"Vi slapp bombningar och skjutande, men påverkades i allra högsta grad" skriver Nina från Majorna i Göteborg. Här berättar ett hundratal kvinnor och män om sina minnen från krigsåren. Deras berättelser handlar om försörjning, nya roller, ransoneringar, mat, kläder, om hur kriget var närvarande på olika sätt och hur det har påverkat livet efteråt.

De minns hur tiden präglades av såväl oro och sorg som glädje och nöjen. Några berättar om livet som inkallad, om förhållandet mellan militär och civilbefolkning, skyddsåtgärder och frivilligförsvar, andra beskriver hur det var att leva i gränstrakter eller att komma som flykting till Sverige.

Berättelserna är huvudsakligen från Västsverige men här finns också bidrag från andra delar av landet.

We here demonstrate how two types of NLP models - a topic model and a word2vec model - can be combined for exploring the content of a collection of Swedish Government Reports. We investigate if there are topics that frequently occur in paragraphs mentioning the word "democracy". Using the word2vec model, 530 clusters of semantically similar words were created, which were then applied in the pre-processing step when creating a topic model. This model detected 15 reoccurring topics among the paragraphs containing "democracy". Among these topics, 13 had closely associated paragraphs with a coherent content relating to some aspect of democracy.

Yiddish is one of the national minority languages of Sweden, and one of the languages for which the Swedish Institute for Language and Folklore is responsible for developing useful language resources. We here describe the web-based version of a Swedish–Yiddish/Yiddish–Swedish dictionary. The single search field of the web-based dictionary is used for incrementally searching all three components of the dictionary entries (the word in Swedish, the word in Yiddish with Hebrew characters and the transliteration in Latin script). When the user accesses the dictionary in an online mode, the dictionary is saved in the web browser, which makes it possible to also use the dictionary offline.

Innehåll

TRE UTOMNORDISKA PERSPEKTIV

Language planning and language policy for the EU and for international institutions / av Ulrich Ammon. The spaces and places of linguistic minorities / av Susan Gal. Rättstavning, offentlighet och legitimeringskris: 1996 års tyska reform / av Sally Johnson.

IDEOLOGIER, ATTITYDER, POLITIK OCH SPRÅKVÅRDSUPPGIFTER

Globalisme og hegemonisk tænkning i sprogpolitiken / av Hartmut Haberland. Kursändring i klarspråksarbetet? Om myndighetsspråkvård och språkforskning / av Catharina Nyström Höög. On the sociolinguistic and political limits of language planning and langauge policy - the lessons to be learned from the Norwegian case / av Ernst Håkon Jahr. The potency and impotency of official language policy / av Tore Kristiansen. The »overt« and »covert« ub LPP terminology / av Páll Kristinsson.

FLERSPRÅKIGHET OCH SPRÅKPOLITIK I UTBILDNINGEN

Tvåspråkig ämneskompetens? En studie av naturvetenskaplig parallellspråkighet i svensk högre utbildning av John Airey och Cedric Linder. Språkpolitik - från EU till klassrummet / av Carla Jonsson. Språklig mångfald inom den högre utbildningen: att analysera policy och praktik / av Jan Lindström och Mirja Saari. Internationalisering i praktiken. Språkbruk i två svenska utbildningsmiljöer / av Hedda Söderlundh.

ORDBÖCKER OCH LEXIKAL NORMERING

SAOL mellan bruk och system / av Sven-Göran Malmgren. Om finlandismer och språkvårdens möjligheter att motverka dem / av Charlotta af Hällström-Reijonen. Rettskrivningsordbøker som normeringsreiskapar i Norden / av Lars S. Vikør

Naturen är bäst på att ta hand om sig själv. Det är grundtanken i det växande samhällsfenomenet återförvildande, eller rewilding på engelska. I många projekt världen över försöker man nu återställa naturen som den var innan människan förstörde den.

På senare år har man inom svensk och finsk dialektforskning alltmer börjat uppmärksamma att dialektanvändning kan fylla olika sociala funktioner i samtalet och att en dialekt är något mer än ett autonomt språkligt system som kan lyftas ur sitt sammanhang. Bruket av olika dialektala (och standardspråkliga) uttryck visar sig ofta vara interaktionellt motiverat, varför uttrycken också kan ha olika funktion beroende på i vilket samtalskontext de uppträder. En rad forskare har teoretiskt börjat ta steget från en tradiotionell till en interaktionell dialektologi och använder därmed samtalsanalytiska teorier, metoder och frågeställningar för att beskriva dialektala material ur nya perspektiv. Sådana material kan även användas för att kasta nytt ljus över traditionella språkvetenskapliga frågor och bidra till teoriutvecklingen inom gramatik- och interaktionsforskningen.

In Scandinavian languages there are many popular bird names, most of which have been recorded in the dialect archives in the Nordic countries. The thesis concentrates on the bird names for snipes, i.e. the common snipe, the great snipe, the jacksnipe and the woodcook, in all approx. 330 different names. Some of these are recognized throughout Scandinavia, while others are only sparsely confirmed in single dialects.

An especially large number of names refer to the common snipe, mainly due to its typical vibrating sound. Since the sound resembles a certain unobtrusive whinny from a horse or bleat from a goat or a sheep, many of the names contain words associating to these animals. Names describing a creaking sound mostly refer to the woodcock. Fairly common are names describing the protruding beak, a characteristic feature of all snipes.

In order to give a complete semantic and etymological picture, all words forming part of the names have been identified and sorted by category, i.e. words indicating a common implicit meaning. The categories in turn have been divided into two main groups: words describing different sounds, and words describing visual impressions. In addition, names describing popular beliefs and those transferred from other bird species are presented.

Factors that influence origin, formation, existence and development of bird names have been considered. With the etymological discussion forming the necessary background, ethnological aswell as cultural influences complete the picture of the naming process. Man's need for identification and classification of phenomena in his environment as well as the presence vs. lack of affect are important factors in the process. As is shown, a striking sound along with a particular appearence has inspired many affected popular names, while scientific names largely refer to visual, non-affected impressions.

Due to man's present lack of everyday connection with nature many of the popular bird names presented are no longer in use. However, some of the names prove to be fairly young, which shows that the process of popular classification and naming is still a functioning part of our language and culture.

Vilka språk som syns i det offentliga rummet är betydelsefullt för ­samhället, både ur ett kommunikativt ­perspektiv och som en signal om vilka språk som upp­fattas som betydelsefulla.

Språk­lagen uttrycker att offentlig verksamhet har ett ansvar för enskildas tillgång till språk: svenska, nationella minoritetsspråk, det svenska teckenspråket och andra modersmål. Av tradition har svensk språkvård främst fokuserat på nyttoperspektivet, det vill säga e­ffektiviteten i myndigheters kommunikation, men Svenskan är den fasta inredningen har istället fokus på symboliska aspekter av språkanvändning i offentliga miljöer.

Rapporten ger en inblick i hur flerspråkigheten synliggörs i offentlig miljö i Sverige. Språkrådet har kartlagt vilka språk som syns på skyltar och anslag, på 14 vårdcentraler och 14 biblio­tek, i 11 svenska orter. Under­sökningen är ett led i Institutet för språk och folk­minnens uppdrag att följa upp språklagen, och att regelbundet ­undersöka användningen av svenska och andra språk i Sverige.

The study compares the uses of the native-speaker concept as a legitimizing resource in language-standard ideologies and normative discourse in five languages of European origin. Much research and international discussion has focused on the native speaker of English, a symbolically international language. We aim to show how the native-speaker concept may function differently in national-standard ideologies. The study entails a concise comparison of five European standardization ideologies, a closer look at three such ideologies, and a case study of the native speakers’ function in the normative discourse on a syntactic construction of a national language, namely Swedish. Much language planning and standardizing relies on academic linguistics for legitimacy, and native speakers’ judgments are an irrefutable data source in theoretical linguistics. However, the concept of the native speaker as a judge of linguistic material is recontextualized in normative discourse. Drawing on analyses of national-standard ideologies and standardizing discourse, results indicate that the native speaker may have different repercussions depending on the heterogeneity of the speech community and the standard ideology. We argue that the native speaker may function as a border marker of the standard language, but in national languages also of what is considered intralingual variation, and thus in symbolic terms the nation.

The theme of this study is the linguistic experiences of inter-Scandinavian communication. More specifically, using language portraits as a method, the study maps the linguistic experiences of two individuals who have moved from Denmark to Sweden as adults, and who now speak in a manner that generally passes as Swedish. The focus of the present study, however, is not these individuals’ acquisition of the Swedish language but their experiences of friction between differing ways of evaluating interaction in the two countries. Several of the individuals’ narrated experiences illustrate how utterances which in Denmark are perceived as witty and humorous are perceived as vulgar and aggressive in Sweden. The individuals’ experiences and the sociolinguistic implications of them are analyzed using notions and perspectives from Pierre Bourdieu – in particular, the notions of linguistic habitus and linguistic market are used – along with the notion of Spracherleben, developed by Brigitta Busch. The study illuminates that even though Danish and Swedish are closely related languages, there are significant differences in the pragmatic logic that prevail in the linguistic markets of the two countries, and that these differences generate critical effects on the linguistic experiences of these mobile individuals.

The purpose of this study is to investigate the etymological background of the settlement names in the parishes of Hackås and Oviken in the province ofJämtland, and use the names to elucidate the settlement history of the area. Another purpose is to discuss the relationship between, and the semantic development of, the name element and common noun ås. Furthermore, the purpose is to describe the name usage and the name continuity amongst the summer farm names. The selection of names is based on the principles used inthe publication series Sveriges ortnamn [The place-names of Sweden], in which this study will be incorporated. In essence, that includes parish names, village names and names of independent farms. In addition to that, summer farm names are analysed. The material has primarily been collected from the Place-name Archive in Uppsala (OAU), and then supplemented through extracting name forms from historical maps and different land registry records. Regarding the summer farm names, workshops have been conducted in collaboration with the local community associations in Hackås and Oviken, which have been the basis for the name continuity discussion. The summer farm names are also morphologically and semantically analysed to reveal patterns in construction and usage.

The linguistic analysis of the individual village names in Hackås and Oviken, together with archaeological finds, suggest that there was an Iron Age community in Hackås, while the Oviken area has been used for example as fishing/hunting grounds and was colonised to a greater extent in the medieval era. In Hackås there are several place-names judged to be pre-Christian, such as Hov, Sanne, Salom and the several names constructed with -sta(d). Oviken parish show signs of quick settlement expansion, such as the large number of names with (-)ås or -gård. The name element ås has, because of a large number of medieval settlements, also started to function as denoting settlements, side by side with the nature-describing meaning carried by the common noun. This explains the number of names containing -ås but denoting places that does not show the usual characteristics for an ås (a ridge). Results of the summer farm name analysis show typical structures; summer farm names are often compound and reference ownership/usership or the location. The name usage is an oral rather than written practise. Name continuity for summer farm names has decreased during the last decades as transhumance is no longer widely practised, and several names in the study are unknown to locals.

Var fanns Grymmelpussen och vad betyder namnet? Hur kontrollerar man en namntolkning i fält när ingen längre känner till var platsen ligger?

Rugby ”spelas äfven med tillhjälp af händerna och rätt våldsamma medel äro tillåtna” skrev Dagens Nyheter 1904. Josefin Devine plockar fram ett namn ur ortnamnssamlingarna som vittnar om den tid då rugbysporten introducerades i Sverige.

En åker som kallas Farfarshagen, hur ska man veta vem det syftar på? För att namntolkningar av den här typen ska ha möjlighet att nå ända fram kan det vara oerhört värdefullt att skapa samarbeten med lokala hembygdsföreningar och släktforskare. Här beskrivs ett exempel från Jumkils socken i Uppland.

Var finns ortnamn innehållande huvudleden -hågna? Vad betyder bestämningsleden Skrabb- och var finns det paralleller till ett sådant namn?

The article discusses three place names in Jämtland, Sweden: Åbbåsen, Gåxåsen and Fjösåsen. The main focus is on the possibility of personal names used in these compound place names, together with the locally very common second element åsen (ʻridgeʼ). Previous interpretations have suggested that personal names Ubbe, Gök and Fjäder constitute first elements in the aforementioned place names, and the author agrees in two out of three cases. When studying Åbbåsen, no clear evidence has been found to support one hypothesis more than the other. 

Med de nya möjligheter den digitala tekniken och språkteknologin ger, kaninformation och medier göras tillgängliga för fler. Ett aktuellt exempel är utvecklingenav teknik för direkttextad tv baserad på talteknologi som gör attBBC sedan en tid tillbaka textar alla sina program. Men teknikutvecklingenkräver kostsamma språkresurser; för ett direkttextningssystem krävs t.ex. storamängder systematiskt inspelat och transkriberat tal. Och eftersom det kommersiellaintresset för att ta fram sådana resurser för svenska och andra nordiskaspråk inte är tillräckligt stort, riskerar vi i de nordiska länderna i värsta fallatt bli utan sådan teknik. Därför har Språkrådet i samarbete med Sveriges television(SVT) tagit fram ett förslag på hur en nationell språkinfrastruktur somstimulerar utvecklingen av direkttextning på tv och andra tillgängliga tjänsterkan utvecklas.

Innehåll: Språkteknologi för språken i Sverige / av Rickard Domeij. NY TEKNIK, NYA MÖJLIGHETER: Att kommunicera med och utan teknik / av Peter Gärdenfors och Jana Holsanova. Att söka information på Internet / av Lars Iselid och Lars Våge. Nya metoder ger bättre maskinöversättning / av Anna Sågvall Hein. Bättre tala än texta - talteknologi nu och i framtiden / av Olav Engwall. SÅ PÅVERKAS SPRÅKET: Kommunikationsteknik och skrivande hos svenska skolbarn / av Sylvana Sofkova Hashemi. Läsning i gamla och nya medier / av Jana Holsanova, Kenneth Holmqvist och Nils Holmberg. Från datorprat till cyberkreol: samtal med datorer förändrar språket / av Staffan Larsson. TEKNIK FÖR ATT STUDERA SPRÅK: Att studera skrivande med hjälp av loggning / av Kirk Sullivan, Eva Lindgren och Ingmarie Mellenius. Studera språket med hjälp av en korpus / av Ylva Berglund Prytz. Lär dig använda digitala språkresurser / av Ola Karlsson. SPRÅK, TEKNIK OCH SAMHÄLLE: Sökteknologi och personlig integritet / av Jussi Karlgren. Tillgänglighet på webben / av Funda Denizhan. Datorstöd för samiska och andra minoritetsspråk / av Sjur Nørstebø Moshagen och Trond Trosterud.

Vad kan språkteknologin bidra med för att göra myndigheterna i de nordiska länderna tillgängliga för alla? I rapporten diskuteras frågan i form av artiklar baserade på de presentationer som hölls vid ett nordiskt seminarium i Linköping hösten 2010.

Med språkteknologiska hjälpmedel som automatisk textuppläsning och översättning finns möjligheter att förbättra tillgängligheten till information och service för alla, inte minst för personer med läs- och skrivsvårigheter, nationella minoriteter och personer med annat modersmål än majoritetsspråket m.fl. I ett demokratiskt perspektiv är det en angelägen uppgift att se till att sådan teknik utvecklas.

Tilltal (Tillgängligt kulturarv för forskning i tal, ‘Accessible cultural heritage for speech research’) is a multidisciplinary and methodological project undertaken by the Institute of Language and Folklore, KTH Royal Institute of Technology, and The Swedish National Archives in cooperation with the National Language Bank and SWE-CLARIN [1]. It aims to provide researchers better access to archival audio recordings using methods from language technology. The project comprises three case studies and one activity and usage study. In the case studies, actual research agendas from three different fields (ethnology, sociolinguistics, and interaction analysis) serve as a basis for identifying procedures that may be simplified with the aid of digital tools. In the activity and usage study, we are applying an activity-theoretical approach with the aim of involving researchers and investigating how they use – and would like to be able to use – the archival resources at ISOF. Involving researchers in participatory design ensures that digital solutions are suggested and evaluated in relation to the requirements expressed by researchers engaged in specific research tasks[2].In this paper, we focus on one of the case studies, which investigates the process by which personal experience narratives are transformed into cultural heritage [3], and account for our results in exploring how different types of text material from the archives can be used to find relevant sections of the audio recordings. Finally, we discuss what lessons can be learned, and what conclusions can be drawn, from our experiences of interdisciplinary collaboration in the project.

Syftet med arbetet bakom den här rapporten är att inventera utbudet av automatiska uppläsningsfunktionerför webben och gå igenom forskningen om deras användbarhet med fokus på personer med andra modersmålän svenska. Här presenteras resultatet av det arbetet. Målet är att öka vår egen kunskap om användningen ochanvändbarheten av hjälpmedel för textuppläsning, bl.a. för att kunna följa upp och ge vägledning tillmyndigheter och andra organisationer i deras tillgänglighetsarbete. Det kan ses som en del i vårt arbete meduppföljningen av språklagen. 

Rapporten är uppdelad i fyra delar. I den första delen redogör vi för vad talsyntes är och hur det används somhjälpmedel vid läsning på nätet. I del två går vi igenom vilka hjälpmedel som finns för uppläsning av text påwebben och vilken funktionalitet de har. Vi ser också på vilka råd det finns för användningen av dem. Vi beröräven kort de skärmläsare som finns på marknaden, dvs. uppläsningshjälpmedel som användaren självinstallerat på sin dator. I del tre redogör vi för den forskning som finns om användbarheten avuppläsningshjälpmedel för olika grupper av användare med särskilt fokus på personer med andra modersmålän svenska. I del fyra drar vi slutsatser och blickar framåt.

"Vi ser resultatet av det arbete som gjorts i detta projekt som grundläggande för Språkrådet i arbetet med att utveckla metoder för att kontinuerligt kunna följa upp och utvärdera den flerspråkiga tillgängligheten på myndigheters webbplatser. Projektet visar att ett sådant utvärderingsarbete kan utgå från en kombination av webbplatsobservation och enkätundersökning som sedan komplettas med resultatet från andra studier som utförs i samarbete med minoritetsspråksrepresentanter och andra grupper."