Syftet med arbetet bakom den här rapporten är att inventera utbudet av automatiska uppläsningsfunktionerför webben och gå igenom forskningen om deras användbarhet med fokus på personer med andra modersmålän svenska. Här presenteras resultatet av det arbetet. Målet är att öka vår egen kunskap om användningen ochanvändbarheten av hjälpmedel för textuppläsning, bl.a. för att kunna följa upp och ge vägledning tillmyndigheter och andra organisationer i deras tillgänglighetsarbete. Det kan ses som en del i vårt arbete meduppföljningen av språklagen. 

Rapporten är uppdelad i fyra delar. I den första delen redogör vi för vad talsyntes är och hur det används somhjälpmedel vid läsning på nätet. I del två går vi igenom vilka hjälpmedel som finns för uppläsning av text påwebben och vilken funktionalitet de har. Vi ser också på vilka råd det finns för användningen av dem. Vi beröräven kort de skärmläsare som finns på marknaden, dvs. uppläsningshjälpmedel som användaren självinstallerat på sin dator. I del tre redogör vi för den forskning som finns om användbarheten avuppläsningshjälpmedel för olika grupper av användare med särskilt fokus på personer med andra modersmålän svenska. I del fyra drar vi slutsatser och blickar framåt.

Nya fenomen i samhället föder nya ord. Med coronapandemin har vi på kort tid sett mängder av nya fenomen runt omkring oss – och därmed ett stor antal nya ord och uttryck i svenskan. Så vilka ordskapartendenser kan vi se i detta ordflöde?

Svenska skrivregler är det allmänna rättesnöret i Sverige för skrivtekniska frågor och ett oumbärligt hjälpmedel för alla som skriver i sitt arbete, i sin utbildning eller för sitt nöjes skull. Denna nya upplaga innehåller ett helt nytt kapitel om hantering av engelska ord och texterutökade och preciserade råd om avstavning, foge-s, förkortningar, hantering av främmande tecken samt stavning av lånord och främmande ort- och personnamnmer detaljerade råd om källhänvisningar och källförteckningarnya råd om hantering av arabiska och serbisk-makedonsk kyrilliska.

Här finns även regler och råd om bl.a. stor och liten bokstavcitat och anföringrubriker, stycken, typsnitt och grafisk formpunktuppställningar, tabeller och diagramatt skriva brev, e-brev, protokoll, rapporter och webbtexterval av ord- och böjningsformerhop- och särskrivning av uttryck som för sent och i dagdatumformat och andra sifferuttryckkommateringskrivtecken som kolon, snedstreck, tankstreck och tre punkterfonetiska tecken och andra specialteckenalfabetisk sortering av ord och namn i kataloger och listor.

Språkrådet (f.d. Svenska språknämnden) är en del av språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen och har till uppgift att följa utvecklingen för språken i Sverige. Språkrådet ger ut språkböcker och tidskrifter, bedriver språkforskning och erbjuder föredrag samt gratis daglig språkrådgivning. Läs mer på språkochfolkminnen.se.

Främmande ord och namn blir allt vanligare i svenska texter. Här är de principer som används för ord från språk som inte använder det latinska alfabetet.

Miljöpartiets Per Bolund och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson hade i SVT:s partiledardebatt 10 oktober 2021 olika uppfattningar om vad uttrycket blåbrun står för. Så vad betyder det i dag, och bör det stå med i ordlistor och ordböcker?

Namnet på ett av Sveriges grannländer har varit en het fråga i mer än ett decennium. Ska det kallas Vitryssland eller Belarus? Politiker, språkvårdare, aktivister och journalister har lagt fram en mängd olika meningar om saken.

Coronapandemin dominerar årets nyord. När livet i Sverige förändrades gick språket hand i hand.

Alla använder en massa förkortningar – men få känner till reglerna för hur de ska skrivas. I det här avsnittet får du veta mer om vilka förkortningstyper och regler som finns, och när du helt enkelt bör undvika förkortningar.