen’s creation of this collection to gain a greater understanding of the collection and its background. We explore how and in what context Tillhagen compiled the collection and added written information to the photographs. We also place Tillhagen in a century-long anthropological, and colonial, tradition of field works aimed at creating knowledge about “the other” and the use of photography in this practice. In doing this, we pay attention to Tillhagen’s field work methods and role as a “gypsy expert”, his way of using photography and his composition of the collection. The collection can today appear to be both strange and prejudiced, while it also contains rich information of various kinds, e.g. about Roma’s living conditions as well as the normative ideals of the majority society, and about the role of folklore research and the folklore archives in collecting information on national minorities. By producing knowledge about the background of the collection and circumstances surrounding its origin we contribute to the possibility of using its photographs with a critical eye for new interpretations and new knowledge.

  • 48.
    Framme, Gösta
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Jordrannsakning och skattläggning i Bohuslän 1662-16661999Book (Other academic)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 49.
    Framme, Gösta
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Ödegårdar i Vätte härad1985Book (Other academic)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 50.
    Frändén, Märit
    Institute for Language and Folklore, Department of Onomastics, Uppsala.
    ”Det är ju så vi alltid har uttalat det”: Om ursprungliga och försvenskade uttal av några invandrade efternamn2017In: Studia Anthroponymica Scandinavica, ISSN 0280-8633, ISSN 0280-8633, no 34, p. 123-147Article in journal (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 of 422
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf