Grammaticalization studies have mainly focused on the evolution of grams. The question of whether the semantic and syntactic properties so often found to co-evolve in grammaticalization studies also disappear simultaneously has hardly been addressed at all. This study focuses on the loss of future meaning of the Swedish auxiliary vilja, and investigates what happens with the raising properties associated with grammatical meaning in auxiliaries when that grammatical meaning is lost but the form survives in use, albeit with meanings located on the more lexical stretch of the lexical-grammatical continuum. The corpus material consists of The Swedish Academy Dictionary, and the study focuses on examples with inanimate and expletive subjects. Results indicate that the future meaning of vilja was frequently used during the 16th and 17th centuries, less so during the 18th century and hardly at all during the 19th century. Vilja with future meaning was possible to passivize over, with no change of meaning, a common indicator of subject to subject raising. This is no longer possible today. The results would thus imply that semantic and syntactic properties depend on each other not only when auxiliaries grammaticalize, but also when they vanish
Vilka språk som syns i det offentliga rummet är betydelsefullt för samhället, både ur ett kommunikativt perspektiv och som en signal om vilka språk som uppfattas som betydelsefulla.
Språklagen uttrycker att offentlig verksamhet har ett ansvar för enskildas tillgång till språk: svenska, nationella minoritetsspråk, det svenska teckenspråket och andra modersmål. Av tradition har svensk språkvård främst fokuserat på nyttoperspektivet, det vill säga effektiviteten i myndigheters kommunikation, men Svenskan är den fasta inredningen har istället fokus på symboliska aspekter av språkanvändning i offentliga miljöer.
Rapporten ger en inblick i hur flerspråkigheten synliggörs i offentlig miljö i Sverige. Språkrådet har kartlagt vilka språk som syns på skyltar och anslag, på 14 vårdcentraler och 14 bibliotek, i 11 svenska orter. Undersökningen är ett led i Institutet för språk och folkminnens uppdrag att följa upp språklagen, och att regelbundet undersöka användningen av svenska och andra språk i Sverige.
The study compares the uses of the native-speaker concept as a legitimizing resource in language-standard ideologies and normative discourse in five languages of European origin. Much research and international discussion has focused on the native speaker of English, a symbolically international language. We aim to show how the native-speaker concept may function differently in national-standard ideologies. The study entails a concise comparison of five European standardization ideologies, a closer look at three such ideologies, and a case study of the native speakers’ function in the normative discourse on a syntactic construction of a national language, namely Swedish. Much language planning and standardizing relies on academic linguistics for legitimacy, and native speakers’ judgments are an irrefutable data source in theoretical linguistics. However, the concept of the native speaker as a judge of linguistic material is recontextualized in normative discourse. Drawing on analyses of national-standard ideologies and standardizing discourse, results indicate that the native speaker may have different repercussions depending on the heterogeneity of the speech community and the standard ideology. We argue that the native speaker may function as a border marker of the standard language, but in national languages also of what is considered intralingual variation, and thus in symbolic terms the nation.
Integrationsdebatten – vem ska ändra sig till förmån för vem för att samhället ska fungera – har ibland språkliga inslag. Enligt en nyutkommen bok är ett gott råd till invandrade personer att lära sig att svenskan har omvänd ordföljd i vissa satser. Denna så kallade V2-regel har länge fungerat som symbol för infödd svenska. Men är det den som gör svenskan så svensk?
Maria Bylin, språkvårdare i svenska, möter Ellen Bijvoet, forskare vid Uppsala universitet, för att prata om våra attityder till spår av andra språk, hur dessa attityder kan upptäckas och vad de kan ge för konsekvenser.
"Skogräns!", "Ta en nummerlapp för provtagning." På bibliotek och vårdcentraler är svenskan självklar. Så hur synlig är flerspråkigheten i det offentliga rummet? Och i vilka sammanhang? Det är utgångspunkten för samtalet i andra avsnittet av podden Svenskan i samhället.
Frågan om språkkrav för att få medborgarskap är högt upp på den politiska agendan. Men vad säger forskningen egentligen om språkkrav och kopplingen till integration och medborgarskap?