Change search
Refine search result
1 - 31 of 31
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Olsson, Ingrid
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Sandström, Gabriella
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet. Institutet för språk och folkminnen.
    Mentorship made life more fun for plain language workers2023In: PLAIN E-journal, Vol. 5, no 2, p. 6-9Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    With a mentorship program, the Language Council of Sweden connected plain language workers just starting their work with experienced plain language experts. The program created interesting meetings and made the plain language work evenmore fun and a bit less lonely.

    One of the tasks for the Language Council is to monitor how the plain language section of the Language Act is obeyed by the public agencies. The plain language section requires public language to be simple and comprehensible. To find out more about this, we at the Language Council conduct a national survey every five years. According to our last survey,in 2019, as many as 81% of Swedish public agencies answered that they hadworked with plain languageduring the last two years. This is a great result.

  • 2.
    Sandström, Gabriella
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Kristallklara e-tjänster: arbetet bakom kulisserna2018In: Klart språk i Norden, ISSN 2246-8919, p. 49-63Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    Each year the Language Council of Sweden awards a prize, the Plain Swedish Crystal, to a public authority or a local municipality for its plain language efforts. Each year’s Crystal has a different theme. In 2016, the theme was “plain language in e-services”. Of course, an eservice must be well functioning technically, but it is also important that the instructions are comprehensible to the user and that the tone is friendly. Looking through processes behind three services nominated for last year’s Crystal, I found several key factors that were common to them all, for example:

    • Focus on the users – analyse their needs carefully
    • Knowledge from earlier experiences about what users find difficult
    • Close cooperation between developers, experts, lawyers, and language advisers
    • Consistent and plain terminology
    • Continuous evaluation and improvements.
  • 3.
    Sandström, Gabriella
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Norénorden i svenskan2021Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    En Norénpjäs är en pjäs av Lars Norén, men i många andra sammansättningar används förledet Norén- i överförd betydelse och står för något helt annat, ofta med psykologisk koppling.

  • 4.
    Sandström, Gabriella
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Poesin blir fri när normer bryts2023Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I skönlitteraturen, särskilt poesin, har författare ofta brutit mot skriftspråkets konventioner för att uppnå stilistiska syften. Men någon total frizon från språklig normering är inte litteraturen.

  • 5.
    Sandström, Gabriella
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Språk i Norden 2019: Tema: Språket i sociala medier2019Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Språk i Norden är en årsbok som ges ut av Nätverket för språknämnderna i Norden. Den har kommit ut sedan 1970 under detta namn och redigeras av de nordiska sekreterarna på språknämnderna (eller motsvarande) i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Huvudredaktör för denna utgåva är från Sverige.

    Det 64:e nordiska språkmötet arrangerades i Tórshavn, Färöarna, den 30–31 augusti 2018 av Málráðið och Nätverket för språknämnderna i Norden. Temat för språkmötet var Språket i sociala medier. Tio forskare från de nordiska länderna höll föredrag på temat, och flertalet av dem medverkar också med artiklar i denna årsbok.

    Flera av artiklarna handlar specifikt om språkbruket i sociala medier. Tina Thode Hougaard och Lasse Balleby undersöker användningen av olika dialogiska drag och turtagning i digitala dialoger. Eva Skafte Jensen beskriver hur språkbrukare anpassar sitt språk beroende på situationen när de skriver digitalt på nätet och i sms och hur de förhåller sig till standardnormen. Øystein A. Vangsnes skriver om användningen av norska dialekter i sociala medier och om hur bruket varierar mellan olika delar av Norge och i olika åldersgrupper.

    Emma Sköldbergs och Lena Wenners artikel handlar om den svenska internetbaserade ordboken Folkmun.se och beskriver vilka slags ord den innehåller och hur användarna själva bidrar till innehållet. Andreas Nord utforskar hur interaktionen ser ut i en svensk kommuns digitala frågeforum.

    Jóhannes B. Sigtryggsson skriver om de nya isländska skrivreglerna och reglerna för interpunktion och ger även exempel på sociala mediers och engelskans inflytande på språkbruket. Henna Makkonen-Craig diskuterar hur den finska språkvården använder sig av sociala medier, vilka möjligheter och utmaningar de innebär för språkvården och hur språket kan påverkas av dem.

    Utöver dessa artiklar finns här också en artikel om kalaallisut (grönländska) – det officiella språket på Grönland – med en presentation av språkets historia och grammatik och en beskrivning av grönländsk språkpolitik. Artikeln är skriven av Tikaajaat Kristensen.

    I den sista delen av Språk i Norden finns en översikt över publikationer och ordböcker som givits ut i de nordiska länderna under det gångna året. Årsboken innehåller dessutom en aktuell adresslista till språknämnderna (eller motsvarande) i Norden.

  • 6.
    Sandström, Gabriella
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Språk i Norden 20202020Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förord

    Språk i Norden är en årsskrift som ges ut av Nätverket för språknämnderna i Norden. Den publiceras numera enbart elektroniskt på publikationsportalen Tidsskrift.dk, som Det Kongelige Bibliotek i Danmark tillhandahåller. Den är tillgänglig på webbadressen https://tidsskrift.dk/sin.

    Språk i Norden har kommit ut sedan 1970 under detta namn och frar därmed sitt 50-årsjubileum i år. Den redigeras av de nordiska sekreterarna på språknämnderna (eller motsvarande) i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Huvudredaktör för denna utgåva är från Sverige.

    I denna utgåva av Språk i Norden fnns en översikt över publikationer och ordböcker som givits ut i de nordiska länderna under det gångna året. Årsskriften innehåller dessutom en aktuell adresslista till språknämnderna (eller motsvarande) i Norden.

    Redaktionen för Språk i Norden 2020 har bestått av Ágústa Þorbergsdóttir (Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum), Anna Maria Gustafsson (Institutet för de inhemska språken, Finland), Marianne Rathje (Dansk Sprognævn), Dagfnn Rødningen (Språkrådet, Norge) och Gabriella Sandström (Språkrådet, Sverige).

    Stockholm i maj 2020

    Gabriella Sandström

    Huvudredaktör 

  • 7.
    Sandström, Gabriella
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Uppdraget: vaccininformation till alla2022Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Vintern 2020/21 ställdes Folkhälsomyndigheten inför ett svårt uppdrag: Se till att hela den svenska allmänheten får tillgång till samlad och lättillgänglig information om vaccination mot covid-19. För att lyckas med det krävdes klarspråkssatsningar och översatt information på många språk. 

  • 8.
    Sandström, Gabriella
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Olsson, Ingrid
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Lind Palicki, Lena
    Olsson, Ingrid
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Lind Palicki, Lena
    Kan en myndighet vara rolig? [poddavsnitt]2020Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Är det okej för myndigheter att skoja till det i sociala medier? Eller är det rent av olämpligt? Det här avsnittet av Svenskan i samhället handlar om att kombinera klarspråk med humor i myndighetskommunikation.

  • 9.
    Olsson, Ingrid
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Sandström, Gabriella
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk - enkelt och begripligt med mottagaren i centrum [poddavsnitt]2021Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Att uttrycka sig enkelt, vårdat och begripligt kallas för klarspråk. Men vad betyder det egentligen och varför är det viktigt?

  • 10.
    Sandström, Gabriella (Editor)
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk 2016:3: Bulletin från Språkrådet2016Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Nya numret av Klarspråk handlar om hur myndigheter använder sociala medier.

    Med sociala medier kan man nå ut till många människor vid en krishändelse. Krisinformation.se får god hjälp av sina följare att sprida informationen. ”Vi är aldrig först, men det vi skriver är alltid bekräftat”, berättar Jeanna Ullén, webbredaktör.

    Krönikan i det här numret handlar om Domarbloggen. Den startades av Södertörns tingsrätt för att öka kunskapen om hur domstolarna fungerar – och för att öka människors förtroende för dem.

    Tonen är viktig i sociala medier för att kommunikationen ska upplevas som en dialog. I Malmö stad skriver medarbetarna under sina svar med förnamn och försöker att hålla en vardaglig samtalston.

    På Göteborgs universitet har en grupp forskare studerat myndigheters användning av sociala medier. Jan Ljungberg skriver om den svåra balansgången mellan popularitet och legitimitet.

    Hur ska uttrycket sociala medier hanteras språkligt? Språkfrågan reder ut saken! Vi skriver också om språkrådgivning på Twitter och om hur sociala medier kan bidra till mer klarspråk på myndigheter.

    Dessutom tips om nya böcker och aktuella seminarier och konferenser med koppling till klarspråk.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 11.
    Sandström, Gabriella (Editor)
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk 2016:4: Bulletin från Språkrådet2016Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Nu har det kommit ett nytt nummer av Klarspråk, som har temat forskning. Språkrådets forskningsledare Catharina Nyström Höög skriver om olika sätt att mäta texters begriplighet och hur nöjda läsarna är. Exempelvis kan man publicera parallella textversioner på webben.

    Myndigheters värdegrundstexter riktar sig främst till interna läsare och förmedlar värderingar och beskriver önskvärda beteenden hos de anställda, skriver masterstudenten Carin Leibring Svedjedal.

    Forskning om syntolkning avslöjar kopplingen mellan språk och tänkande och kan direkt tillämpas inom syntolkningen, skriver Jana Holsanova, docent i kognitionsvetenskap.

    Journalisten Emmy Rasper från radioprogrammet Språket i P1 skriver om nödvändigheten att välja och vinkla när man populariserar vetenskap.

    Fyra nyexaminerade studenter berättar om sina uppsatser, om t.ex. programmet Valideratext och om hur sjukvårdens kallelser bör vara utformade.

    Vi ger en inblick i arbetet bakom Språkrådets och Språktidningens årliga nyordslista. Hur väljs orden ut?

    Dessutom tips om flera nya böcker och kommande klarspråkskonferenser och seminarier – och temat för Språkrådsdagen den 11 maj 2017.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 12.
    Sandström, Gabriella (Editor)
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk 2017:1: Bulletin från Språkrådet2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Nu har det kommit ett nytt nummer av Klarspråk, som har temat internationell utblick. En nyhet är att du nu också kan läsa alla artiklarna på nätet, inte bara som pdf.

    I Norge prioriterar man under 2017 klarspråk i hälsosektorn med målet att ge alla patienter god och effektiv hälsoinformation, skriver Åse Wetås.

    Viljan hos statistiker att sprida begripliga fakta är densamma i Burkina Faso och Sverige. Karin Hansson från SCB berättar om ett klarspråkssamarbete med den burkinska statistikbyrån.

    Kan ett avtal som inte är skriftligt vara juridiskt bindande? Robert de Rooy från Sydafrika berättar om varför han har utarbetat anställningsavtal i serietidningsform.

    Juridikprofessorn Christopher Trudeau rapporterar om de första resultaten från en stor internationell studie. Det finns nu data som bevisar att alla tjänar på klarspråk.

    I pensionstexter från Finland uttrycks maktrelationen mellan myndigheten och medborgare tydligare än i motsvarande texter från Sverige, visar en avhandling av Eveliina Tolvanen.

    Vad kallas en invånare i Burkina Faso? Språkfrågan reder ut några knepiga nationalitetsbeteckningar.

    EU-parlamentet har beslutat om det s.k. webbdirektivet, som ska öka den digitala tillgängligheten för alla användare.

    Alla talare är nu klara till Språkrådsdagen 11 maj 2017 − välkommen att anmäla dig!

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 13.
    Sandström, Gabriella (Editor)
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk 2017:2: Bulletin från Språkrådet2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det nya numret av Klarspråk tar upp vad som är viktigt att tänka på när man planerar klarspråkarbete. Vad vill man egentligen uppnå med en klarspråksinsats? Man bör vara medveten om att det kan vara svårt att träna allt på en gång, exempelvis under en skrivutbildning. Ibland kan det vara en god idé att öka skribenternas ämneskunskaper, skriver forskaren Andreas Nord.

    Södertörns tingsrätt, som vann Klarspråkskristallen i år, berättar om sitt systematiska arbete med att skriva begripliga domar. 

    Att enkelt förklara komplexa resonemang är en förutsättning för att skapa förståelse, tillit och förtroende, skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

    I maj kom den nya upplagan av Svenska skrivregler ut. Bokens redaktör Ola Karlsson berättar om de viktigaste nyheterna och om arbetet med att ta fram råden.

    Klarspråksforskaren Karen Schriver arbetar med att ta fram forskningsbaserade riktlinjer som stöd i klarspråksarbetet. Men hur bör riktlinjerna och råden bäst utformas?

    Bagels, fans och brats – men inte gärna gangsters. Språkfrågan handlar den här gången om s‑plural i svenskan.

    Har du använt Klarspråkstestet? Hjälp oss att förbättra det genom att svara på vår enkät senast den 30 juni!

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 14.
    Sandström, Gabriella (Editor)
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk 2017:3: Bulletin från Språkrådet2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det nya numret av Klarspråk har temat språknormer och skrivregler. ”Finns det verkligen inget som är fel längre?”, undrar vissa frågeställare när språkvårdare svarar att båda alternativen går bra. Språkrådets Lisa Rudebeck resonerar om språklig variation och om när enhetlighet gynnar kommunikationen.

    När samhället förändras och mottagarnas språkliga förutsättningar varierar ställs det nya krav på skribenterna, skriver vår generaldirektör Martin Sundin.

    Forskaren Gustav Westberg vid Stockholms universitet har undersökt hur språkvårdare argumenterar när de svarar på språkfrågor på mejl och Twitter.

    Nya råd om hantering av engelska ord och uttryck i svenska texter, utförligare kapitel om källhantering och mer om webbtexter. Det här är några av nyheterna i Svenska skrivregler.

    Emma Sköldberg, huvudredaktör för Svensk ordbok, berättar om den pågående uppdateringen av ordboken som beräknas vara klar 2019.

    Vad ska man kalla de elektroniska tjänster som myndigheter erbjuder på sina webbplatser? Terminologen Åsa Holmér skriver om termen e-tjänst och hur den bör avgränsas mot andra tjänster.

    Vad tycker du om Klarspråk? Finns det något särskilt tema som du skulle vilja läsa om? Var med och förbättra tidningen genom att svara på vår läsarundersökning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 15.
    Sandström, Gabriella (Editor)
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk 2017:4: Bulletin från Språkrådet2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Årets sista nummer av Klarspråk handlar om inkluderande språk och benämningar på personer. 

    Eftersom vi inte alltid vet vem läsaren är, måste vi kunna presentera texter på olika sätt och i olika format, skriver Magnus Larsson från Myndigheten för tillgängliga medier i sin krönika.

    Hur går det till när organisationer som kämpar för minoriteters rättigheter ägnar sig åt språkvård? Mats Landqvist undersöker gräsrötternas språkpolitik och hur nya benämningar skapas och gamla ord får nya betydelser eller en ny laddning.

    Tjänsteperson i stället för tjänsteman? Karin Milles skriver om Feministiskt initiativs motion om att byta ut kommunala tjänstebeteckningar som slutar på -man.

    Är det mer inkluderande att skriva t.ex. person med autism i stället för autist? Språkrådets Lena Lind Palicki skriver om bruket att sätta person först i benämningar på personer.

    Språkfrågan handlar om benämningar på personer och grupper i public service. Språkvårdarna Lotta Ederth och Lena Cousins skriver om användningen av ord som nyanlända, nysvenskar och invandrare.

    Vi berättar om resultaten från läsarundersökningen från i höstas. Nu vet vi mer om hur ni läser Klarspråk, vad ni tycker om den – och vad ni vill ni läsa mer om.

    Nu är det dags att nominera till Klarspråkskristallen 2018. Temat är klarspråk i vård och omsorg.

     

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    omslag
  • 16.
    Sandström, Gabriella (Editor)
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk 2018:1: Bulletin från Språkrådet2018Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Årets första nummer av Klarspråk handlar om språkpolitik och minoritetsspråk. 

    Det kan bli mycket språkpolitik i Sverige valåret 2018, förutspår Språkrådets tidigare chef Olle Josephson. Inom området ryms flera politiskt brännbara frågor, till exempel om utökad modersmålsundervisning och krav på svenskkunskaper.

    Varför saknas information på minoritetsspråken i många kommuner? Regeringens utredare Lennart Rohdin menar att bristerna beror på stor okunnighet om de nationella minoriteterna. Nu måste de synliggöras, skriver han.

    Jennie Spetz ger råd om hur kommuner och myndigheter ska tänka kring språkval. Vilka språk behöver man översätta sina texter till? Vad säger lagstiftningen?

    Försäkringskassan vill ge god tillgänglighet till information och erbjuder därför kundservice på tretton språk. Nu har de öppnat särskilda telefonlinjer för personer som talar arabiska och polska.

    Hur används egentligen semikolon? Språkfrågan handlar om detta mångsidiga men svåranvända skiljetecken.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 17.
    Sandström, Gabriella (Editor)
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk 2018:2: Bulletin från Språkrådet2018Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Årets andra nummer av Klarspråk har temat klarspråk inom vård och omsorg.

    1177 Vårdguiden vann Klarspråkskristallen 2018 för sitt arbete med att göra hälsoinformation begriplig. Det är viktigt att utgå från läsarnas perspektiv och att skriva inkluderande, berättar redaktören Ida Friedmann.

    Kan en app bidra till att minska riskerna under graviditet och förlossning för gravida som inte talar svenska? På Linnéuniversitetet utvecklar forskare en tvåspråkig app som ska underlätta kommunikationen i mödrahälsovården.

    Föräldrar till barn med hjärtfel är ofta hjälpta av andra föräldrars kompetens och erfarenheter. I forum på nätet kan de diskutera handfasta frågor och ta del av varandras berättelser, som komplement till vårdens information.

    I kampanjen Skydda antibiotikan spelar klarspråk en stor roll. Experter och kommunikatörer från 25 myndigheter och organisationer samarbetar för att öka kunskapen om antibiotikaresistens.

    Hur används termen brukare? Språkfrågan reder ut saken med hjälp av Socialstyrelsens terminolog Carl Strömbäck.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    Omslagsbild Klarspråk nr 2/2018
  • 18.
    Sandström, Gabriella (Editor)
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk 2018:3: Bulletin från Språkrådet2018Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Lagom till valet kommer ett nytt nummer av Klarspråk, med temat politiskt språk.

    Bilder bär upp en stor del av budskapet i politisk kommunikation, skriver Orla Vigsø i sin artikel om valaffischer. Men även texten och mottagarens kunskaper om avsändaren och situationen används för att bygga upp argumentationen.

    På många sätt har det politiska språket blivit klarspråkigare de senaste årtiondena, skriver Anna-Malin Karlsson. Ett enklare politiskt språk verkar leda till större engagemang hos talaren, med fler ord som hävdar, måste och tycker.

    Men fortfarande använder politiker ett språk som många väljare har svårt att förstå. Vad betyder till exempel ”Vi är i slutskedet av beredningen av utredningsdirektiven”? Ylva Bjelle ger konkreta råd om hur man skriver lättläst om politik.

    Jack Werner tipsar om vad man ska tänka på inför valet när det gäller källkritik. Ett av råden går ut på att man ska ”obestämma sig”. Läs i intervjun vad han menar med det.

    Den 12 oktober anordnar Språkrådet ett seminarium om inkluderande språk. Bland annat får vi höra 1177 Vårdguiden berätta om hur de gör för att skriva tillgängliga och inkluderande texter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    omslag
  • 19.
    Sandström, Gabriella (Editor)
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk 2018:4: Bulletin från Språkrådet2018Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det nya numret av Klarspråk tar upp olika aspekter av juridiskt språk.

    Hur ser skrivprocessen bakom nya lagar ut? Språkexperterna i Regeringskansliet har en nyckelroll i arbetet och ett nära samarbete med jurister och handläggare. Bland annat ordnar de skrivarverkstäder där deltagarna diskuterar både innehåll och språk.

    Domaren Fredrik Bohlin berättar om domstolarnas arbete med att skriva begripligare domar. Den största utmaningen är att förändra attityderna till skrivuppgiften, menar han.

    Forskarna Gunilla Byrman och Ylva Byrman skriver om sin undersökning av hur hördas berättelser återges i polisens förundersökningar om våld i nära relationer. Om det är oklart vem som har sagt vad i förhören kan rättssäkerheten äventyras.

    I Norge satsar man på klarspråk i juristutbildningen. Juriststudenter vid Universitetet i Oslo ska få skrivträning under hela studietiden. Målet är att lära studenterna att skriva lagar – inte bara tolka dem.

    Vad innebär egentligen en rekommendation från Språkrådet, och vilket slags språk är rekommendationerna tänkta för?

    Vi hälsar terminologerna Åsa Holmér och Karin Webjörn välkomna till Språkrådet!

    Download full text (pdf)
    Klarspråk nr 4/2018
    Download (jpg)
    Omslagsbild
  • 20.
    Sandström, Gabriella (Editor)
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk 2019:1: Bulletin från Språkrådet2019Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Årets första nummer av Klarspråk handlar om det talade språket.

    Hur kan en myndighet använda poddradio för att kommunicera med sina målgrupper? Och vad är det viktigaste att tänka på när man gör en myndighetspodd?

    Klarspråk i tal handlar främst om att begränsa sig och våga framhäva huvudbudskapet, skriver Riksbankens språkvårdare. Annars verkar allt lika viktigt – eller lika oviktigt.

    Intresset för berättelser och storytelling är stort i många organisationer. Berättelser av olika slag kan användas för att förklara komplexa saker eller förmedla värderingar som organisationerna vill associeras med. För en myndighet kan en berättelse bidra till att göra en film om komplicerade regler mer pedagogisk.

    Typ, liksom, ju och ba. Småorden vi använder i samtal – är de onödiga eller oumbärliga? Språkfrågan reder ut saken.

    Boka in den 26 april i kalendern! Då är det dags för Språkrådsdagen, som i år har temat språkliga rättigheter. Klarspråkskristallen kommer att delas ut av den nya kultur- och demokratiministern.

    Vi tipsar om nya böcker om skiljetecken, språklig stil och om hur hjärnan påverkas av den digitala livsstilen.

    Download full text (pdf)
    Klarspråk 1/2019
    Download (jpg)
    Omslag Klarspråk 1/2019
  • 21.
    Sandström, Gabriella (Editor)
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk 2019:2: Bulletin från Språkrådet2019Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Goda exempel på klarspråksarbete

    I det nya numret av Klarspråk delar vi med oss av goda exempel. Läs och låt dig inspireras!

    Skatteverket tog hem Klarspråkskristallen 2019 för sitt framgångsrika arbete med skrivarstugor. Läs om hur de gjort för att gemensamt skriva texter som alla inblandade blir nöjda med.

    Hur kan man göra statistik mer tillgänglig för fler? Statistikmyndigheten SCB har prövat ett nytt grepp i sociala medier.

    Sundbybergs stad har frågat personer med nedsatt läsförmåga om stadens information är tillgänglig. Man har också frågat om i vilken form som läsarna helst vill ha informationen.

    Anne Isberg, klarspråksansvarig på Kronofogden, berättar om användningen av termen kund på svenska myndigheter.

    Hur gör man för att nå ut med viktig information till så många som möjligt? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tog fram en broschyr om krisberedskap som delades ut till 4,8 miljoner hushåll. Broschyren finns på många språk och i olika format.

    I höst startar Norges första språkkonsultutbildning vid Universitetet i Oslo.

    Till sist tipsar vi om nyutkomna böcker och kommande konferenser med klarspråksanknytning.

    Download full text (pdf)
    Klarspråk nr 2/2019
    Download (jpg)
    Omslag Klarspråk nr 2/2019
  • 22.
    Sandström, Gabriella (Editor)
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk 2019:3: Bulletin från Språkrådet2019Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Lär dig mer om tillgänglighet

    Det nya numret av Klarspråk handlar om projektet Begriplig text och den nya lagen om digital tillgänglighet.

    Vad är viktigast att tänka på när man utformar texter för personer med lässvårigheter? Vi berättar om resultaten från projektet Begriplig text.

    Den 1 januari 2019 började lagen om tillgänglighet till digital offentlig service att gälla. Vad innebär den nya lagen och hur ser tidplanen ut? Tommy Olsson, specialist på webbtillgänglighet, reder ut vad som gäller.

    Språkfrågan handlar om facktermer: Förstår läsaren termen eller går det att välja ett ord i allmänspråket som står för samma sak? Eller kan man använda termen och förklara den?

    Handboken Sveriges språkflora vänder sig till alla som arbetar i det flerspråkiga Sverige, främst till dig som anlitar tolk eller översättare, eller som planerar informationsinsatser på flera språk.

    Download full text (pdf)
    Klarspråk 2019:3
    Download (jpg)
    Omslag
  • 23.
    Sandström, Gabriella (Editor)
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk 2019:4: Bulletin från Språkrådet2019Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Tio år med språklagen

    Det nya numret av Klarspråk handlar om språklagen, som trädde i kraft för tio år sedan. Hur ser läget ut nu?

    Hur arbetar svenska kommuner, regioner och myndigheter med klarspråk? Vilket stöd önskar de från oss på Språkrådet? Resultaten från årets undersökning presenteras av Karin Hansson, som analyserat enkätsvaren och intervjuat klarspråksansvariga.

    Fem myndigheter berättar om vad språklagen har betytt för deras klarspråksarbete.

    Jennie Spetz förklarar varför språklagen kan vara krånglig är förstå, trots att den är språkligt enkel.

    Hemsida, webbplats, webb eller sajt – vilket ord passar bäst i ett visst sammanhang?

    En krångelombudsman har anställts i Helsingborgs stad för att ”avkrånglifiera” staden.

    Blir din organisation vinnare av Klarspråkskristallen 2020? Snart är det dags att nominera!

    Download full text (pdf)
    Klarspråk 2019:4
    Download (jpg)
    omslag
  • 24.
    Sandström, Gabriella (Editor)
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk 2020:1: Bulletin från Språkrådet2020Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Alla har vi attityder till språk

    Decenniets första nummer av Klarspråk har temat attityder till språk. Dessutom uppmärksammar vi en nybliven 25-åring!

    Människors sätt att tala påverkar vår uppfattning om dem, skriver Ellen Bijvoet. Men det är inte bara den som talar som har ett ansvar för kommunikationen utan också den som lyssnar.

    Lotta Ederth berättar om radiolyssnarnas och tv-tittarnas synpunkter på språket i public service. Språkengagemanget är stort, och synpunkterna handlar ofta om uttal, engelska inslag och grammatikfel.

    Maria Bylins artikel handlar om hur svårt det kan vara att benämna grupper av människor på ett sätt som fungerar bra för alla inblandade. Henning Årman skriver om hur ”förortsslang” kan användas som identitetsmarkör på en gymnasieskola.

    Klarspråk fyller 25 år! Det första numret av ”Bullen” kom ut i början av 1995. Vi har pratat med Barbro Ehrenberg-Sundin som då var redaktör.

    Språkfrågan handlar om hur benämningen på det nya coronaviruset och sjukdomen som den sprider bör skrivas.

    Download full text (pdf)
    Klarspråk nr 1/2020
    Download (jpg)
    Omslag Klarspråk nr 1/2020
  • 25.
    Sandström, Gabriella (Editor)
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk 2020:2: Bulletin från Språkrådet2020Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Nya metoder och nya kanaler

    Det nya numret av Klarspråk ger exempel på hur man kan använda nya metoder och kanaler i klarspråksarbetet.

    Vinnarna av Klarspråkskristallen 2020 berättar om sina metoder för att kommunicera begripligt med medborgarna. Bland annat arbetar de med klarspråksutbildning för alla medarbetare, e-postcoachning och klarspråkgranskning av politiska beslutsunderlag.

    Hur vet vi att en tjänst verkligen är till nytta för användarna? För att veta det måste vi involvera dem i processen när vi utvecklar nya tjänster, skriver Emelie Risberg Hellström från Innovationsguiden.

    Gör texten och den handling som du vill att läsaren ska göra tydligare, tipsar Niklas Laninge, expert på beteendedesign. Det gäller att göra det lätt för användaren att göra rätt, och att göra det önskade beteendet mer attraktivt än alternativen.

    Språkfrågan handlar om hur myndighetsnamn och förkortningar för dem bör utformas för att vara enkla att komma ihåg, förstå, skriva och uttala.

    Vi på Språkrådet har sammanställt några praktiska råd om översättningar och tillgänglig samhällsinformation under kriser.

    Download full text (pdf)
    Klarspråk nr 2/2020
    Download (jpg)
    omslag
  • 26.
    Sandström, Gabriella (Editor)
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk 2020:3: Bulletin från Språkrådet2020Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Kriskommunikation och klarspråk

    Hur kommunicerar man begripligt under en kris? Temat för det nya numret av Klarspråk är kriskommunikation och hur man kan förbereda sig inför nästa kris.

    Kommuner och andra myndigheter har ansvar för att ta fram lättillgänglig och användbar information om hur privatpersoner ska förbereda sig inför kriser. Christina Andersson från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skriver om riskkommunikation och om hur man kan planera sådan information i förväg.

    När en kris väl inträffar kan myndigheter snabbt behöva översätta information till många olika språk. Men till vilka språk och hur bör grundtexten vara utformad? Översättaren Sofia Malmgård tipsar om hur kommunikatörer kan vara bättre förberedda inför nästa kris.

    Folkhälsomyndighetens kommunikationschef berättar om presskonferenserna under pandemin och om arbetet bakom kulisserna. Hur ser förberedelserna ut och vilka är de största språkliga utmaningarna?

    Hur långt är två meter? Susanna Karlsson skriver om kommuners och regioners ofta kreativa sätt att konkretisera – och visualisera – avståndet som krävs för att förhindra smittspridning. Humor och lokal anknytning är två faktorer som gör att kampanjerna når ut.

    Nu kan du anmäla dig till den nordiska klarspråkskonferensen Klarspråk 2020. Det går att delta antingen på plats i Stockholm eller på distans. Lägre deltagaravgift om du anmäler dig senast 30 september!

    Vi tipsar också om andra konferenser och kurser och om nyutgivna böcker om språk.

    Download full text (pdf)
    Klarspråk nr 3/2020
  • 27.
    Sandström, Gabriella (Editor)
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk 2020:4: Bulletin från Språkrådet2020Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Klarspråk utanför Sveriges gränser

    I det nya numret av Klarspråk hämtar vi inspiration från andra länder. Som alltid när det gäller goda exempel är det tillåtet att låna av varandra!

    Genom att skriva empatiskt ökar både läsarnas förtroende och chanserna för din text att nå fram. Stacy Robison från USA berättar om hur viktigt det är att visa empati, särskilt inom hälsokommunikation.

    Ifall jag vill testa min text på läsare innan jag publicerar – hur gör jag då? Andrea Othilie Rognan från Norge visar hur du enkelt kan testa texter från hemmakontoret med hjälp av digitala verktyg.

    Är digitalt alltid bäst? Kresten Bjerg från Danmark presenterar överraskande resultat från en undersökning om vad läsare föredrar vid olika slags läsning: att läsa på skärm eller på papper.

    Att arbeta med klarspråk på svenska i Finland har särskilda utmaningar, berättar Maria Fremer. Både målgrupperna och förutsättningarna är annorlunda än i det finska klarspråksarbetet.

    I numret skriver vi också om nyutkomna böcker och tipsar om en ny podd, Svenskan i samhället.

    Download full text (pdf)
    Klarspråk 2020:4
  • 28.
    Sandström, Gabriella (Editor)
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk 2021:1: Bulletin från Språkrådet2021Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Visst hör fackspråk och klarspråk ihop!

    I det nya numret av Klarspråk tar vi oss en titt på termer och fackspråk. Bland annat avlivar vi myten om att termer inte hör hemma i klarspråk.

    Hur gör terminologer när de arbetar fram nya termer tillsammans med experter på olika fackområden? Alma Soltancharkari Hjertén från Socialstyrelsen berättar om terminologiarbete och om hur det kan gå till när flera myndigheter ska synka sitt språkbruk.

    Emil Molander från Umeå universitet skriver om svårigheten att lära sig ett fackspråk på ett annat språk än sitt förstaspråk. En av utmaningarna är att skilja facktermer från allmänspråk, och även informella uttryck är svåra att få grepp om.

    Signalord som psykisk ohälsa och klimatet kan vara effektiva för att uppmärksamma en företeelse och skapa samhörighet, men de är ofta luddiga och svåra att definiera, skriver Karin Webjörn.

    Marko Marjomaa från det samiska språksekretariatet Sámi Giellagáldu berättar om hur det går till att utarbeta termer på de samiska språken.

    Till sist tipsar vi om att det nu går att ta del av föredragen och samtalen från den nordiska klarspråkskonferensen Klarspråk 2020. Du kan också lyssna på ett poddavsnitt om humor i myndighetskommunikation.

    Download full text (pdf)
    Klarspråk nr 1/2021
    Download (jpg)
    Omslag Klarspråk 1/2021
  • 29.
    Sandström, Gabriella (Editor)
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk 2021:2: Bulletin från Språkrådet2021Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Vi delar med oss av framgångsrecepten

    Goda exempel går det inte få för mycket av. I det nya numret av Klarspråk får du ta del av framgångsrecept från olika håll.

    Skatteverket gjorde det igen! De är vinnarna av Klarspråkskristallen 2021 och belönades på Språkrådsdagen för sitt framgångsrika arbete med klarspråk under kristider. Språksamordnaren Camilla Lindholm berättar om utmaningarna under pandemin och om hur Skatteverket med stöd i sitt systematiska klarspråksarbete snabbt kunde ta fram begripliga webbtexter. Samarbete och användartestning var två viktiga ingredienser.

    Håller du utbildningar på distans? Missa då inte tipsen från Agneta Häggström, språkvårdare på Försäkringskassan. Det gäller bland annat att hålla deltagarna aktiva och låta alla komma till tals.

    Torunn Reksten svarar på frågor om den nya norska språklagen och vad den säger om ett begripligt offentligt språk.

    Visst ska vi samarbeta och dela med oss av kunskaper och erfarenheter till varandra? I höst drar vi på Språkrådet igång ett mentorsprogram för klarspråksansvariga. Hör av dig till oss redan nu om du vill vara med från start.

    Vi minns Barbro Ehrenberg-Sundin, en av klarspråksvärldens pionjärer och initiativtagare till bland annat Klarspråksbulletinen och Klarspråkskristallen.

    Till sist tipsar vi om en ny finländsk klarspråkskurs på nätet. Den är helt på svenska och gratis för alla att använda.

    Download full text (pdf)
    Klarspråk nr 2/2021
  • 30.
    Sandström, Gabriella (Editor)
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk 2023:3: Bulletin från Språkrådet2023Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Viktigt med klarspråk i kommuner och regioner

    Det nya numret av tidningen Klarspråk handlar om hur kommuner och regioner jobbar med klarspråk. Här finns både konkreta råd och inblickar i deras klarspråksvardag.

    Palle Lundberg, vd för Sveriges Kommuner och Regioner, skriver om digitaliseringens möjligheter för välfärden. Digitalisering och klarspråk hänger tätt ihop och bidrar till att förenkla för invånarna genom att skapa tillgängliga och lättanvända tjänster. 

    Vad gör egentligen en krångelombudsman? I Helsingborg satsar kommunen sedan några år på att ”avkrånglifiera” sina system, rutiner och texter. 

    I kommuner och regioner finns det sällan resurser att låta en person arbeta heltid med klarspråk. Ofta ingår det i exempelvis en kommunikatörstjänst. Men det finns sådant man kan göra utan att det krävs så mycket tid – som att nätverka med andra och använda intranätet för språktips.

    I Norge har ekonomer mätt effekterna av klarspråksbearbetade texter och kommit fram till att för varje investerad krona får kommunen 1,3 till 4 kronor tillbaka. En minst sagt lönsam investering!

    Språkfrågan handlar om namnbytet från Twitter till X och hur vi nu kan benämna inläggen och det vi gör när vi skriver och återpublicerar notiser där.

    Download full text (pdf)
    Klarspråk nr 3/2023
  • 31.
    Sandström, Gabriella (Editor)
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk 2023:4: Bulletin från Språkrådet2023Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Funkar AI som klarspråkskollega?

    Det nya numret av Klarspråk handlar om årets mesta snackis, nämligen AI (artificiell intelligens). Vad är AI egentligen och hur kan vi ta hjälp av den nya tekniken?

    Jakob Pettersson Svärd har undersökt hur några kommunikatörer använder AI i sitt arbete och hur de tycker att ”samarbetet” påverkar deras skrivprocess. En tydlig fördel är att AI kan hjälpa till i uppstarten genom att snabbt ge förslag till utkast. Man behöver inte längre börja med ett blankt blad.

    Ulrika Gotthardsson visar hur man med hjälp av Chat GPT kan förbättra en text. Hon konstaterar att man kan få god hjälp, men att skribenten alltid behöver hålla noggrann koll under processen.

    Vi lät Chat GPT själv svara på frågor om varför AI är så hett just nu och vad hen har för brister. ”Jag kan ibland ge oprecisa svar och behöver användas med omsorg för att undvika vilseledande eller olämpliga svar,” svarar hen.

    Språkrådets nya chef Lena Lind Palicki berättar i en intervju om sig själv och hur hon ser på uppdraget och framtiden. På frågan om vad hon tror att språkvårdare på myndigheter kommer att jobba med om fem år svarar hon att vi kommer att behöva förhålla oss till flerspråkighet på olika sätt, till vad som är god svenska och till AI-frågor och annan teknikutveckling.

    Download full text (pdf)
    fulltext
1 - 31 of 31
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf