Change search
Refine search result
1 - 24 of 24
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Hugoson, Marlene
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.
    Kuusela, Tommy
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.
    När ugglan säger klävitt: Folktro om ugglor2021Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Föreställningen om att ugglan förebådar död var i äldre tid vida spridd, men folkminnessamlingarna berättar mer om de gåtfulla och nattaktiva ugglorna. Bland annat om dess skyddande funktion och hur dess beteende kunde avslöja väderleken. I det här inlägget diskuterar Isofs forskningsarkivarier, Marlene Hugoson, Annika Karlholm och Tommy Kuusela, ugglan i den folkliga föreställningsvärlden.

  • 2.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.
    Allra överst låg botten2019Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ordet botten är ett svenskt arvord. Ordets långa historia har lett till att det har utvecklat många betydelser. I svenska dialekter kan ordet botten åsyfta ett loft eller det oinredda vindsutrymme som finns mellan yttertak och varmtak i ett hus. För att ta sig dit måste man uppå botten. Betydelseutvecklingen beror på att ordet i traditionell dialekt används bland annat om enklare golv i uthus och liknande. Ordet kan också åsyfta etage eller våning i en byggnad. Med tiden har ordet botten fått en pregnant betydelse ’loft/vindsutrymme’ i vissa svenska dialekter.

  • 3.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.
    Brinde och brunde2016Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Dialektordet brinde ’älgtjur’  är hemmahörande i några landskap i mellersta Norrland, närmare bestämt i Ångermanland, Jämtland och Härjedalen. Ordet påträffas även i Dalarna och då främst i Särna och Idre, Älvdalen och i nordvästra delen av Mora socken. Nära besläktat med brinde är dialektordet brunde som i Härjedalen också kan åsyfta älgtjuren. Betydligt vanligare är dock att brunde används om rentjur. Så är fallet i Idre i norra Dalarna, Härjedalen och i Jämtland. Båda orden hör ihop med dialektord för parning eller brunst hos handjur, bland annat verben brunda och brynda med betydelsen ’betäcka; vara i brunst’, som i sin tur är bildade till verbet brinna.

  • 4.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.
    Dadd, dadde (m.)2014Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I ett relativt sammanhängande område omfattande Öland, Gotland, Västmanland, Uppland, Dalarna, Värmland, Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten säger man (eller har man åtminstone sagt) dad, dadd eller dadde om man vill prata om eller tilltala sin far. Ordet betyder kort och gott pappa. Ordet har en klar östlig utbredning i Norden. Förutom i svenska dialekter är ordet även välbelagt i finlandssvenska dialekter, men saknas i danska och norska dialekter. Dialektordet dadd, dadde har troligen uppkommit i barnspråk.

  • 5.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore.
    Dragoxens rike: Ett språkligt kulturarv2020In: Nötkreatur i Sverige: Kulturhistoriska och samtida perspektiv / [ed] Katharina Leibring och Ingvar Svanberg, Uppsala: Institutet för språk och folkminnen, 2020, p. 59-81Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Abstract: The cultural and linguistic heritage of the Ox

    In modern Standard Swedish, the words oxe ‘ox’, tjur ‘bull’ and stut ‘steer’ designatethe male bovine (Bos Taurus). It is easy to believe that these words have been commonlyused in the Swedish language, but this is not the case. In fact the words tjur andstut have only been used in the south of Sweden. Indeed until the beginning of the20th century these terms were proper dialect words. This is due to the fact that thebovine male only has been commonly used as draught animal in the south of Sweden.In the north of Sweden oxe designate a non-castrated male bovine, i.e. a bull, whilstin the south oxe signifies a castrated male, i.e. an ox. Alongside oxe, the words tjur andstut have been used to distinguish the different types of male bovine. In addition theSwedish dialect word böl designates a castrated adult male bovine used as a draughtanimal, but one which previously was a bull. This article presents a sample of Swedishdialect words for the male bovine. Moreover, different types of commands havebeen used to drive the ox forward in the south of Sweden, where each region has itsown tradition of specific commands. This article presents a few of these commands.

    Download full text (pdf)
    Dragoxens rike - Ett språkligt kulturarv
  • 6.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.
    Du är galen, du!2022Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I södra Dalarna kan ordet galen användas om någon som duktig, skicklig eller bra på något. Betydelsen ’duktig’ har troligtvis utvecklats från att ordet galen i dialekt används i den förstärkande användningen 'omåttlig; utan hejd', och då ofta som adverb med betydelsen 'mycket, väldigt'. Denna förstärkande användning är vanlig i södra Dalarna (Dala-Bergslagen), Västmanland och Gästrikland, men påträffas även i anslutande delar av Västergötland.

  • 7.
    Karlholm, Annika
    Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk.
    Folkligt bildspråk: En studie över djurbenämningar i metaforisk användning i svenska dialekter2000Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The main object of this thesis on popular figurative language is to try to explain the relationshipbetween an artifact and its designation, i.e., to try to explain why a certain object has been namedfor an animal and what the people who used the word were attempting to describe with the help ofthis animal designation. The work thus belongs to the category within linguistics that is commonlycalled Wörter und Sachen (`words and objects'), with a main focus on the study of objects.

    The paper deals broadly with linguistic expressions (tool designations) and meanings originating in a metaphor of some kind and also with possible developments of meaning originating in alinguistic metaphor that has been lexicalized with a certain usage. Since metaphor is now an all-embracing concept, a distinction is made between conceptual metaphors and linguistic metaphors.It is especially the linguistic metaphor and its meanings and usages that are of interest in this thesis.The lexicalized linguistic metaphor is called a special designation and has its origin in a subjectword, for example cat, horse, bed or table.

    The basis for a special designation is made up of three types of metaphors: the image metaphor, the abstract similarity metaphor and the correlational metaphor. Special designations or metaphors constitute a "theme" with a specific import that is manifested in the various tools that are "variations on the theme". Apart from different kinds of metaphors, other linguistic phenomena are also discussed in the thesis, such as polysemy, homonymy, metonymy and meaning development, in an attempt to elucidate the intricate relationship between word and object. The animal designations studied in the thesis in their metaphoric usage as the names of tools and utility goods are:björn 'bear', bock 'buck', get 'goat', katt 'cat', kråka 'crow', märr 'mare', räv 'fox' and trana 'crane'.

  • 8.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.
    Friggarocken eller stjärnorna i Orions bälte2021Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    En klar vinterkväll kan man tydligt se tre stjärnor avteckna sig på rad på himlen. I skolan har vi fått lära oss att dessa stjärnor utgör Orions bälte och är en del av stjärnbilden Orion. Är det verkligen så?

  • 9.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore.
    Geten som metafor i svenska dialekter2017In: Geten i Sverige: Kulturhistoriska och samtida perspektiv / [ed] Katharina Leibring och Ingvar Svanberg, Uppsala: Institutet för språk och folkminnen, 2017, p. 123-134Chapter in book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    Geten som metafor i svenska dialekter
  • 10.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.
    Gräddiga dialektord: fil, römme, flöter, samke och grädde2018Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I äldre tid fanns det inte något gemensamt allmänspråkligt ord för ’grädde’ i Sverige. Varje region har haft sina egna ord för olika typer av mjölkprodukter, där ’grädde’ har varit en av många mjölkprodukter som har hanterats, tillverkats och traderats. Dialektordet flöte, av fornsvenska flötir eller flöter,  är det närmaste vi kommer ett relativt allmänspråkligt ord för ’grädde’, inte enbart i Sverige, utan i Norden.  I norra Sverige, från Norrbotten ända ner till  Södermanland har man här använt ett annat ord för företeelsen, nämligen fil (neutrum). Grundbetydelsen hos ordet fil är alltså ’grädde’. I Västerbotten, och anslutande delar av Ångermanland  och Norrbotten, har man i traditionell dialekt använt ordet råmme för ’grädde’.  I Småland och i anslutande delar av Halland, Västergötland och sydvästra Östergötland har man använt det särdialektala ordet samke. I Dala-Bergslagen (södra Dalarna), Närke, Södermanland, Östergötland och Blekinge, samt anslutande delar av Uppland ), är ordet grädde det genuina ordet för företeelsen ’grädde’ i traditionell dialekt. Grundbetydelsen för ordet grädde är ’hinna’. Det är seden att dricka kaffe med tillhörande kaffegrädde, som är anledningen till att det ursprungligen särdialektala ordet grädde fick spridning i Sverige.

     

  • 11.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.
    Koxik2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I Lappland, Västerbotten och Ångermanland används dialektordet koxik om fågeln lavskrika. Ordet kommer från sydsamiska goeksege ’lavskrika’. Vid sidan av standardsvenskans lavskrika har fågeln en mängd olika dialektala benämningar, bland annat rödfågel, rödfola, rödfora, rödkoxa och Röd-Olle med varierande uttal. Olika benämningar med kjuxa [tjukksa] i efterled är vanligt förekommande, bland annat lavkjuxa, rödkjuxa, tallkjuxa, med motsvarigheter i norsk dialekt. Lånord är inte alls ovanliga i svenska dialekter. Två- eller flerspråkighet och språkkontakt har ofta spelat en viktig roll för inlån. För just koxik, detta ursprungligen sydsamiska ord, har väl de svenska dialekterna i Lappland utgjort inkörsport till de övriga i mellersta Norrland.

  • 12.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.
    Latjomor och velagsfar2012Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I standardsvenskan saknas det särskilda ord för indirekt svågerskap, det vill säga ord som betecknar släktskapet mellan personer som genom barnens äktenskap blivit släkt med varandra. Men i vissa svenska dialekter kan man hitta tilltalsord som mamma (eller pappa) och svärmor (eller svärfar) kan använda när de vill prata om eller med varandra. I dialekter i Lappland finns ordet latjo- och latje-. Ordet används som förled i sammansättningar som latjofolk, latjofar, latjomor, latjogubbe, latjogumma respektive latjefolk, latjefar etc. Latjomor eller latjemor är en benämning som mamma och svärmor kan använda om eller till varandra, liksom pappa och svärfar i sin tur kan använda latjofar eller latjefar. Latjo- och latje- är lån från samiska, närmare bestämt sydsamiska eller nordsamiska. I dialekter i Medelpad och i Västerbotten kan man hitta en motsvarighet till latjo-, nämligen dialektordet velag som används som förled i sammansättningar som velagsfolk, velagsfar, velagsmor. Dialektordet velag kommer av fornsvenska vidherlagh med betydelsen ’gemenskap, kamratskap’.

  • 13.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Lockande kulturarv: Lockord i traditionella svenska dialekter2018In: Katharina och namnen: Vänskrift till Katharina Leibring på 60-årsdagen den 20 januari 2018 / [ed] Leila Mattfolk & Kristina Neumüller, Uppsala: Uppsala universitet, 2018, p. 255-260Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Inkallning av får, höns, gris, get, ko, hund, häst och så vidare.

  • 14.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.
    Mack, mark och mask: krypande och krälande djur2022Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I traditionella svenska dialekter påträffas vid sidan av mask, substantiven mack och mark, varav formen mark kommit att få störst utbredning. Den används från Skåne och Blekinge i söder, genom i stort sett hela Götaland, samt i Värmland, och i hela Norrland, från och med Härjedalen och Hälsingland upp till Norrbotten. Formen mack finner vi i ett sammanhängande område omfattande Öland, Gotland, Uppland, Västmanland, Dalarna och Gästrikland, samt anslutande delar av södra Hälsingland. Mack betecknar småkryp i största allmänhet på Gotland, i Uppland och Dalarna. Mer specifikt kan mack användas för allehanda flygande insekter, som till exempel mygg, knott, broms, harkrankar, mal och så vidare, inklusive även flugor och skalbaggar. Denna användning är belagd från Gotland, Uppland, Västmanland och Dalarna. Mark är den form som nästan ”alla” i Sverige har använt i vardagligt tal. Vanligen betecknar den larver, fluglarver och fjärilslarver och så vidare, samt maskar, inklusive inälvsmask, av olika slag. Denna användning finns belagd i traditionell dialekt från Skåne upp till Norrbotten. Om standardsvenska hade varit en spegling av gemene mans talspråk i hela Sverige så hade mark representerat det standardsvenska ordförrådet istället för mask.

  • 15.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology and Folklore Research, Uppsala.
    Ordbok över Finlands svenska folkmål som nätresurs2015In: LexicoNordica, ISSN 0805-2735, E-ISSN 1891-2206, Vol. 2015, no 22, p. 213-226, article id 22Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Recension av nätresursen Ordbok över Finlands svenska folkmål.

  • 16.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.
    Pinnso, pinnsvin och pinnsugga2011Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ordet igelkott är relativt allmänt i svenska dialekter, men på många håll används andra ord som benämning på djuret. Dels används förleden pinn-, dels förleden pigg-  till ord för gris eller till so, sugga och gylta 'ung hongris'. Man har ofta velat framhålla igelkottshonan. I ett sammanhängande område omfattande Småland, Västergötland, Östergötland, Närke och Värmland möter det götaländska pinnso, piggso det allmänt förekommande ordet igelkott varav hybridformen igelkottaso har bildats och används som benämning på djuret i allmänhet. 

  • 17.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore.
    Synonymer.se: Sveriges mest användbara ordbok?2020In: LexicoNordica, ISSN 0805-2735, E-ISSN 1891-2206, Vol. 27, p. 213-228Article, book review (Refereed)
  • 18.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.
    Tala till och tala vid2013Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I södra Sverige, närmare bestämt i Blekinge, Gotland, Halland, Småland och Skåne, finns ett speciellt uttryck för att hälsa på hos någon när man (ändå) är på genomresa. Man säger att man talar till eller talar vid (med betonat till respektive vid) och menar då att man stannar till för ett kort besök.

  • 19.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.
    Tor och torsmånad: månaden som följer efter jul2016Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Vintern består enligt äldre tradition av julmånaden, torsmånaden och göjemånaden.   I dialekter i Skåne, Blekinge, Småland, Närke, Värmland och Uppland betecknar tor och torsmånad eller tormånad januari månad. Orden tor och torsmånad har i äldre tid varit i relativt allmänt bruk, åtminstone i södra och sydvästra delen av Norden. Men orden betecknade då mars månad. Denna betydelse har levt kvar i traditionell dialekt i södra Sverige. Betydelseförskjutningen från mars till januari kan höra ihop med bytet från juliansk till gregoriansk kalender. Etymologiskt hör tor- ihop med substantivet torre, som avser den månad som följer efter julmånaden. Ordet torre är möjligen besläktat med adjektivet torr och kan ursprungligen åsyfta ’torr vinter’.

  • 20.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.
    Vand och vattenvad: några dialektala benämningar för 'sork'2022Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I traditionella dialekter har djurarterna åkersork, vattensork och mullvad flera olika benämningar. En vanlig benämning för ’sork’, det vill säga vanligen antingen Microtus agrestis eller Arvicola amphibius är dialektordet vand eller vande. Benämningen vand (med uttalsvarianter som vann, wann, gvann, va:n, wå:n och så vidare) är belagd från Småland, Västergötland, Östergötland, Dalarna, Ångermanland, Västerbotten, Lappland och Norrbotten. Vande finns belagt från Halland och Västergötland. Mullvad med varianter är  egentligen ett ord för ’sork’. Denna betydelse och användning av ordet är belagd från Öland, Småland, Västergötland, Dalsland och Östergötland samt från hela Svealand och större delen av Norrland, med undantag för Västerbotten och Norrbotten där ordet inte finns belagt. Det är bara i södra delen av Sverige som djurarten Talpa europeae lever. Således är det enbart i Blekinge, Småland, Västergötland och Östergötland samt i Sörmland där benämningen mullvad faktiskt åsyftar ’mullvad’ i traditionell dialekt.

  • 21.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.
    Vattuman, gatubrunn och honungsmelon: ord med fog för sig2021Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 22.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.
    Vngerskt Wijn söker Hufwudet2023Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Söka är ett gammalt verb, vars grundbetydelse är ’uppsöka; leta rätt på; rannsaka’. Med tiden har verbet kommit att utveckla många betydelser och betydelsenyanser i svenska språket.

    Söka har bland annat kommit att få innebörden ’påverka någon eller något negativt; få att må dåligt; plåga; besvära; ge en obehaglig förnimmelse i kroppen; förorsaka matthet, illamående, yrsel’.  Idag lever denna betydelsenyans av söka kvar i traditionell dialekt  i Skåne, ⁠Småland, Halland, ⁠⁠Västergötland, ⁠Östergötland, ⁠Värmland⁠, ⁠Uppland,⁠ ⁠Medelpad,⁠ ⁠Jämtland⁠, ⁠Ångermanland och⁠ ⁠Norrbotten. 

  • 23.
    Karlholm, Annika
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.
    Waila och väla: när nytt möter gammalt2020Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Att waila i en sång är nog ett ord som många av oss känner igen som ett lånord från engelskan. I realiteten är waila ett gammalt inhemskt ord, som vi har fått tillbaka – om än med ny stavning. I svenska dialekter finns verbet väla som betyder ’gråta högljutt; skrika med öppen mun’; ett verb som kanske framför allt förknippas med småbarns gråt och (själv)ömkan. Verbet betecknar även det läte som får och getter utstöter när de bräker för full hals. Väla är att uttrycka sitt ve. Verbet är nämligen bildat till substantivet och interjektionen ve.

  • 24.
    Kuusela, Tommy
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.
    Neumüller, KristinaInstitute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.Thelin, EvaInstitute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.Karlholm, AnnikaInstitute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala.
    Träd i Sverige: Kulturhistoriska och samtida perspektiv2024Collection (editor) (Other academic)
    Download full text (pdf)
    tradboken
1 - 24 of 24
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf