Endre søk
Begrens søket
1 - 16 of 16
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Sandström, Gabriella
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Kristallklara e-tjänster: arbetet bakom kulisserna2018Inngår i: Klart språk i Norden, ISSN 2246-8919, s. 49-63Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Språkrådet i Sverige delar varje år ut Klarspråkskristallen till en myndighet eller annan offentlig verksamhet som arbetat framgångsrikt med klarspråk. År 2016 var temat för priset klarspråk i e-tjänster. Jag har undersökt arbetsprocessen bakom tre av de nominerade bidragen. Trots att de skiljer sig åt när det gäller typ av tjänst, målgrupp och syfte har de mycket gemensamt. Exempelvis har alla e-tjänsterna utvecklats utifrån tidigare erfarenheter av och kunskaper om vad användarna tycker är svårt. Här följer några av de gemensamma framgångsfaktorerna:

    • noggrann analys av användarnas behov utifrån exempelvis användartester och intervjuer
    • tydliga effektmål
    • nära samarbete mellan olika kompetenser
    • enhetlig terminologi
    • kontinuerliga utvärderingar och revideringar under projektets gång.
  • 2.
    Sandström, Gabriella
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Språk i Norden 2019: Tema: Språket i sociala medier2019Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Språk i Norden är en årsbok som ges ut av Nätverket för språknämnderna i Norden. Den har kommit ut sedan 1970 under detta namn och redigeras av de nordiska sekreterarna på språknämnderna (eller motsvarande) i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Huvudredaktör för denna utgåva är från Sverige.

    Det 64:e nordiska språkmötet arrangerades i Tórshavn, Färöarna, den 30–31 augusti 2018 av Málráðið och Nätverket för språknämnderna i Norden. Temat för språkmötet var Språket i sociala medier. Tio forskare från de nordiska länderna höll föredrag på temat, och flertalet av dem medverkar också med artiklar i denna årsbok.

    Flera av artiklarna handlar specifikt om språkbruket i sociala medier. Tina Thode Hougaard och Lasse Balleby undersöker användningen av olika dialogiska drag och turtagning i digitala dialoger. Eva Skafte Jensen beskriver hur språkbrukare anpassar sitt språk beroende på situationen när de skriver digitalt på nätet och i sms och hur de förhåller sig till standardnormen. Øystein A. Vangsnes skriver om användningen av norska dialekter i sociala medier och om hur bruket varierar mellan olika delar av Norge och i olika åldersgrupper.

    Emma Sköldbergs och Lena Wenners artikel handlar om den svenska internetbaserade ordboken Folkmun.se och beskriver vilka slags ord den innehåller och hur användarna själva bidrar till innehållet. Andreas Nord utforskar hur interaktionen ser ut i en svensk kommuns digitala frågeforum.

    Jóhannes B. Sigtryggsson skriver om de nya isländska skrivreglerna och reglerna för interpunktion och ger även exempel på sociala mediers och engelskans inflytande på språkbruket. Henna Makkonen-Craig diskuterar hur den finska språkvården använder sig av sociala medier, vilka möjligheter och utmaningar de innebär för språkvården och hur språket kan påverkas av dem.

    Utöver dessa artiklar finns här också en artikel om kalaallisut (grönländska) – det officiella språket på Grönland – med en presentation av språkets historia och grammatik och en beskrivning av grönländsk språkpolitik. Artikeln är skriven av Tikaajaat Kristensen.

    I den sista delen av Språk i Norden finns en översikt över publikationer och ordböcker som givits ut i de nordiska länderna under det gångna året. Årsboken innehåller dessutom en aktuell adresslista till språknämnderna (eller motsvarande) i Norden.

  • 3.
    Sandström, Gabriella ()
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Klarspråk 2016:3: Bulletin från Språkrådet2016Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Nya numret av Klarspråk handlar om hur myndigheter använder sociala medier.

    Med sociala medier kan man nå ut till många människor vid en krishändelse. Krisinformation.se får god hjälp av sina följare att sprida informationen. ”Vi är aldrig först, men det vi skriver är alltid bekräftat”, berättar Jeanna Ullén, webbredaktör.

    Krönikan i det här numret handlar om Domarbloggen. Den startades av Södertörns tingsrätt för att öka kunskapen om hur domstolarna fungerar – och för att öka människors förtroende för dem.

    Tonen är viktig i sociala medier för att kommunikationen ska upplevas som en dialog. I Malmö stad skriver medarbetarna under sina svar med förnamn och försöker att hålla en vardaglig samtalston.

    På Göteborgs universitet har en grupp forskare studerat myndigheters användning av sociala medier. Jan Ljungberg skriver om den svåra balansgången mellan popularitet och legitimitet.

    Hur ska uttrycket sociala medier hanteras språkligt? Språkfrågan reder ut saken! Vi skriver också om språkrådgivning på Twitter och om hur sociala medier kan bidra till mer klarspråk på myndigheter.

    Dessutom tips om nya böcker och aktuella seminarier och konferenser med koppling till klarspråk.

  • 4.
    Sandström, Gabriella ()
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Klarspråk 2016:4: Bulletin från Språkrådet2016Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Nu har det kommit ett nytt nummer av Klarspråk, som har temat forskning. Språkrådets forskningsledare Catharina Nyström Höög skriver om olika sätt att mäta texters begriplighet och hur nöjda läsarna är. Exempelvis kan man publicera parallella textversioner på webben.

    Myndigheters värdegrundstexter riktar sig främst till interna läsare och förmedlar värderingar och beskriver önskvärda beteenden hos de anställda, skriver masterstudenten Carin Leibring Svedjedal.

    Forskning om syntolkning avslöjar kopplingen mellan språk och tänkande och kan direkt tillämpas inom syntolkningen, skriver Jana Holsanova, docent i kognitionsvetenskap.

    Journalisten Emmy Rasper från radioprogrammet Språket i P1 skriver om nödvändigheten att välja och vinkla när man populariserar vetenskap.

    Fyra nyexaminerade studenter berättar om sina uppsatser, om t.ex. programmet Valideratext och om hur sjukvårdens kallelser bör vara utformade.

    Vi ger en inblick i arbetet bakom Språkrådets och Språktidningens årliga nyordslista. Hur väljs orden ut?

    Dessutom tips om flera nya böcker och kommande klarspråkskonferenser och seminarier – och temat för Språkrådsdagen den 11 maj 2017.

  • 5.
    Sandström, Gabriella ()
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Klarspråk 2017:1: Bulletin från Språkrådet2017Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Nu har det kommit ett nytt nummer av Klarspråk, som har temat internationell utblick. En nyhet är att du nu också kan läsa alla artiklarna på nätet, inte bara som pdf.

    I Norge prioriterar man under 2017 klarspråk i hälsosektorn med målet att ge alla patienter god och effektiv hälsoinformation, skriver Åse Wetås.

    Viljan hos statistiker att sprida begripliga fakta är densamma i Burkina Faso och Sverige. Karin Hansson från SCB berättar om ett klarspråkssamarbete med den burkinska statistikbyrån.

    Kan ett avtal som inte är skriftligt vara juridiskt bindande? Robert de Rooy från Sydafrika berättar om varför han har utarbetat anställningsavtal i serietidningsform.

    Juridikprofessorn Christopher Trudeau rapporterar om de första resultaten från en stor internationell studie. Det finns nu data som bevisar att alla tjänar på klarspråk.

    I pensionstexter från Finland uttrycks maktrelationen mellan myndigheten och medborgare tydligare än i motsvarande texter från Sverige, visar en avhandling av Eveliina Tolvanen.

    Vad kallas en invånare i Burkina Faso? Språkfrågan reder ut några knepiga nationalitetsbeteckningar.

    EU-parlamentet har beslutat om det s.k. webbdirektivet, som ska öka den digitala tillgängligheten för alla användare.

    Alla talare är nu klara till Språkrådsdagen 11 maj 2017 − välkommen att anmäla dig!

  • 6.
    Sandström, Gabriella ()
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Klarspråk 2017:2: Bulletin från Språkrådet2017Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det nya numret av Klarspråk tar upp vad som är viktigt att tänka på när man planerar klarspråkarbete. Vad vill man egentligen uppnå med en klarspråksinsats? Man bör vara medveten om att det kan vara svårt att träna allt på en gång, exempelvis under en skrivutbildning. Ibland kan det vara en god idé att öka skribenternas ämneskunskaper, skriver forskaren Andreas Nord.

    Södertörns tingsrätt, som vann Klarspråkskristallen i år, berättar om sitt systematiska arbete med att skriva begripliga domar. 

    Att enkelt förklara komplexa resonemang är en förutsättning för att skapa förståelse, tillit och förtroende, skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

    I maj kom den nya upplagan av Svenska skrivregler ut. Bokens redaktör Ola Karlsson berättar om de viktigaste nyheterna och om arbetet med att ta fram råden.

    Klarspråksforskaren Karen Schriver arbetar med att ta fram forskningsbaserade riktlinjer som stöd i klarspråksarbetet. Men hur bör riktlinjerna och råden bäst utformas?

    Bagels, fans och brats – men inte gärna gangsters. Språkfrågan handlar den här gången om s‑plural i svenskan.

    Har du använt Klarspråkstestet? Hjälp oss att förbättra det genom att svara på vår enkät senast den 30 juni!

  • 7.
    Sandström, Gabriella ()
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Klarspråk 2017:3: Bulletin från Språkrådet2017Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det nya numret av Klarspråk har temat språknormer och skrivregler. ”Finns det verkligen inget som är fel längre?”, undrar vissa frågeställare när språkvårdare svarar att båda alternativen går bra. Språkrådets Lisa Rudebeck resonerar om språklig variation och om när enhetlighet gynnar kommunikationen.

    När samhället förändras och mottagarnas språkliga förutsättningar varierar ställs det nya krav på skribenterna, skriver vår generaldirektör Martin Sundin.

    Forskaren Gustav Westberg vid Stockholms universitet har undersökt hur språkvårdare argumenterar när de svarar på språkfrågor på mejl och Twitter.

    Nya råd om hantering av engelska ord och uttryck i svenska texter, utförligare kapitel om källhantering och mer om webbtexter. Det här är några av nyheterna i Svenska skrivregler.

    Emma Sköldberg, huvudredaktör för Svensk ordbok, berättar om den pågående uppdateringen av ordboken som beräknas vara klar 2019.

    Vad ska man kalla de elektroniska tjänster som myndigheter erbjuder på sina webbplatser? Terminologen Åsa Holmér skriver om termen e-tjänst och hur den bör avgränsas mot andra tjänster.

    Vad tycker du om Klarspråk? Finns det något särskilt tema som du skulle vilja läsa om? Var med och förbättra tidningen genom att svara på vår läsarundersökning.

  • 8.
    Sandström, Gabriella ()
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Klarspråk 2017:4: Bulletin från Språkrådet2017Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Årets sista nummer av Klarspråk handlar om inkluderande språk och benämningar på personer. 

    Eftersom vi inte alltid vet vem läsaren är, måste vi kunna presentera texter på olika sätt och i olika format, skriver Magnus Larsson från Myndigheten för tillgängliga medier i sin krönika.

    Hur går det till när organisationer som kämpar för minoriteters rättigheter ägnar sig åt språkvård? Mats Landqvist undersöker gräsrötternas språkpolitik och hur nya benämningar skapas och gamla ord får nya betydelser eller en ny laddning.

    Tjänsteperson i stället för tjänsteman? Karin Milles skriver om Feministiskt initiativs motion om att byta ut kommunala tjänstebeteckningar som slutar på -man.

    Är det mer inkluderande att skriva t.ex. person med autism i stället för autist? Språkrådets Lena Lind Palicki skriver om bruket att sätta person först i benämningar på personer.

    Språkfrågan handlar om benämningar på personer och grupper i public service. Språkvårdarna Lotta Ederth och Lena Cousins skriver om användningen av ord som nyanlända, nysvenskar och invandrare.

    Vi berättar om resultaten från läsarundersökningen från i höstas. Nu vet vi mer om hur ni läser Klarspråk, vad ni tycker om den – och vad ni vill ni läsa mer om.

    Nu är det dags att nominera till Klarspråkskristallen 2018. Temat är klarspråk i vård och omsorg.

     

  • 9.
    Sandström, Gabriella ()
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Klarspråk 2018:1: Bulletin från Språkrådet2018Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Årets första nummer av Klarspråk handlar om språkpolitik och minoritetsspråk. 

    Det kan bli mycket språkpolitik i Sverige valåret 2018, förutspår Språkrådets tidigare chef Olle Josephson. Inom området ryms flera politiskt brännbara frågor, till exempel om utökad modersmålsundervisning och krav på svenskkunskaper.

    Varför saknas information på minoritetsspråken i många kommuner? Regeringens utredare Lennart Rohdin menar att bristerna beror på stor okunnighet om de nationella minoriteterna. Nu måste de synliggöras, skriver han.

    Jennie Spetz ger råd om hur kommuner och myndigheter ska tänka kring språkval. Vilka språk behöver man översätta sina texter till? Vad säger lagstiftningen?

    Försäkringskassan vill ge god tillgänglighet till information och erbjuder därför kundservice på tretton språk. Nu har de öppnat särskilda telefonlinjer för personer som talar arabiska och polska.

    Hur används egentligen semikolon? Språkfrågan handlar om detta mångsidiga men svåranvända skiljetecken.

  • 10.
    Sandström, Gabriella ()
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Klarspråk 2018:2: Bulletin från Språkrådet2018Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Årets andra nummer av Klarspråk har temat klarspråk inom vård och omsorg.

    1177 Vårdguiden vann Klarspråkskristallen 2018 för sitt arbete med att göra hälsoinformation begriplig. Det är viktigt att utgå från läsarnas perspektiv och att skriva inkluderande, berättar redaktören Ida Friedmann.

    Kan en app bidra till att minska riskerna under graviditet och förlossning för gravida som inte talar svenska? På Linnéuniversitetet utvecklar forskare en tvåspråkig app som ska underlätta kommunikationen i mödrahälsovården.

    Föräldrar till barn med hjärtfel är ofta hjälpta av andra föräldrars kompetens och erfarenheter. I forum på nätet kan de diskutera handfasta frågor och ta del av varandras berättelser, som komplement till vårdens information.

    I kampanjen Skydda antibiotikan spelar klarspråk en stor roll. Experter och kommunikatörer från 25 myndigheter och organisationer samarbetar för att öka kunskapen om antibiotikaresistens.

    Hur används termen brukare? Språkfrågan reder ut saken med hjälp av Socialstyrelsens terminolog Carl Strömbäck.

  • 11.
    Sandström, Gabriella ()
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Klarspråk 2018:3: Bulletin från Språkrådet2018Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Lagom till valet kommer ett nytt nummer av Klarspråk, med temat politiskt språk.

    Bilder bär upp en stor del av budskapet i politisk kommunikation, skriver Orla Vigsø i sin artikel om valaffischer. Men även texten och mottagarens kunskaper om avsändaren och situationen används för att bygga upp argumentationen.

    På många sätt har det politiska språket blivit klarspråkigare de senaste årtiondena, skriver Anna-Malin Karlsson. Ett enklare politiskt språk verkar leda till större engagemang hos talaren, med fler ord som hävdar, måste och tycker.

    Men fortfarande använder politiker ett språk som många väljare har svårt att förstå. Vad betyder till exempel ”Vi är i slutskedet av beredningen av utredningsdirektiven”? Ylva Bjelle ger konkreta råd om hur man skriver lättläst om politik.

    Jack Werner tipsar om vad man ska tänka på inför valet när det gäller källkritik. Ett av råden går ut på att man ska ”obestämma sig”. Läs i intervjun vad han menar med det.

    Den 12 oktober anordnar Språkrådet ett seminarium om inkluderande språk. Bland annat får vi höra 1177 Vårdguiden berätta om hur de gör för att skriva tillgängliga och inkluderande texter.

  • 12.
    Sandström, Gabriella ()
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Klarspråk 2018:4: Bulletin från Språkrådet2018Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det nya numret av Klarspråk tar upp olika aspekter av juridiskt språk.

    Hur ser skrivprocessen bakom nya lagar ut? Språkexperterna i Regeringskansliet har en nyckelroll i arbetet och ett nära samarbete med jurister och handläggare. Bland annat ordnar de skrivarverkstäder där deltagarna diskuterar både innehåll och språk.

    Domaren Fredrik Bohlin berättar om domstolarnas arbete med att skriva begripligare domar. Den största utmaningen är att förändra attityderna till skrivuppgiften, menar han.

    Forskarna Gunilla Byrman och Ylva Byrman skriver om sin undersökning av hur hördas berättelser återges i polisens förundersökningar om våld i nära relationer. Om det är oklart vem som har sagt vad i förhören kan rättssäkerheten äventyras.

    I Norge satsar man på klarspråk i juristutbildningen. Juriststudenter vid Universitetet i Oslo ska få skrivträning under hela studietiden. Målet är att lära studenterna att skriva lagar – inte bara tolka dem.

    Vad innebär egentligen en rekommendation från Språkrådet, och vilket slags språk är rekommendationerna tänkta för?

    Vi hälsar terminologerna Åsa Holmér och Karin Webjörn välkomna till Språkrådet!

  • 13.
    Sandström, Gabriella ()
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Klarspråk 2019:1: Bulletin från Språkrådet2019Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Årets första nummer av Klarspråk handlar om det talade språket.

    Hur kan en myndighet använda poddradio för att kommunicera med sina målgrupper? Och vad är det viktigaste att tänka på när man gör en myndighetspodd?

    Klarspråk i tal handlar främst om att begränsa sig och våga framhäva huvudbudskapet, skriver Riksbankens språkvårdare. Annars verkar allt lika viktigt – eller lika oviktigt.

    Intresset för berättelser och storytelling är stort i många organisationer. Berättelser av olika slag kan användas för att förklara komplexa saker eller förmedla värderingar som organisationerna vill associeras med. För en myndighet kan en berättelse bidra till att göra en film om komplicerade regler mer pedagogisk.

    Typ, liksom, ju och ba. Småorden vi använder i samtal – är de onödiga eller oumbärliga? Språkfrågan reder ut saken.

    Boka in den 26 april i kalendern! Då är det dags för Språkrådsdagen, som i år har temat språkliga rättigheter. Klarspråkskristallen kommer att delas ut av den nya kultur- och demokratiministern.

    Vi tipsar om nya böcker om skiljetecken, språklig stil och om hur hjärnan påverkas av den digitala livsstilen.

  • 14.
    Sandström, Gabriella ()
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Klarspråk 2019:2: Bulletin från Språkrådet2019Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Goda exempel på klarspråksarbete

    I det nya numret av Klarspråk delar vi med oss av goda exempel. Läs och låt dig inspireras!

    Skatteverket tog hem Klarspråkskristallen 2019 för sitt framgångsrika arbete med skrivarstugor. Läs om hur de gjort för att gemensamt skriva texter som alla inblandade blir nöjda med.

    Hur kan man göra statistik mer tillgänglig för fler? Statistikmyndigheten SCB har prövat ett nytt grepp i sociala medier.

    Sundbybergs stad har frågat personer med nedsatt läsförmåga om stadens information är tillgänglig. Man har också frågat om i vilken form som läsarna helst vill ha informationen.

    Anne Isberg, klarspråksansvarig på Kronofogden, berättar om användningen av termen kund på svenska myndigheter.

    Hur gör man för att nå ut med viktig information till så många som möjligt? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tog fram en broschyr om krisberedskap som delades ut till 4,8 miljoner hushåll. Broschyren finns på många språk och i olika format.

    I höst startar Norges första språkkonsultutbildning vid Universitetet i Oslo.

    Till sist tipsar vi om nyutkomna böcker och kommande konferenser med klarspråksanknytning.

  • 15.
    Sandström, Gabriella ()
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Klarspråk 2019:3: Bulletin från Språkrådet2019Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Lär dig mer om tillgänglighet

    Det nya numret av Klarspråk handlar om projektet Begriplig text och den nya lagen om digital tillgänglighet.

    Vad är viktigast att tänka på när man utformar texter för personer med lässvårigheter? Vi berättar om resultaten från projektet Begriplig text.

    Den 1 januari 2019 började lagen om tillgänglighet till digital offentlig service att gälla. Vad innebär den nya lagen och hur ser tidplanen ut? Tommy Olsson, specialist på webbtillgänglighet, reder ut vad som gäller.

    Språkfrågan handlar om facktermer: Förstår läsaren termen eller går det att välja ett ord i allmänspråket som står för samma sak? Eller kan man använda termen och förklara den?

    Handboken Sveriges språkflora vänder sig till alla som arbetar i det flerspråkiga Sverige, främst till dig som anlitar tolk eller översättare, eller som planerar informationsinsatser på flera språk.

  • 16.
    Sandström, Gabriella ()
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Klarspråk 2019:4: Bulletin från Språkrådet2019Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Tio år med språklagen

    Det nya numret av Klarspråk handlar om språklagen, som trädde i kraft för tio år sedan. Hur ser läget ut nu?

    Hur arbetar svenska kommuner, regioner och myndigheter med klarspråk? Vilket stöd önskar de från oss på Språkrådet? Resultaten från årets undersökning presenteras av Karin Hansson, som analyserat enkätsvaren och intervjuat klarspråksansvariga.

    Fem myndigheter berättar om vad språklagen har betytt för deras klarspråksarbete.

    Jennie Spetz förklarar varför språklagen kan vara krånglig är förstå, trots att den är språkligt enkel.

    Hemsida, webbplats, webb eller sajt – vilket ord passar bäst i ett visst sammanhang?

    En krångelombudsman har anställts i Helsingborgs stad för att ”avkrånglifiera” staden.

    Blir din organisation vinnare av Klarspråkskristallen 2020? Snart är det dags att nominera!

1 - 16 of 16
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf