Endre søk
Begrens søket
1234567 101 - 150 of 1354
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Domeij, Rickard
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Datorn granskar språket2005Bok (Annet vitenskapelig)
  • 102.
    Domeij, Rickard
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    En språkpolitik för internet2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 103.
    Domeij, Rickard
    Institutet för språk och folkminnen.
    Hur undersöker vi språket i nya medier?2015Inngår i: Nye medier: Sprogbrug, data og metode / [ed] Marianne Rathje, Frederiksberg: Dansk Sprognævn , 2015Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 104.
    Domeij, Rickard
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Tekniken bakom språket2008Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Innehåll: Språkteknologi för språken i Sverige / av Rickard Domeij. NY TEKNIK, NYA MÖJLIGHETER: Att kommunicera med och utan teknik / av Peter Gärdenfors och Jana Holsanova. Att söka information på Internet / av Lars Iselid och Lars Våge. Nya metoder ger bättre maskinöversättning / av Anna Sågvall Hein. Bättre tala än texta - talteknologi nu och i framtiden / av Olav Engwall. SÅ PÅVERKAS SPRÅKET: Kommunikationsteknik och skrivande hos svenska skolbarn / av Sylvana Sofkova Hashemi. Läsning i gamla och nya medier / av Jana Holsanova, Kenneth Holmqvist och Nils Holmberg. Från datorprat till cyberkreol: samtal med datorer förändrar språket / av Staffan Larsson. TEKNIK FÖR ATT STUDERA SPRÅK: Att studera skrivande med hjälp av loggning / av Kirk Sullivan, Eva Lindgren och Ingmarie Mellenius. Studera språket med hjälp av en korpus / av Ylva Berglund Prytz. Lär dig använda digitala språkresurser / av Ola Karlsson. SPRÅK, TEKNIK OCH SAMHÄLLE: Sökteknologi och personlig integritet / av Jussi Karlgren. Tillgänglighet på webben / av Funda Denizhan. Datorstöd för samiska och andra minoritetsspråk / av Sjur Nørstebø Moshagen och Trond Trosterud.

    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 105.
    Domeij, Rickard
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Karlsson, Ola
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Trosterud, Trond
    Moshagen, Sjur
    Enhancing information accessibility and digital literacy for minorities using language technology: The example of Sami and other national minority languages in Sweden2019Inngår i: Indigenous Writing and Education / [ed] Kirk P. H. Sullivan and Coppélie Cocq, Leiden, The Netherlands: Brill , 2019Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 106.
    Drougge, Gunnar
    Språk- och folkminnesinstitutet, Dialekt- och ortnamnsarkivet i Göteborg.
    Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 15: Ortnamnen i Tunge härad2001Bok (Annet vitenskapelig)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 107.
    Drougge, Gunnar
    Språk- och folkminnesinstitutet, Dialekt- och ortnamnsarkivet i Göteborg.
    Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 17: Ortnamnen i Sörbygdens härad1969Bok (Annet vitenskapelig)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 108.
    Drougge, Gunnar
    Språk- och folkminnesinstitutet, Dialekt- och ortnamnsarkivet i Göteborg.
    Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 20: Ortnamnen i Vätte härad 2. Hogdals, Lommelands, Näsinge och Tjärnö socknar samt Strömstads stad1958Bok (Annet vitenskapelig)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 109.
    Eaker, Birgit
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU). Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
    Adjektivet grann i svenska dialekter: En semantisk och dialektgeografisk undersökning1993Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This study follows and describes the various ways in which the adjective grann is used in Swedish dialects. These dialects are variations of the spoken language which have developed over centuries in different parts of the country. The author believes that a study of usages and meanings of words in the dialects can contribute to the understanding of changes of meaning. Since no word-semantic study based on Swedish dialect material of this kind and scope has been made before (although there are many fine studies of semantic fields), the focus is directed toward the material and the limitations it poses on methods of analysis. A concept of semantic main word (HOsem) is introduced. Dialect-geographical methods are used to find and explain connections between usages and meanings. In this way one can, for example, show that the use of the expression grant om together with a personal subject in a part of Northern Sweden in meanings ranging from 'careful (of)' to 'fond (of)' has been developed locally, whereas the use of the adverb grant in the meaning 'clearly, sharply' with certain verbs is a loan from Denmark. The author also takes a stand in the discussion of the etymology of grann. The context in which the word grann appears is examined and collocations, idioms, proverbs, riddles, etc., in which it appears have been studied. Semantic relations such as synonyms, antonyms and homonyms are also discussed, along with the question of homonymy versus polysemy. For example, the words smal, tunn, klen, fin are very rarely synonyms, but have either the function of describing a different dimension than grann (which refers to the small dimension of a long, more-or less cylindrical object), or are equivalents, that is, they have the same meaning but have different geographical locations.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 110.
    Edlund, Albin
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, ortnamns-, och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM).
    Vårleden: Minnesbilder från Holmön1991Bok (Annet vitenskapelig)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 111.
    Edlund, Lars-Erik
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, ortnamns-, och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM).
    Nordsvenska ortsboöknamn1984Bok (Annet vitenskapelig)
  • 112.
    Edlund, Lars-Erik
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, ortnamns-, och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM).
    Studier över nordsvenska ortsboöknamn1985Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis deals with collective nicknames denoting the inhabitants of a place (parish, village etc.) in northern Sweden, i.e. names of the type arnästjuvar (denoting the inhabitants of the parish of Arnäs; tjuv 'thief') and tynderötuppar (denoting the inhabitants of the parish of Tynderö; tupp 'cock'). The main aim of the thesis is to explain why various nickname elements were chosen and to describe the general character of the nicknames of northern Sweden.

    These nicknames have been used collectively about the inhabitants of a certain place in a jocular or derogatory sense. They have been used above all in male-dominated contexts, e.g. in military camps. The nicknames are ethnocentric: they denote individuals in their capacity as members of a group. They are often related to other, similar names, so that they form series which are connected phonetically, semantically or from the point of view of word formation. The discussion of these aspects is based on Hugo Moser's research on "Namenfelder".

    Sources from about 1600 to the present day have been used as material. The bulk of the material consists of answers to questionnaires from the 20th century. Because of the construction of the questionnaires the material is to some extent imperfect.

    The nicknames often reflect various aspects of the society of the individuals, but today the explanation for names is quite often secondary and a result of folk-etymology. Some nicknames reflect the trades of the inhabitants, others social conditions, diet or dress, others ethnic conditions. The nickname strömmingar was often given to people living on the coast where fishing was an important source of income. The nickname element finnar reflects local settlement by Finns. Some nicknames probably reflect various linguistic conditions (dialectal pronunciation, characteristic place-names or personal names), pictures in local seals or historical events.

    Several nickname elements have been chosen through association with the form of the place-name or the name of the inhabitants, or with existing nicknames, referring either to the inhabitants themselves or their neighbours. There is often a similarity in sound between the place-name (or the name of the inhabitants) and nickname elements. We find e.g. alliteration, assonance and rhyme, or formations in which the place-name (or the name of the inhabitants, or part of it) is compounded with a nickname element to make up an appellative which already exists. The latter kind of formation may be illustrated with the nickname bergtroll ('mountain trolls') to denote those who live in S'àvaiberg (in the parish of Sävar). Some nicknames have as their basis an association from the place-name (or the name of the inhabitants) to the nickname element chosen. The associations are frequently difficult to trace. A nickname like orrlidtuppar (denoting those who live in Orrliden in the parish of Skellefteå) was no doubt chosen through association with the appellative orrtupp 'blackcock'. When the nickname smedstaspiken (denoting the inhabitants of Smedsta in the parish of Lit) was coined, the place-name element smed 'smith' was associated with the closely related spik 'nail'.

    A close analysis of nicknames denoting parish inhabitants in northern Sweden shows that there are often pairs (or series) of nicknames which are related phonetically (through alliteration, assonance or rhyme), semantically or morphologically, just as nicknames denoting neighbours may be connected in a similar way.

    Frequently, parish inhabitants have different names in relation to different neighbours. How innovations are introduced and spread is shown by the sfw/"/Z?wf-nicknames in the province of Ångermanland. An analysis of the nicknames denoting the inhabitants of parishes in north-eastern Ångermanland shows that the inhabitants of the old parishes have only one nickname each-a name which is known over a large area-while the inhabitants of the newer parishes have several nicknames. The reason why several nicknames are used to denote inhabitants in newer parishes seems to be that there was no old, unequivocal nickname tradition to fall back on.

    In the final chapter the importance of patterns for the formation of nicknames is stressed, but also the importance of creativity and coinages. A striking coinage has a great chance of becoming generally accepted and also of becoming the centre of new groups of nicknames.

  • 113.
    Edqvist, Bengt
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Föreställningar om fladdermöss2014Inngår i: Naturen för mig: Nutida röster och kulturella perspektiv / [ed] Lina Midholm & Katarina Saltzman, Göteborg: Institutet för språk och folkminnen, 2014, s. 57-59Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 114.
    Edqvist, Bengt
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Har du sett herr Kantarell: Bär- och svampplockning, skattjakt eller barnarbete?2014Inngår i: Naturen för mig: Nutida röster och kulturella perspektiv / [ed] Lina Midholm & Katarina Saltzman, Göteborg: Institutet för språk och folkminnen, 2014, s. 339-343Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 115.
    Edsman, Carl-Martin
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Från silverfisken i Skaga till träguden i Silbojokk: Folkloristiska studier1996Bok (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 116.
    Edsman, Carl-Martin
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Jägaren och makterna: Samiska och finska björnceremonier1994Bok (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 117.
    Ehn, Wolter
    Institutet för språk och folkminnen, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Byordningar från mälarlänen: Stockholms, Södermanlands, Uppsala och Västmanlands län1982Bok (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 118.
    Ehn, Wolter
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU). Etnologiska institutionen, Uppsala universitet.
    Mötet mellan centralt och lokalt: Studier i uppländska byordningar1991Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Swedish village by-laws are a collection of rules for coexistence in a village which evolved during the 18th and 19th centuries. The dissertation takes its starting point in an edition of Byordningar från Mälarlänen (Village By-Laws in the Lake Mälar districts) containing about 400 by-laws from the central part of Sweden, and is a limited review of that edition at the same time as it gives a systematic survey of certain aspects specified in the by-laws. These aspects were added as the result of an official proposal in 1742 containing a model on how a by-law should be constructed. The question is asked whether the directives of the Government were formulated when they reached the local level, or whether they were redesigned and adapted to suit the local situation. The village by-laws in the Mälar counties differ in form and in content depending upon the official proposal on by-laws from 1742. The village by-laws were originally discussed in connection with the changes in agriculture, and thus concerned such sectors as farming methods, fencing, grazing, the right to certain proportions of the village's resources. The local conditions in the village are reflected in, for example, the rules on the length of the grass for grazing. There were different kinds of such by-laws, e.g., by-laws for individual villages and by-laws for parishes (approved at a parish meeting). The initiative of the Government in requiring village by-laws gave different results in different counties. Large parts of Uppsala county are without forest land. The fences and the system of enclosing fields are therefore of particular interest in a discussion on the village by-laws. I have demonstrated that their origin and acceptance in Swedish villages and parishes can be placed in political, chronological, social and functional contexts.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 119.
    Ehrenberg-Sundin, Barbro
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Sundin, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Krångelspråk blir klarspråk: Från 1970-tal till 2010-tal2015Bok (Annet vitenskapelig)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 120.
    Ehrnebo, Paula
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Neuvojasta neuvostoon: Ruotsinsuomalainen kielilautukanta - Sverigefinska språknämnden 1975-2006. Historiiki / Historik2008Bok (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 121.
    Ehrnebo, Paula
    et al.
    Sverigefinska språknämnden.
    Molde, Bertil
    Svenska språknämnden.
    Svensén, Bo
    Svensk-finskt lexikon1995Bok (Annet vitenskapelig)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 122.
    Ejder, Bertil
    Språk- och folkminnesinstitutet, Landsmålsarkivet i Lund.
    Dagens tider och måltider1969Bok (Annet vitenskapelig)
  • 123.
    Ejder, Bertil
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL).
    Ryd och rud1979Bok (Annet vitenskapelig)
  • 124. Ejder, Bertil
    Råset, Funderset et consortes1958Inngår i: Studier i nordisk språkvetenskap: Från Lunds universitets institution för nordiska språk och Landsmålsarkivet i Lund / [ed] Bertil Ejder, Lund: CWK Gleerup , 1958, s. 166-182Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 125.
    Ejder, Bertil
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL).
    Skånes ortnamn. Serie A, Bebyggelsenamn. Del 1. Albo härad1958Bok (Annet vitenskapelig)
  • 126.
    Ejder, Bertil
    Landsmålsarkivet i Lund.
    Studier i nordisk språkvetenskap: Från Lunds universitets institution för nordiska språk och Landsmålsarkivet i Lund1958Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 127.
    Ejder, Bertil
    et al.
    Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL).
    Hallberg, Göran
    Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL).
    Ringdahl, Claes
    Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL).
    Skånes ortnamn. Serie A, Bebyggelsenamn. Del 12. Luggude härad med Höganäs stad. Helsingborgs stad2003Bok (Annet vitenskapelig)
  • 128.
    Ejdestam, Julius
    Institutet för språk och folkminnen, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige1944Bok (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 129. Ekbo, Sven
    Redgarn1958Inngår i: Studier i nordisk språkvetenskap: Från Lunds universitets institution för nordiska språk och Landsmålsarkivet i Lund / [ed] Bertil Ejder, Lund: CWK Gleerup , 1958, s. 91-94Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 130.
    Ekbo, Sven
    et al.
    Språk- och folkminnesinstitutet, Nämnden för svensk språkvård.
    Loman, Bengt
    Språk- och folkminnesinstitutet, Nämnden för svensk språkvård.
    Vägledning till Svenska Akademiens ordbok1971Bok (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 131.
    Ekenvall, Verner
    Språk- och folkminnesinstitutet, Dialekt- och ortnamnsarkivet i Göteborg.
    Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 11: Ortnamnen i Inlands Fräkne härad1951Bok (Annet vitenskapelig)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 132.
    Ekenvall, Verner
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 7: Ortnamnen i Tjörns härad1992Bok (Annet vitenskapelig)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 133.
    Eklund, Britt
    Institutet för språk och folkminnen.
    Dräktalmanacka: Boda socken, Dalarna2016Bok (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 134.
    Eklund, Gerd
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU). Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
    Vrist - brist - rist: Utvecklingen av gammalt uddljudande wr i nordiska, särskilt svenska, dialekter1991Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Germanic initial sound combination wr (e.g. in *wrītan 'write') has not been preserved in any standard language. In the Scandinavian languages the development of this sound combination has resulted in five different initial sounds or sound combinations, namely rw, r, w, br and vr.

    The aim of this study is to describe the occurrence of these sound combinations, and to explain their age and origin. A limited number of words, mainly from Swedish dialects, has been investigated. The Swedish material has been assembled in a collection that has largely also been mapped, and so has a collection of Norwegian dialect material.

    The result shows that br is frequent in the Swedish dialects and that it also occurs in Trøndelagen and Østlandet in Norway, and on Jutland. R is widespread in Norway and occurs in Sweden in some words in Norrland, Dalarna, Värmland, Dalsland, Uppland and on the island of Gotland. Rw has been documented in Upper Dalarna, and w in the same area, as well as in the Kalix dialect in northernmost Sweden.

    The author demonstrates that the Norwegian loss of w might have started already in the 6th century in western Norway. The loss on Gotland is independent and can be demonstrated in Old Gutnish. The metathesis rw is found in Swedish and Norwegian 13-14th century sources from Uppland, Västmanland, Östergötland and southeastern Norway. The developments wr > r and wr > rw probably have their roots in a difference between the west Norwegian wr and the east Norwegian and Swedish war which is documented from PrimScand times. W is a secondary development of rw. The change wr > br can be dated by place-name material to the early 15th century. The change wr > vr appears to have taken place at approximately the same time. The author demonstrates that the result, wr > br or wr > yr, is apparently governed by certain phonetic factors.

    The failure of the Germanic wr to survive depends on the combination being phonetically complex. The risk that w would be lost was therefore considerable. However, differentiating forces worked for its retention. All developments emanating from wr, apparently disparate, can be seen as features of a larger process where a general linguistic tendency towards a weakening of sounds is confronted by conservative forces, with the above results as a consequence.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    omslag
  • 135.
    Ek-Nilsson, Katarina
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Meurling, BirgittaUppsala universitet.
    Talande ting: Berättelser om materialitet2014Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 136.
    Eldblad, Anita
    Dialekt- och ortnamnsarkiven.
    Sveriges medeltida personnamn: Häfte 14. Holmger - Ingeborgh2004Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 137.
    Eldblad, Anita
    Institutet för språk och folkminnen.
    Sveriges medeltida personnamn: Häfte 15. Ingeborgh - Iogærdh2006Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 138.
    Eldblad, Anita
    Institutet för språk och folkminnen.
    Sveriges medeltida personnamn: Häfte 16. Iohan - Iordan2011Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 139.
    Ennab, Hannele
    et al.
    Sverigefinska språknämnden.
    Wallin, Sofia
    Svensk-finsk-svensk idrottsordbok2006Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här ordboken har kommittill i samarbete mellan svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken och Sverigefinska språknämnden. Både bland svenskspråkiga i Finland och bland finnar i Sverige har behovet av en ordbok med idrotts- och sporttermer på finska och svenska länge varit uppenbart.

    Ordboken innehåller över 8000 uppslagsord och riktar sig till både specialister och amatörer: journalister, lärare,  översättare,idrottsaktiva ungdomar och andra idrottsintresserade.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 140.
    Enström, Hugo
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Söderström, Sven
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Enångersmålet: Ordlista över en dialekt i Hälsingland1990Bok (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 141.
    Envall, Petrus
    Institutet för språk och folkminnen, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Tiveden, Isala och Husum: Fem förlitterära nordiska ljudlagar1952Bok (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 142.
    Ericsson, Gustaf
    Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Folklivet i Åkers och Rekarne härader: 1. Arbete och redskap. Anteckningar för 1830—40-talen1989Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Han tyckte sig ha levt förgäves, indelte soldaten Käcksson, torparen och metallarbetaren Gustaf Ericsson från Södermanland, när han 1894 lämnade det jordiska. Ett långt livs bemödanden att teckna ned bygdens folkminnen hade inte tagits emot som han hoppats. Men det var nog bara så, att tiden inte var mogen. Efter honom fanns över 7 000 handskrivna sidor, personligt, kunnigt, utförligt och ofta roligt skildrande allt från barndop till skörd, dräkt, besvärjelser, visor och gåtor. Av dessa har fem fristående delar av hans anteckningar publicerats:

    1. Arbete och redskap (utgiven 1989)
    2. Livet i helg och söcken (utgiven 1990)
    3. Tro, vantro, övertro (utgiven 1992)
    4. Talesätt och gåtor (utgiven 1993)
    5. Sockenbeskrivningar. Härad, Fogdö, Vansö, Länna och Dunker. (utgiven 1994)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 143.
    Ericsson, Gustaf
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Folklivet i Åkers och Rekarne härader: 2. Livet i helg och söcken1990Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Han tyckte sig ha levt förgäves, indelte soldaten Käcksson, torparen och metallarbetaren Gustaf Ericsson från Södermanland, när han 1894 lämnade det jordiska. Ett långt livs bemödanden att teckna ned bygdens folkminnen hade inte tagits emot som han hoppats. Men det var nog bara så, att tiden inte var mogen. Efter honom fanns över 7 000 handskrivna sidor, personligt, kunnigt, utförligt och ofta roligt skildrande allt från barndop till skörd, dräkt, besvärjelser, visor och gåtor. Av dessa har fem fristående delar av hans anteckningar publicerats:

    1. Arbete och redskap (utgiven 1989)
    2. Livet i helg och söcken (utgiven 1990)
    3. Tro, vantro, övertro (utgiven 1992)
    4. Talesätt och gåtor (utgiven 1993)
    5. Sockenbeskrivningar. Härad, Fogdö, Vansö, Länna och Dunker. (utgiven 1994)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 144.
    Ericsson, Gustaf
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Folklivet i Åkers och Rekarne härader: 3. Tro, vantro, övertro1992Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Han tyckte sig ha levt förgäves, indelte soldaten Käcksson, torparen och metallarbetaren Gustaf Ericsson från Södermanland, när han 1894 lämnade det jordiska. Ett långt livs bemödanden att teckna ned bygdens folkminnen hade inte tagits emot som han hoppats. Men det var nog bara så, att tiden inte var mogen. Efter honom fanns över 7 000 handskrivna sidor, personligt, kunnigt, utförligt och ofta roligt skildrande allt från barndop till skörd, dräkt, besvärjelser, visor och gåtor. Av dessa har fem fristående delar av hans anteckningar publicerats:

    1. Arbete och redskap (utgiven 1989)
    2. Livet i helg och söcken (utgiven 1990)
    3. Tro, vantro, övertro (utgiven 1992)
    4. Talesätt och gåtor (utgiven 1993)
    5. Sockenbeskrivningar. Härad, Fogdö, Vansö, Länna och Dunker. (utgiven 1994)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 145.
    Ericsson, Gustaf
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Folklivet i Åkers och Rekarne härader: 4. Talesätt och gåtor1993Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Han tyckte sig ha levt förgäves, indelte soldaten Käcksson, torparen och metallarbetaren Gustaf Ericsson från Södermanland, när han 1894 lämnade det jordiska. Ett långt livs bemödanden att teckna ned bygdens folkminnen hade inte tagits emot som han hoppats. Men det var nog bara så, att tiden inte var mogen. Efter honom fanns över 7 000 handskrivna sidor, personligt, kunnigt, utförligt och ofta roligt skildrande allt från barndop till skörd, dräkt, besvärjelser, visor och gåtor. Av dessa har fem fristående delar av hans anteckningar publicerats:

    1. Arbete och redskap (utgiven 1989)
    2. Livet i helg och söcken (utgiven 1990)
    3. Tro, vantro, övertro (utgiven 1992)
    4. Talesätt och gåtor (utgiven 1993)
    5. Sockenbeskrivningar. Härad, Fogdö, Vansö, Länna och Dunker. (utgiven 1994)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 146.
    Ericsson, Gustaf
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Folklivet i Åkers och Rekarne härader: 5. Sockenbeskrivningar1994Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Han tyckte sig ha levt förgäves, indelte soldaten Käcksson, torparen och metallarbetaren Gustaf Ericsson från Södermanland, när han 1894 lämnade det jordiska. Ett långt livs bemödanden att teckna ned bygdens folkminnen hade inte tagits emot som han hoppats. Men det var nog bara så, att tiden inte var mogen. Efter honom fanns över 7 000 handskrivna sidor, personligt, kunnigt, utförligt och ofta roligt skildrande allt från barndop till skörd, dräkt, besvärjelser, visor och gåtor. Av dessa har fem fristående delar av hans anteckningar publicerats:

    1. Arbete och redskap (utgiven 1989)
    2. Livet i helg och söcken (utgiven 1990)
    3. Tro, vantro, övertro (utgiven 1992)
    4. Talesätt och gåtor (utgiven 1993)
    5. Sockenbeskrivningar. Härad, Fogdö, Vansö, Länna och Dunker. (utgiven 1994)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 147.
    Ericsson, Gustaf
    Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Register över visor och ramsor från norra Södermanland: Upptecknade 1860-1890 i Åkers och Rekarne härader2014Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala förvaras en mycket omfattande vissamling, insamlad av Gustaf Ericsson, bosatt i Härad utanför Strängnäs. Ericsson, som var torpare och en man av folket, gjorde sina uppteckningar åt bland annat Södermanlands fornminnesförening. Samlingen torde vara en av de största vissamlingarna i landet.

    Nu är denna samling uppordnad, och en förteckning – upplagd efter visornas typ – är gjord av arkivarien och visforskaren Katarina Hammarström för institutets räkning.

    Förteckningen omfattar också de visuppteckningar av Ericsson som förvaras i Nordiska museets arkiv samt i Vitterhetsakademiens arkiv. I boken finns också en inledning om Gustaf Ericssons märkvärdiga gärning som vissamlare, skriven av Katarina Hammarström.

    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 148.
    Eriksson, Karin
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Fornander, Gottfrid
    Gottfrid Fornanders folkmusiksamling [Musiktryck]: i faksimilutgåva2006Bok (Annet vitenskapelig)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 149.
    Eriksson, Manne
    Institutet för språk och folkminnen, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Hjäll och tarre samt andra ord för översäng och övervåning: Ett ordhistoriskt och ordgeografiskt bidrag till sängens och bostadens historia i Norden1943Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 150.
    Eriksson, Manne
    Landsmålsarkivet i Lund.
    Kommunförteckning till underlagskarta över Sverige i skalan 1:600 000: Utgiven genom Landsmålsarkivet i Uppsala, Nordiska museet, Svenska ortnamnsarkivet, Landsmålsarkivet i Lund och Folkminnesarkivet i Lund1938Bok (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 101 - 150 of 1354
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf