Change search
Refine search result
1234567 51 - 100 of 1049
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Dahlstedt, Karl-Hampus
    Språk- och folkminnesinstitutet, Nämnden för svensk språkvård.
    Massmedierna och språket1970Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 52. Dam, Peder
    et al.
    Gammeltoft, PederJakobsen, Johnny Grandjean GøgsigNissen Knudsen, BoSvensson, Ola
    Torp. Som ortnamn och bebyggelse: Konferensrapport, tvärvetenskaplig torp-konferens Malmö, 25-27 april 20072009Collection (editor) (Refereed)
  • 53. Devine, Josefin
    [Review of:] Lars-Erik Edlund & Elzbieta Strzelecka (eds.) Mellannorrland i centrum, new edn (Umeå: Kungl. Skytteanska Samfundet , 2017)2017In: Journal of the English Place-Name Society, ISSN 1351-3095, Vol. 2016, no 48, p. 112-114Article, book review (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 54.
    Devine, Josefin
    Institute for Language and Folklore, Department of Onomastics, Uppsala. Umeå universitet.
    Ubbe, Gök och Fjäder? Personnamn i ortnamn i Jämtland.2017In: Namn som kjelder: Rapport frå Den sekstande nordiske namneforskarkongressen på Jæren folkehøgskule, Kleppe 8.–11. juni 2016 / [ed] Tom Schmidt og Inge Særheim, Uppsala, 2017, p. 51-57Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The article discusses three place names in Jämtland, Sweden: Åbbåsen, Gåxåsen and Fjösåsen. The main focus is on the possibility of personal names used in these compound place names, together with the locally very common second element åsen (ʻridgeʼ). Previous interpretations have suggested that personal names Ubbe, Gök and Fjäder constitute first elements in the aforementioned place names, and the author agrees in two out of three cases. When studying Åbbåsen, no clear evidence has been found to support one hypothesis more than the other. 

  • 55.
    Devine, Josefin
    Institute for Language and Folklore, Department of Onomastics, Uppsala.
    Älgen – skogens konung i flera bemärkelser?2018In: Katharina och namnen: Vänskrift till Katharina Leibring på 60-årsdagen den 20 januari 2018 / [ed] Leila Mattfolk & Kristina Neumuller (huvudred.), Josefin Devine, Elin Pihl, Lennart Ryman & Annette C. Torensjö, Uppsala: Uppsala universitet, 2018, p. 225-229Chapter in book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund,
    Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL).
    Detta är DAL1991Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 57.
    Dimitriadis, Iakovos
    Skolverket.
    Svensk-grekiskt lexikon1999Book (Other academic)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 58.
    Domeij, Rickard
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Datorn granskar språket2005Book (Other academic)
  • 59.
    Domeij, Rickard
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    En språkpolitik för internet2010Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 60.
    Domeij, Rickard
    Institute for Language and Folklore.
    Hur undersöker vi språket i nya medier?2015In: Nye medier: Sprogbrug, data og metode / [ed] Marianne Rathje, Frederiksberg: Dansk Sprognævn , 2015Chapter in book (Other academic)
  • 61.
    Domeij, Rickard
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Tekniken bakom språket2008Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Innehåll: Språkteknologi för språken i Sverige / av Rickard Domeij. NY TEKNIK, NYA MÖJLIGHETER: Att kommunicera med och utan teknik / av Peter Gärdenfors och Jana Holsanova. Att söka information på Internet / av Lars Iselid och Lars Våge. Nya metoder ger bättre maskinöversättning / av Anna Sågvall Hein. Bättre tala än texta - talteknologi nu och i framtiden / av Olav Engwall. SÅ PÅVERKAS SPRÅKET: Kommunikationsteknik och skrivande hos svenska skolbarn / av Sylvana Sofkova Hashemi. Läsning i gamla och nya medier / av Jana Holsanova, Kenneth Holmqvist och Nils Holmberg. Från datorprat till cyberkreol: samtal med datorer förändrar språket / av Staffan Larsson. TEKNIK FÖR ATT STUDERA SPRÅK: Att studera skrivande med hjälp av loggning / av Kirk Sullivan, Eva Lindgren och Ingmarie Mellenius. Studera språket med hjälp av en korpus / av Ylva Berglund Prytz. Lär dig använda digitala språkresurser / av Ola Karlsson. SPRÅK, TEKNIK OCH SAMHÄLLE: Sökteknologi och personlig integritet / av Jussi Karlgren. Tillgänglighet på webben / av Funda Denizhan. Datorstöd för samiska och andra minoritetsspråk / av Sjur Nørstebø Moshagen och Trond Trosterud.

    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 62.
    Drougge, Gunnar
    Språk- och folkminnesinstitutet, Dialekt- och ortnamnsarkivet i Göteborg.
    Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 15: Ortnamnen i Tunge härad2001Book (Other academic)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 63.
    Drougge, Gunnar
    Språk- och folkminnesinstitutet, Dialekt- och ortnamnsarkivet i Göteborg.
    Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 17: Ortnamnen i Sörbygdens härad1969Book (Other academic)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 64.
    Drougge, Gunnar
    Språk- och folkminnesinstitutet, Dialekt- och ortnamnsarkivet i Göteborg.
    Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 20: Ortnamnen i Vätte härad 2. Hogdals, Lommelands, Näsinge och Tjärnö socknar samt Strömstads stad1958Book (Other academic)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 65.
    Eaker, Birgit
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
    Adjektivet grann i svenska dialekter: En semantisk och dialektgeografisk undersökning1993Book (Other academic)
    Abstract [en]

    This study follows and describes the various ways in which the adjective grann is used in Swedish dialects. These dialects are variations of the spoken language which have developed over centuries in different parts of the country. The author believes that a study of usages and meanings of words in the dialects can contribute to the understanding of changes of meaning. Since no word-semantic study based on Swedish dialect material of this kind and scope has been made before (although there are many fine studies of semantic fields), the focus is directed toward the material and the limitations it poses on methods of analysis. A concept of semantic main word (HOsem) is introduced. Dialect-geographical methods are used to find and explain connections between usages and meanings. In this way one can, for example, show that the use of the expression grant om together with a personal subject in a part of Northern Sweden in meanings ranging from 'careful (of)' to 'fond (of)' has been developed locally, whereas the use of the adverb grant in the meaning 'clearly, sharply' with certain verbs is a loan from Denmark. The author also takes a stand in the discussion of the etymology of grann. The context in which the word grann appears is examined and collocations, idioms, proverbs, riddles, etc., in which it appears have been studied. Semantic relations such as synonyms, antonyms and homonyms are also discussed, along with the question of homonymy versus polysemy. For example, the words smal, tunn, klen, fin are very rarely synonyms, but have either the function of describing a different dimension than grann (which refers to the small dimension of a long, more-or less cylindrical object), or are equivalents, that is, they have the same meaning but have different geographical locations.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 66.
    Edlund, Lars-Erik
    Institute for Language and Folklore, Dialekt-, ortnamns-, och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM).
    Nordsvenska ortsboöknamn1984Book (Other academic)
  • 67.
    Edlund, Lars-Erik
    Institute for Language and Folklore, Dialekt-, ortnamns-, och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM).
    Studier över nordsvenska ortsboöknamn1985Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis deals with collective nicknames denoting the inhabitants of a place (parish, village etc.) in northern Sweden, i.e. names of the type arnästjuvar (denoting the inhabitants of the parish of Arnäs; tjuv 'thief') and tynderötuppar (denoting the inhabitants of the parish of Tynderö; tupp 'cock'). The main aim of the thesis is to explain why various nickname elements were chosen and to describe the general character of the nicknames of northern Sweden.

    These nicknames have been used collectively about the inhabitants of a certain place in a jocular or derogatory sense. They have been used above all in male-dominated contexts, e.g. in military camps. The nicknames are ethnocentric: they denote individuals in their capacity as members of a group. They are often related to other, similar names, so that they form series which are connected phonetically, semantically or from the point of view of word formation. The discussion of these aspects is based on Hugo Moser's research on "Namenfelder".

    Sources from about 1600 to the present day have been used as material. The bulk of the material consists of answers to questionnaires from the 20th century. Because of the construction of the questionnaires the material is to some extent imperfect.

    The nicknames often reflect various aspects of the society of the individuals, but today the explanation for names is quite often secondary and a result of folk-etymology. Some nicknames reflect the trades of the inhabitants, others social conditions, diet or dress, others ethnic conditions. The nickname strömmingar was often given to people living on the coast where fishing was an important source of income. The nickname element finnar reflects local settlement by Finns. Some nicknames probably reflect various linguistic conditions (dialectal pronunciation, characteristic place-names or personal names), pictures in local seals or historical events.

    Several nickname elements have been chosen through association with the form of the place-name or the name of the inhabitants, or with existing nicknames, referring either to the inhabitants themselves or their neighbours. There is often a similarity in sound between the place-name (or the name of the inhabitants) and nickname elements. We find e.g. alliteration, assonance and rhyme, or formations in which the place-name (or the name of the inhabitants, or part of it) is compounded with a nickname element to make up an appellative which already exists. The latter kind of formation may be illustrated with the nickname bergtroll ('mountain trolls') to denote those who live in S'àvaiberg (in the parish of Sävar). Some nicknames have as their basis an association from the place-name (or the name of the inhabitants) to the nickname element chosen. The associations are frequently difficult to trace. A nickname like orrlidtuppar (denoting those who live in Orrliden in the parish of Skellefteå) was no doubt chosen through association with the appellative orrtupp 'blackcock'. When the nickname smedstaspiken (denoting the inhabitants of Smedsta in the parish of Lit) was coined, the place-name element smed 'smith' was associated with the closely related spik 'nail'.

    A close analysis of nicknames denoting parish inhabitants in northern Sweden shows that there are often pairs (or series) of nicknames which are related phonetically (through alliteration, assonance or rhyme), semantically or morphologically, just as nicknames denoting neighbours may be connected in a similar way.

    Frequently, parish inhabitants have different names in relation to different neighbours. How innovations are introduced and spread is shown by the sfw/"/Z?wf-nicknames in the province of Ångermanland. An analysis of the nicknames denoting the inhabitants of parishes in north-eastern Ångermanland shows that the inhabitants of the old parishes have only one nickname each-a name which is known over a large area-while the inhabitants of the newer parishes have several nicknames. The reason why several nicknames are used to denote inhabitants in newer parishes seems to be that there was no old, unequivocal nickname tradition to fall back on.

    In the final chapter the importance of patterns for the formation of nicknames is stressed, but also the importance of creativity and coinages. A striking coinage has a great chance of becoming generally accepted and also of becoming the centre of new groups of nicknames.

  • 68.
    Ehrenberg-Sundin, Barbro
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Sundin, Maria
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Krångelspråk blir klarspråk: Från 1970-tal till 2010-tal2015Book (Other academic)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 69.
    Ehrnebo, Paula
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Neuvojasta neuvostoon: Ruotsinsuomalainen kielilautukanta - Sverigefinska språknämnden 1975-2006. Historiiki / Historik2008Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 70.
    Ehrnebo, Paula
    et al.
    Sverigefinska språknämnden.
    Molde, Bertil
    Svenska språknämnden.
    Svensén, Bo
    Svensk-finskt lexikon1995Book (Other academic)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 71.
    Ejder, Bertil
    Språk- och folkminnesinstitutet, Landsmålsarkivet i Lund.
    Dagens tider och måltider1969Book (Other academic)
  • 72.
    Ejder, Bertil
    Institute for Language and Folklore, Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL).
    Ryd och rud1979Book (Other academic)
  • 73. Ejder, Bertil
    Råset, Funderset et consortes1958In: Studier i nordisk språkvetenskap: Från Lunds universitets institution för nordiska språk och Landsmålsarkivet i Lund / [ed] Bertil Ejder, Lund: CWK Gleerup , 1958, p. 166-182Chapter in book (Other academic)
  • 74.
    Ejder, Bertil
    Institute for Language and Folklore, Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL).
    Skånes ortnamn. Serie A, Bebyggelsenamn. Del 1. Albo härad1958Book (Other academic)
  • 75.
    Ejder, Bertil
    Landsmålsarkivet i Lund.
    Studier i nordisk språkvetenskap: Från Lunds universitets institution för nordiska språk och Landsmålsarkivet i Lund1958Collection (editor) (Other academic)
  • 76.
    Ejder, Bertil
    et al.
    Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL).
    Hallberg, Göran
    Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL).
    Ringdahl, Claes
    Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL).
    Skånes ortnamn. Serie A, Bebyggelsenamn. Del 12. Luggude härad med Höganäs stad. Helsingborgs stad2003Book (Other academic)
  • 77. Ekbo, Sven
    Redgarn1958In: Studier i nordisk språkvetenskap: Från Lunds universitets institution för nordiska språk och Landsmålsarkivet i Lund / [ed] Bertil Ejder, Lund: CWK Gleerup , 1958, p. 91-94Chapter in book (Other academic)
  • 78.
    Ekbo, Sven
    et al.
    Språk- och folkminnesinstitutet, Nämnden för svensk språkvård.
    Loman, Bengt
    Språk- och folkminnesinstitutet, Nämnden för svensk språkvård.
    Vägledning till Svenska Akademiens ordbok1971Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 79.
    Ekenvall, Verner
    Språk- och folkminnesinstitutet, Dialekt- och ortnamnsarkivet i Göteborg.
    Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 11: Ortnamnen i Inlands Fräkne härad1951Book (Other academic)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 80.
    Ekenvall, Verner
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 7: Ortnamnen i Tjörns härad1992Book (Other academic)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 81.
    Eklund, Gerd
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
    Vrist - brist - rist: Utvecklingen av gammalt uddljudande wr i nordiska, särskilt svenska, dialekter1991Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The Germanic initial sound combination wr (e.g. in *wrītan 'write') has not been preserved in any standard language. In the Scandinavian languages the development of this sound combination has resulted in five different initial sounds or sound combinations, namely rw, r, w, br and vr.

    The aim of this study is to describe the occurrence of these sound combinations, and to explain their age and origin. A limited number of words, mainly from Swedish dialects, has been investigated. The Swedish material has been assembled in a collection that has largely also been mapped, and so has a collection of Norwegian dialect material.

    The result shows that br is frequent in the Swedish dialects and that it also occurs in Trøndelagen and Østlandet in Norway, and on Jutland. R is widespread in Norway and occurs in Sweden in some words in Norrland, Dalarna, Värmland, Dalsland, Uppland and on the island of Gotland. Rw has been documented in Upper Dalarna, and w in the same area, as well as in the Kalix dialect in northernmost Sweden.

    The author demonstrates that the Norwegian loss of w might have started already in the 6th century in western Norway. The loss on Gotland is independent and can be demonstrated in Old Gutnish. The metathesis rw is found in Swedish and Norwegian 13-14th century sources from Uppland, Västmanland, Östergötland and southeastern Norway. The developments wr > r and wr > rw probably have their roots in a difference between the west Norwegian wr and the east Norwegian and Swedish war which is documented from PrimScand times. W is a secondary development of rw. The change wr > br can be dated by place-name material to the early 15th century. The change wr > vr appears to have taken place at approximately the same time. The author demonstrates that the result, wr > br or wr > yr, is apparently governed by certain phonetic factors.

    The failure of the Germanic wr to survive depends on the combination being phonetically complex. The risk that w would be lost was therefore considerable. However, differentiating forces worked for its retention. All developments emanating from wr, apparently disparate, can be seen as features of a larger process where a general linguistic tendency towards a weakening of sounds is confronted by conservative forces, with the above results as a consequence.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    omslag
  • 82.
    Eldblad, Anita
    Dialekt- och ortnamnsarkiven.
    Sveriges medeltida personnamn: Häfte 14. Holmger - Ingeborgh2004Collection (editor) (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 83.
    Eldblad, Anita
    Institute for Language and Folklore.
    Sveriges medeltida personnamn: Häfte 15. Ingeborgh - Iogærdh2006Collection (editor) (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 84.
    Eldblad, Anita
    Institute for Language and Folklore.
    Sveriges medeltida personnamn: Häfte 16. Iohan - Iordan2011Collection (editor) (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 85.
    Ennab, Hannele
    et al.
    Sverigefinska språknämnden.
    Wallin, Sofia
    Svensk-finsk-svensk idrottsordbok2006Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här ordboken har kommittill i samarbete mellan svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken och Sverigefinska språknämnden. Både bland svenskspråkiga i Finland och bland finnar i Sverige har behovet av en ordbok med idrotts- och sporttermer på finska och svenska länge varit uppenbart.

    Ordboken innehåller över 8000 uppslagsord och riktar sig till både specialister och amatörer: journalister, lärare,  översättare,idrottsaktiva ungdomar och andra idrottsintresserade.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 86.
    Enström, Hugo
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Söderström, Sven
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Enångersmålet: Ordlista över en dialekt i Hälsingland1990Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 87.
    Envall, Petrus
    Institute for Language and Folklore, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Tiveden, Isala och Husum: Fem förlitterära nordiska ljudlagar1952Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 88.
    Ericsson, Gustaf
    Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Register över visor och ramsor från norra Södermanland: Upptecknade 1860-1890 i Åkers och Rekarne härader2014Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala förvaras en mycket omfattande vissamling, insamlad av Gustaf Ericsson, bosatt i Härad utanför Strängnäs. Ericsson, som var torpare och en man av folket, gjorde sina uppteckningar åt bland annat Södermanlands fornminnesförening. Samlingen torde vara en av de största vissamlingarna i landet.

    Nu är denna samling uppordnad, och en förteckning – upplagd efter visornas typ – är gjord av arkivarien och visforskaren Katarina Hammarström för institutets räkning.

    Förteckningen omfattar också de visuppteckningar av Ericsson som förvaras i Nordiska museets arkiv samt i Vitterhetsakademiens arkiv. I boken finns också en inledning om Gustaf Ericssons märkvärdiga gärning som vissamlare, skriven av Katarina Hammarström.

    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 89.
    Eriksson, Manne
    Institute for Language and Folklore, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Hjäll och tarre samt andra ord för översäng och övervåning: Ett ordhistoriskt och ordgeografiskt bidrag till sängens och bostadens historia i Norden1943Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 90.
    Eriksson, Manne
    Landsmålsarkivet i Lund.
    Kommunförteckning till underlagskarta över Sverige i skalan 1:600 000: Utgiven genom Landsmålsarkivet i Uppsala, Nordiska museet, Svenska ortnamnsarkivet, Landsmålsarkivet i Lund och Folkminnesarkivet i Lund1938Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 91.
    Falck-Kjällquist, Birgit
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 13: Ortnamnen i Stångenäs härad 2. Naturnamn2015Book (Other academic)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 92.
    Falck-Kjällquist, Birgit
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 14: Ortnamnen i Sotenäs härad. 2, Naturnamn2009Book (Other academic)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 93.
    Falck-Kjällquist, Birgit
    Institute for Language and Folklore, Sveriges ortnamnsarkiv.
    Ortnamnen i Värmlands län: Del 1, Inledning1984Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 94.
    Falck-Kjällquist, Birgit
    Institute for Language and Folklore.
    Ortnamnen i Värmlands län: Del 17 Register 2 : Huvudleder2018 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna volym redovisas i alfabetisk ordning huvudlederna i de namn som står som uppslagsform i Ortnamnen i Värmlands län (SOV) del 1-15. Medtagna är också vissa namn som inte står som uppslagsform men som förekommer i namnartikeln, till exempel variantformer och äldre belägg.

    Download full text (pdf)
    Ortnamnen i Värmlands län 17
  • 95. Fjellström, Phebe
    Angelica archangelica. Kunskapssystem och symbolspråk kring fjällkvannen1997In: Aspekter på växtnamn, Umeå: Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå , 1997, p. 19-29, article id diva2:1088472Chapter in book (Other academic)
  • 96.
    Flemström, Bertil
    Språk- och folkminnesinstitutet, Ortnamnsarkivet i Uppsala.
    Ortnamnen i Jämtlands län. 3: Bräcke kommun. Bebyggelsenamnen1995Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 97.
    Flemström, Bertil
    Språk- och folkminnesinstitutet, Ortnamnsarkivet i Uppsala.
    Ortnamnen i Jämtlands län. 6: Ragunda kommun. Bebyggelsenamn1983Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 98. Fors, Harald
    Folkmålsberättelser från Västerbottens inland: Inspelningar från Örträsk socken1986 (ed. 1)Book (Other academic)
  • 99. Fors, Harald
    Ordbok över Öre-Långselemålet: En svensk dialekt i södra Lappland1984Book (Other academic)
  • 100.
    Fors, Harald
    Institute for Language and Folklore, Dialekt-, ortnamns-, och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM).
    Register till ordbok över Öre-Långselemålet: En svensk dialekt i södra Lappland1985Book (Other academic)
1234567 51 - 100 of 1049
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf