Change search
Refine search result
2345678 201 - 250 of 1049
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 201.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore.
    Geten som metafor i svenska dialekter2017In: Geten i Sverige: Kulturhistoriska och samtida perspektiv / [ed] Katharina Leibring och Ingvar Svanberg, Uppsala: Institutet för språk och folkminnen, 2017, p. 123-134Chapter in book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    Geten som metafor i svenska dialekter
  • 202.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över Finlands svenska folkmål som nätresurs2015In: LexicoNordica, ISSN 0805-2735, E-ISSN 1891-2206, Vol. 2015, no 22, p. 213-226, article id 22Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Recension av nätresursen Ordbok över Finlands svenska folkmål.

  • 203.
    Karlsjö, Bertil
    Institute for Language and Folklore, Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL).
    Eriksson, Gösta (Photographer)
    Skånes och Blekinges riksgräns: Dokumentation av de två danska landskapens gräns mot svenska Småland1995Book (Other academic)
  • 204.
    Karlsson, Anna-Malin
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet. Stockholms universitet.
    En arbetsdag i skriftsamhället: Ett etnografiskt perspektiv på skriftanvändning i vanliga yrken2006Book (Other academic)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 205.
    Karlsson, Ola
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Svenska skrivregler2017 (ed. 4)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Svenska skrivregler är det allmänna rättesnöret i Sverige för skrivtekniska frågor och ett oumbärligt hjälpmedel för alla som skriver i sitt arbete, i sin utbildning eller för sitt nöjes skull. Denna nya upplaga innehåller ett helt nytt kapitel om hantering av engelska ord och texterutökade och preciserade råd om avstavning, foge-s, förkortningar, hantering av främmande tecken samt stavning av lånord och främmande ort- och personnamnmer detaljerade råd om källhänvisningar och källförteckningarnya råd om hantering av arabiska och serbisk-makedonsk kyrilliska.

    Här finns även regler och råd om bl.a. stor och liten bokstavcitat och anföringrubriker, stycken, typsnitt och grafisk formpunktuppställningar, tabeller och diagramatt skriva brev, e-brev, protokoll, rapporter och webbtexterval av ord- och böjningsformerhop- och särskrivning av uttryck som för sent och i dagdatumformat och andra sifferuttryckkommateringskrivtecken som kolon, snedstreck, tankstreck och tre punkterfonetiska tecken och andra specialteckenalfabetisk sortering av ord och namn i kataloger och listor.

    Språkrådet (f.d. Svenska språknämnden) är en del av språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen och har till uppgift att följa utvecklingen för språken i Sverige. Språkrådet ger ut språkböcker och tidskrifter, bedriver språkforskning och erbjuder föredrag samt gratis daglig språkrådgivning. Läs mer på språkochfolkminnen.se.

    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 206.
    Karlsson, Susanna
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Lind Palicki, Lena
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Svensklärares attityder till besvärliga språkriktighetsfrågor i undervisningen2017In: / [ed] Emma Sköldberg, Maia Andréasson, Henrietta Adamsson Eryd, Filippa Lindahl, Sven Lindström, Julia Prentice & Malin Sandberg, Göteborg: Göteborgs universitet, 2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Svensklärare är den grupp språkvårdare som kanske har störst konkret inflytande på sin målgrupp. För att undersöka deras attityder till språkriktighet genomförde Catharina Grünbaum 1976 för dåvarande Språknämndens räkning en enkät undersökning som ställdes till svensklärare vid 1 600 högstadie- och gymnasieskolor. Syftet var att kartlägga svensklärarnas attityder till olika språkdrag och språkriktighetsproblem. Resultatet av enkäterna sammanställdes i två rapporter och gav en bild av svensklärarnas syn på svenska språket och elevernas språk vid den här tiden (Grünbaum 1976 och 1982). Sedan dess har Språknämnden och sedermera Språkrådet inte genomfört någon liknande undersökning, men delar eller varianter av Grünbaums studie har upprepats i studentuppsatser (Rickelvik 2011, Nyström 1979). Det finns också vissa liknande synkrona undersökningar: Catrin Norrby och Gisela Håkansson har gjort attitydundersökningar med såväl lärare som elever vid svenska skolor i Sverige och utlandet (Norrby & Håkansson 2011). I den här artikeln presenterar vi en undersökning där vi upprepar Grünbaums undersökning från 1976 och diskuterar förändringar i attityder kring klassiska språkriktighetsfrågor som valet mellan de och dem, större än jag/mig och var/vart, men också mindre typiska frågor som elevernas ordförråd. Resultaten tyder på att det har skett vissa förändringar i lärarnas attityder – framför allt kan man se en större uttalad tolerans till variation och större medvetenhet om kontextuella förhållanden som texttyp och genre.

  • 207.
    Kjellin, Björn
    Språk- och folkminnesinstitutet, Nämnden för svensk språkvård.
    Kan våra myndigheters språk moderniseras?1960Book (Other academic)
  • 208.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 1, A-Brake1972Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 209.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 10, Lägga-Må1976Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 210.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 11, Må-Oövervinnlig1977Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 211.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 12, illustrationer. I-O1978Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 212.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 13, P-Ren1978Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 213.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 14, Rengjord-Rörelse1978Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 214.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 15, Rörlig-Skjuta1979Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 215.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 16, Skjuta-Slå1980Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 216.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 17, Slå-Spörjdag(er)1980Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 217.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 18, illustrationer. P-Spörjdag(er)1981Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 218.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 19, Stabba-Styv1982Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 219.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 2, Brakt-Egentligen1972Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 220.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 20, Styvaktig-Säker1982Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 221.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 21, Säker-Tjänst1983Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 222.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 22, Tjänstaktig-Tåla1983Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 223.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 23, Tålsam-Varför(e)1983Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 224.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 24, Varhän-Väderlek1984Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 225.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 25, Vädja-Övrig. Grammatik. Rättelser och tillägg1985Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 226.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 26, illustrationer. Stabba-Ö1986Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 227.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 3, Egg-Förbräde1973Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 228.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 4, Förakta-Gå1973Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 229.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 5, Gå-Hövlighet1974Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 230.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 6, illustrationer. A-H1975Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 231.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 7, I-Knops1975Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 232.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 8, Knopsa-Köttvägg1975Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 233.
    Klintberg, Mathias
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Gustavson, Herbert
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över laumålet på Gotland: Häfte 9, Labb-Lägga1976Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 234. Korhonen, Olavi
    Samisk-finska båttermer och ortnamnselement och deras slaviska bakgrund: En studie i mellanspråklig ordgeografi och mellanfolklig kulturhistoria1982 (ed. 1)Book (Other academic)
  • 235.
    Kornhall, David
    Språk- och folkminnesinstitutet, Landsmålsarkivet i Lund.
    Sydsvenska fisknamn1968Book (Other academic)
  • 236.
    Kotsinas, Ulla-Britt
    Språk- och folkminnesinstitutet, Svenska språknämnden.
    Vrålbedåriskt: En bok om flickslang1994Book (Other academic)
  • 237. Kröger, Adam Jordan
    et al.
    Vide, Sten-Bertil
    Institute for Language and Folklore, Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL).
    Adam Jordan Krögers dialektdikter: Med språklig kommentar av Sten-Bertil Vide1992Book (Other academic)
  • 238.
    Kuoppa, Harriet
    Institute for Language and Folklore, Dialekt-, ortnamns-, och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM).
    Situationen för minoritetsspråket meänkieli i Sverige2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In 2000, Sweden ratified the Framework Convention for the Protection of National Minorities and the European Charter for Regional or Minority Languages. By ratifiying the Framework Convention and the Minority Languages Charter, and by implementing legislation giving the right to use Sámi, Finnish and Meänkieli in contact with administrative authorities and courts (1999:1175 and 1999:1176), Sweden has accepted the charge of protecting and promoting the five national minorities and their languages, Meänkieli, Finnish, Sámi, Romani and Yiddish. This report argues that the acknowledgment by the Swedish government of Meänkieli as a national minority language represents a significant step forward for the language. The situation of Meänkieli has improved both in its status and in the extent to which individuals invoke the right to use it. Attitudes towards the language and the values of the population have also undergone a positive change.

    The report concludes that the implementation of the legislation and the official recognition of Meänkieli are significant first steps that provide a basis upon which the government can build. Although isolated measures have been taken, major actions - crucial for the preservation and development of Meänkieli as a living language - have not yet been initiated. The report lays the groundwork for a concerted set of measures that would ensure the conditions for the preservation of Meänkieli. The recommendations of the Council of Europe have indicated on several occasions that measures should be taken in Sweden to ensure the future of Meänkieli. With support of the European Charter for Regional and Minority Languages, the Swedish government has the possibility to contribute to the positive development of Meänkieli.

    The report presents fourteen central fields where concrete measures are necessary both for Meänkieli to be able to develop and to support the continued use of the language in Sweden. The educational system, from pre-school to university, is one of the main areas in which much is still to be done. The report also underscores other areas such as mass media, place names and language cultivation.

    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 239.
    Kvillerud, Reinert
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Bohuslänska: Språkprov med kommentar1999Book (Other academic)
    Abstract [en]

    This book is a presentation of the dialects of the Swedish province of Bohuslän in western Sweden. It contains 22 taped samples of spoken dialect from the middle of this century of a length ranging from 1'30'' up to 4'45''.

    The dialect examples are chosen from different parts of the province and are presented in readable form together with a written explanatory commentary, as well as in audible form on the CD that accompanies the book.

    The book also contains 12 samples of written dialect from different written sources, which are also presented together with a written commentary. One part of the book consists of a more general popular description of the dialects of Bohuslän.

  • 240.
    Källskog, Margareta
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
    Attityd, interferens, genitivsyntax: Studier i nutida Överkalixmål1992Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The dissertation deals with the Överkalix dialect in three respects. Överkalix is the northernmost community of the country where Swedish dialect is spoken. It is surrounded on the east and the north by Finnish, and on the west by Finnish and Saami.

    The first section of the thesis is based on a questionnaire survey among all junior high school students (14-16 years old) in Överkalix and among their parents. It discusses the present-day position of the Överkalix dialect and the attitudes of the people of Överkalix toward the dialect. The results indicate that the people who consider themselves to be speakers of the local dialect have access to two language codes: local dialect and standard Swedish. Personal relationship is the deciding factor in language code choice. None of the parents considers himself/herself to be dialectally monolingual: 11% speak only standard Swedish, 75% keep the varieties apart and are thus bidialectal.

    77% of the dialect-speaking students and 69% of those who do not speak dialect have a positive attitude toward the dialect, boys to a greater extent than girls among the dialect-speaking, and girls to a greater extent than boys among non-dialect speakers.

    The second section examines interference from the surrounding languages, Finnish and Saami, in the Överkalix dialect in general and in the Överkalix dialect of multilingual informantsin particular. These informants speak standard Swedish, dialect, Finnish and/or Saami. The main data of this section originates from recorded interviews performed as informal conversations.

    The author discusses some characteristic phonetic features in the dialect which seem to be the result of influence from Saami and/or Finnish. The material also shows a number of influences on the syntactic level.

    The third section describes how the genitive is expressed in the dialect of Överkalix. The author gives several examples of how the -s genitive is paraphrased—most commonly with a prepostion.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 241.
    Källskog, Margareta
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Eklund, Gerd
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Danielsson, Bo
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Hagren, Kristina
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Westerberg, Anna
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Västerlund, Rune
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Reinhammar, Maj
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Uppländska: Språkprov med kommentar1993Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 242.
    Kärrlander, Eva
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
    Skrabbig och skrallig, karsk och katig: En semantisk studie av svenska dialektala adjektiv avseende hälsotillstånd1993Book (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of this dissertation is to compile and study the words referring to state of health in the dialects of Sweden. The investigation is primarily semantic. The material has been collected from dialect archives and dictionaries.

    In an attempt to find pattems in this vocabulary, all the meanings of a selection of the words are listed, i.e. even meanings which are not related to state of health. The etymologies and general geographic distribution of these words are also studied. The linguistic patterns are then, as far as possible, related to medical facts and the physical status of people in the peasant society of old.

    In this way, for example the fact that many of the adjectives denoting 'poorly, sick, sickly' etc. are either derived from verbs with the meaning walk laboriously' and the like, or can be associated to such verbs, is related to the frequent occurrence of diseases of the joints.

    Instances of sound symbolism in the vocabulary are pointed out. For example, words formed with pi-, pe-, spi-, spe- denoting 'little, slender, feeble, delicate'; kr-, skr- denoting scraping, or rustling noises and irregular movements and pj- denoting `whimpering, fretful, whining'.

    Being in good or poor health can be seen as a point along a continuous line between a "healthy pole" and an "ill pole". The material shows few words at the "healthy pole" and meaning seriously ill, terminally ill while there are many words for 'disabled, weak, faint, poorly, sick' and so on.

    One explanation for the large selection of adjectives expressing poor health may be the harsh conditions of life in the past, another that the body and health are emotionally charged areas.

    The material shows what are believed to be signs of good and poor health. The adjectives indicate three factors which are essential in judging how a person feels: appearance, mental condition and mobility.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 243. Larsson, Evert
    et al.
    Söderström, Sven
    Hössjömålet: Ordbok över en sydvästerbottnisk dialekt1979 (ed. 1)Book (Other academic)
  • 244.
    Leibring, Katharina
    Institute for Language and Folklore, Department of Onomastics, Uppsala. Uppsala universitet.
    Dialektala drag i bouppteckningar från 1700-talets Värmland2000In: Studier i svensk språkhistoria 5.: Förhandlingar vid femte sammankomsten för svenska språkets historia / [ed] Lars-Erik Edlund, Umeå, 2000, p. 266-273Conference paper (Refereed)
  • 245.
    Leibring, Katharina
    Institute for Language and Folklore, Department of Onomastics, Uppsala.
    Geten i Sverige: kulturhistoriska och samtida perspektiv2017Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föredrag vid ett symposium i Uppsala den 20 november 2015.

    Åtta forskare från olika områden tecknar här för första gången en bild av tamgetens betydelse och tillvaro i Sverige från stenålder till våra dagar ur ekonomiska, kulturhistoriska, språkliga och veterinärmedicinska perspektiv.

  • 246.
    Leibring, Katharina
    Institute for Language and Folklore, Department of Onomastics, Uppsala.
    Namn och nutidskänsla: Semantiska fält i nybildade efternamn2017In: Namn som kjelder: Rapport frå Den sekstande nordiske namneforskarkongressen på Jæren folkehøgskule, Kleppe 8.-11. juni 2016. / [ed] Tom Schmidt & Inge Særheim, Uppsala: NORNA-förlaget , 2017, p. 133-145Conference paper (Refereed)
  • 247.
    Leibring, Katharina
    Institute for Language and Folklore, Department of Onomastics, Uppsala. Uppsala universitet.
    The new Personal Names Act in Sweden: some possible consequences for the name usage2017In: Namenkundliche Informationen, ISSN 0943-0849, Vol. 109/110, p. 408-419Article in journal (Refereed)
    Abstract [de]

    Der Ausgangspunkt des Beitrages ist die ambivalente Relation zwischen einer relativ strikten Namengesetzgebung und den offiziellen Aufforderungen zur Namensänderung, die seit der ersten Namenverordnung im Jahre 1901 in Schweden vorliegen. Es werden im Beitrag einige problematische Bereiche des neuen Personennamengesetzes vom 01-07-2017 aufgegriffen, unter anderem wie gut das Gesetz an die multilinguale Gesellschaft des heutigen Schweden angepasst ist und wie die beiden Möglichkeiten, Doppelnamen als Familienname zu benutzen und be einer Namensänderung von den gewöhnlichsten Familiennamen frei wählen zu dürfen, auf den künftigen Familiennamenbestand einwirken wird.

  • 248.
    Levander, Lars
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Björklund, Stig
    Institute for Language and Folklore, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Ordbok över folkmålen i övre Dalarna: Häfte 1, A-Barka1961Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 249.
    Levander, Lars
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Björklund, Stig
    Institute for Language and Folklore, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Ordbok över folkmålen i övre Dalarna: Häfte 10, Gadd-Granlave1970Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 250.
    Levander, Lars
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Björklund, Stig
    Institute for Language and Folklore, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Ordbok över folkmålen i övre Dalarna: Häfte 11, Granlöp-Gällsol1971Book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
2345678 201 - 250 of 1049
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf