Change search
Refine search result
1 - 19 of 19
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bylin, Maria
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Spetz, Jennie
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Löfdahl, Maria
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg. Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Göteborg.
    Språk med särställning2020In: Språktidningen, ISSN 1654-5028, no 5, p. 48-53Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 2. Järlehed, Johan
    et al.
    Löfdahl, Maria
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Göteborg.
    Milani, Tommaso
    Nielsen, Helle Lykke
    Rosendal, Tove
    Entrepreneurial Namingand Scaling of Urban Places: The Case of Nya Hovås2021In: The Economy in Names: Values, Branding and Globalization / [ed] Katharina Leibring, Leila Mattfolk, Kristina Neumüller, Staffan Nyström, Elin Pihl, Institutet för språk och folkminnen, 2021Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    In this paper we investigate Nya Hovås, a completely new neighbourhood in Gothenburg, where the construction has been accompanied byan extensive and expensive advertising campaign. For this purpose, wedraw upon a multi-pronged theoretical framework that brings togetherLefebvre’s (1991) notions of conceived, perceived and lived space, withcurrent sociolinguistic work on scale (Carr & Lempert 2016) and Harvey’s(1989) critical insights about urban development as produced throughpublic-private partnership. With the help of these theoretical tools, thispaper analyses the processes of naming, branding and signing used by theentrepreneurs in order to increase Nya Hovås’ value and attractiveness.Te argument of the paper is that the ‘newness’ of the neighbourhood isconceived and perceived on three diferent scales: (1) on a spatial scale NyaHovås indexes international fair and globality through textual, graphicand architectural resources; (2) on a temporal scale, Nya Hovås is createdas a new and liberal form of the old and conservative high-end Hovås, and(3) on a socioeconomic scale, Nya Hovås is conceived as a mixed-use urbanneighbourhood. However, the perceived and lived space signals exclusivityand cultural homogeneity. Ultimately, the entrepreneurial place-makingof Nya Hovås is both profting on and contributing to urban polarization. 

  • 3.
    Löfdahl, Maria
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Göteborg.
    Flerspråkiga moskéer i Göteborg – vad kan de säga oss?: Om en studie om moskénamn2021Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Till följd av den ökade arbetskraftsinvandringen under 1960- och 70-talen som under 1980-talet följdes av flyktinginvandring har antalet moskéer i Skandinavien ökat. En del av dem har arkitektoniska särdrag som ofta förknippas med islam och är väl synliga i stadsrummet, medan andra moskéer bedriver sin verksamhet i lokaler som ursprungligen byggts för andra ändamål. I dessa fall blir skyltning och inte minst namnen centrala för den som vill identifiera moskén. Trots att moskéer blir ett allt vanligare inslag i svenska städer är moskénamn i nordisk kontext inte speciellt undersökta. I en delstudie inom projektet Språkets roll i segregations- och gentrifieringsprocesser: Språkliga landskap i Göteborg undersöks hur moskéer positionerar sig i det språkliga landskapet i en diasporisk kontext, bl.a. genom namn- och språkval.

  • 4.
    Löfdahl, Maria
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Göteborg.
    Galten, Smörstacken och andra jämförelsenamn2021Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Sjöfart och fiske har i alla tider präglat kustområdena, och detta återspeglas i många av de namn vi i dag ser omkring oss, till exempel längs den bohuslänska kusten.

  • 5.
    Löfdahl, Maria
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Göteborg.
    Rosendal, Tove
    Järlehed, Johan
    Milani, Tommaso
    Moskéer i Göteborg: Självpositioneringi det urbana rummet2022In: Nordisk tidskrift för socioonomastik / Nordic Journal of Socio-Onomastics, Vol. 2, p. 89-119Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article examines how names and language choices areused to position mosques vis-à-vis other mosques and in relation tothe majority population. Using Anthias’ positioning theory, Giraut andHoussay-Holzschuch’s theoretical framework for naming and namingprocesses, and the concept of spatial scaling, we analyze the names andlanguage choices of three mosques in Gothenburg: Islamic Sunni Centre, also known as Bellevue Mosque, Gothenburg Mosque and AngeredMosque. The analysis shows that the mosques use a wide range of naming technologies, reflecting different ways of positioning themselves inGothenburg’s mosque landscape. In this positioning, references fromthe country of origin, the choice of religious orientation and the use ofArabic as a religious language become tools both for the mosque and forthe individuals who visit it.

  • 6.
    Löfdahl, Maria
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 14: Ortnamnen i Sotenäs härad. 1, Bebyggelsenamn2018Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ortnamnen i Sotenäs härad behandlar namn i det område som idag till största delen utgörs av Sotenäs kommun. I boken förklaras och kommenteras områdets bebyggelsenamn: härads- och sockennamn, namn på byar, gårdar, torp och backstugor. En del av dem används inte alls idag utan återspeglar äldre tiders namnförråd. Boken innehåller också ett stort antal dialektord och personnamn.

    Ortnamnen i Sotenäs härad ingår i serieverket Ortnamnen i Göteborg och Bohus län. Serien vänder sig till alla som har intresse av Bohuslän och dess ortnamn. Boken bygger på material som finns tillgängligt hos Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).

    Download full text (pdf)
    Ortnamnen i Sotenäs härad 1 Bebyggelsenamn
  • 7.
    Löfdahl, Maria
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 19: Ortnamnen i Tanums härad. 2, Naturnamn2006Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This book is a presentation and a linguistic interpretation of the place-names of the district of Tanum in the former County of Gothenburg and Bohus in western Sweden. The studied names consist of names of lakes, rivers, islands, mountains etc., of different units of cultivated land and of other entities such as bridges and roads. Dialect pronunciations and earlier name forms found in various sources are presented to the reader. Several of these names designate localities that cannot be identified today but were once part of an ancient name-landscape. A large number of dialect words are also presented.

    This book also contains two essays. The first essay discusses the series Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län with an emphasis on its design, its methods of interpretation and its theoretical approach. The second essay discusses the topographical designations berg, fjäll, hog, kulle and ås in their functions as appellatives and as place-name elements. Potential similarities and differences between the two systems are discussed.

    Download full text (pdf)
    Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 19:2
  • 8.
    Löfdahl, Maria
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Göteborg.
    Milani, Tommaso
    Göteborgs universitet.
    Nielsen, Helle Lykke
    Syddansk universitet.
    Rosendal, Tove
    Göteborgs universitet.
    Språkliga hierarkier i Göteborg: en intersektionell och jämförandeanalys av finskans och somaliskans (o)synlighet och status2022In: Språkligmångfald / Linguisticdiversity: Rapport från ASLA-symposieti Göteborg, 23–24 april 2020 / Papers from the ASLA symposiumin Gothenburg, 23–24 April, 2020 / [ed] Stina Ericsson, Inga-Lill Grahn, Susanna Karlsson, Association suédoise de linguistique appliquée, ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap , 2022, p. 131-154Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Denna artikel behandlar finskans och somaliskans roll i den göteborgska språkhierarkin. Analysen bygger främst på intervjuer med talare av de två språken, kompletterat med statistik och en fotodokumentation av språkens synlighet i fyra Göteborgsområden. Finskan var länge det största minoritetsspråket i Göteborg, men det har liten synlighet och hade länge relativt låg status. Somaliskan som är ett nyare minoritetsspråk i Göteborg tillskrivs låg social status men präglas av en större medial och visuell synlighet. Idag har finskan högre mobilitet i Göteborg än för tjugo år sedan, medan somaliskan präglas av lägre lokal mobilitet, även om språket är betydligt mer spritt globalt. Vi menar att skillnaderna mellan de två språkens status och synlighet i Göteborg med fördel kan förklaras genom en intersektionell analys som tar hänsyn till platsens flerskiktade historia och de historiska och nutida talares kroppar som bebor denna plats.

  • 9.
    Löfdahl, Maria
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Göteborg. Department of Archives and Research , Institute for Language and Folklore , Arkivgatan 9A , 411 34 Gothenburg , Sweden.
    Järlehed, Johan
    Department of Swedish, Multilingualism, Language Technology , University of Gothenburg , Box 200 , 40530 Gothenburg , Sweden.
    Wojahn, Daniel
    Department of Culture and Education , Södertörn University , 141 89 , Stockholm , Sweden.
    Milani, Tommaso M.
    Department of Swedish, Multilingualism, Language Technology , University of Gothenburg , Box 200 , 40530 Gothenburg , Sweden.
    Rosendal, Tove
    Department of Languages and Literatures , University of Gothenburg , Box 200 , 40530 Gothenburg , Sweden.
    Nielsen, Helle Lykke
    Department of Language, Culture, History and Communication , University of Southern Denmark , Campusvej 55 , 5230 Odense M , Denmark.
    Navigating whiteness from the margins: Finnish, Somali, and Arabic speakers’ experiences of racialization, (in)visibility, and (im)mobility in Gothenburg, Sweden2023In: Multilingua - Journal of Cross-cultural and Interlanguage Communication, ISSN 0167-8507, E-ISSN 1613-3684, Vol. 0, no 0Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper examines the relationship between language, (in)visibility, and (im)mobility in racialized spaces, focusing on Finnish, Somali, and Arabic speakers in Sweden. Using a theoretical framework based on hegemonic whiteness and intersectionality, the study explores how multilingual practices and subjectivities intersect with race, religion, gender, and class to shape social visibility and mobility. The research draws on linguistic ethnographic data, including interviews, linguistic landscape documentation, and an analysis of the media discourse. The study finds that while Finnish speakers have become invisible due to assimilation policies, Somali and Arabic speakers are hypervisible in Swedish public spaces and discourse, although Arabic speakers are sometimes, and in relation to other migrants, nearing Swedish whiteness. However, all three languages and their speakers are constrained by a white normativity that reproduces inequality. The paper challenges simplistic notions of mobility/immobility and visibility/invisibility in the context of a changing racial order in Sweden, where whiteness serves as a binary sorting mechanism that perpetuates inequality. Overall, this research sheds light on the complex entanglement of language, visibility, and mobility in white spaces and contributes to a more nuanced understanding of the intersectional dynamics of race and language.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Löfdahl, Maria
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Skott, FredrikInstitute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.Wenner, LenaInstitute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Från sjö till hav: Namn- och ordstudier tillägnade Birgit Falck-Kjällquist2010Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken innehåller arton artiklar som huvudsakligen behandlar namn eller enskilda ord ur ett nordiskt perspektiv. Innehållsförteckning: Sebende / av Thorsten Andersson. Birgit Falck-Kjällquist - får hon heta så? / av Eva Brylla. UPPSJÖ - från naturfenomen till kvantitetsord / av Birgit Eaker. Det värmländska sjönamnet Gapern / av Lennart Elmevik. Sudskalk och vrangbåge. Ett urval båtbyggartermer från Orust / av Birgitta Erneby. Kring hav och sjö i skånsk miljö / av Göran Hallberg. Frå Jeriko til Vaterlo - utanlandske nedslag i norske stadnamn / av Botolv Helleland. Några egenskapsbetecknande sjö- och vattendragsnamn i västa Sverige / av Hugo Karlsson. Från Tistlarna till Nordkoster. Om namn på fyrar längs Västkusten / av Maria Löfdahl. >>Ett halvt ark papper>> 1696 / av Anna-Brita Lövgren. Hapax i SAOB / av Anki Mattisson. Vattennamn på Snägd- i Medelpad / av Eva Nyman. Skoboraden / av Staffan Nyström. Svenska ortnamn och svensk bebyggelse vid Bottenhavet / av Ritva Liisa Pitkänen. Jentebingen, ball- og andre binger / av Tom Schmidt. Tjäran i Fasterna socken / av Svante Strandberg. En analys av Mrs Bennets karaktär i Stolthet och fördom / av Kerstin Thelander. Sockennamnet Säfsnäs / av Mats Wahlberg.

    Download full text (pdf)
    Från sjö till hav
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 11.
    Löfdahl, Maria
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Wenner, LenaInstitute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.Skott, FredrikInstitute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.Grinell, KlasVärldskulturmuseet i Göteborg.Larsson, GöranGöteborgs universitet.
    Röster om hajj2017Collection (editor) (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Boken introducerar den muslimska vallfärden och dess betydelse historiskt, socialt och språkligt. Här berättar också ett antal muslimer om sina känslor och upplevelser under pilgrimsresan från Sverige till Mecka. Genom en finländsk språkvetare och forskningsresande, Georg August Wallin, ges en historisk ögonblicksskildring från 1845.

    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 12.
    Löfdahl, Maria
    et al.
    Dialekt- och ortnamnsarkivet i Göteborg.
    Wenner, Lena
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Tingsell, Sofia
    Göreborgs universitet.
    Lexikon, onomastikon och flerspråkighet2015In: Norna-rapporter, ISSN 0346-6728, Vol. 92, p. 153-167Article in journal (Refereed)
  • 13.
    Wenner, Lena
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Löfdahl, Maria
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Angered: en stadsdel och ett språk i förändring2010In: Namn: en spegel av samhället förr och nu / [ed] Staffan Nyström, Uppsala: Språkvårdssamfundet ; Norstedt , 2010, p. 52-72Chapter in book (Refereed)
  • 14.
    Wenner, Lena
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Löfdahl, Maria
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Att säga sitt namn är att berätta sin släkts historia: Somaliska namn i svenskspråkig kontext2018In: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift, ISSN 0473-4351, p. 61-79Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I takt med att invandringen har ökat, har också namn med utomeuropeiskt ursprung blivit allt fler i Sverige. Många av dessa namn skrivs med ett alfabet som helt eller delvis skiljer sig från det svenska. I denna framställning redogörs för det somaliska namnskicket som på flera viktiga punkter skiljer sig från det traditionellt svenska. Framställningen grundar sig framförallt på intervjuer gjorda med personer ur den svensk-somaliska gemenskapen.

     

    Artikeln fokuserar på hur svenska myndigheter hanterar olikheter mellan svenskt och somaliskt namnskick. Frågor som diskuteras är hur namnbärarna upplever de krockar som ibland uppstår i kontakten med det svenska majoritetssamhället och dess byråkrati och även namnens roll i vad informanterna kallar ”den somaliska identiteten”. Vidare diskuteras identitetsbegreppet. Eftersom ett namnskick är en produkt av det samhälle vari det bildats och brukas, beskrivs Somalias äldre och nutida historia kortfattat. Vidare ges en kort introduktion till somaliskan och det alfabet som idag brukas i landet.

  • 15.
    Wenner, Lena
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Löfdahl, MariaInstitute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Innovationer i namn och namnmönster: Handlingar från NORNA:s 43:e symposium i Halmstad den 6-8 november 20132015Conference proceedings (editor) (Refereed)
    Abstract [en]

    Innovations in names and name patterns was the theme of a Nordic Symposium held in Halmstad in November 2013. The symposium was arranged by Halmstad University in collaboration with NORNA. The proceedings present 20 symposium papers. They offer insights into names in multicultural environments, changes in the gender marking of first names, introduction of new names in the Swedish name day calendar, the role of names in literature, as well as emergence of new name patterns in place names, personal names, names of animals, planes, ships etc. The proceedings cover a large time span from iron age to contemporary time and deal with names from different Nordic countries as well as Germany. Several articles also present new theories and methods within the field of onomastics.

  • 16.
    Wenner, Lena
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Löfdahl, Maria
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Mellan tal- och skriftsystem: Om personnamn i en migrationssituation2018In: Katharina och namnen: Vänskrift till Katharina Leibring på 60-årsdagen den 20 januari 2018 / [ed] Leila Mattfolk, Uppsala: Uppsala universitet, 2018, p. 101-105Chapter in book (Refereed)
  • 17.
    Wenner, Lena
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Löfdahl, Maria
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Tingsell, Sofia
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Möten, motstånd och gränser: flerspråkiga namnstrategier2017In: Svenskans beskrivning: Förhandlingar vid trettiofemte sammankomsten i Göteborg 11-13 maj 2016 / [ed] Emma Sköldberg, Göteborg: Förlag Göteborgs Universitet, 2017, Vol. 35, p. 189-200Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I denna framställning presenteras en del av projektet Det mångkulturella Sveriges onomastikon som behandlar namn och flerspråkighet ur olika perspektiv. Med utgångspunkt i ett namnmaterial som vi har samlat in tillsammans med olika flerspråkiga grupper i Sverige, diskuteras här hur man som minoritet kan använda olika språkliga strategier för att förhålla sig till majoritetssamhället. I artikeln visar vi hur några svenska minoritetsspråkstalande kan använda olika strategier för att förhålla sig till ort- och personnamn. Hos våra informanter ser vi en vilja att anpassa sig till sig majoritetssamhällets namn, men vi ser även ett motstånd mot majoritetssamhället namnbruk, vilket bl.a. yttrar sig i att informanterna bildar egna namn på platser som namngivits av majoritetssamhället. Vidare sätter informanterna upp språkliga gränser mot majoritetssamhället för att stärka gruppidentiteten. Vi anser att dessa strategier kan relateras till postkoloniala projekt och teorier.

  • 18.
    Wenner, Lena
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.
    Löfdahl, MariaInstitute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research, Gothenburg.Waldispühl, Michelle
    Namn i skrift. Names in writing: Handlingar från NORNAs 48:e symposium i Göteborg den 29–30 november 20182020Collection (editor) (Refereed)
    Abstract [sv]

    Namn i skrift var temat för NORNAs 48:e symposium som hölls i Göteborg 29–30 november 2018. Skriftstudier har fått allt större betydelse inom språk- och kulturvetenskaper de senaste åren. Frågor som rör såväl grafonomi och stavningsregler som skriftens sociala dimension har väckt intresse. Inom namnforskning har skriftstudier inte i högre utsträckning uppmärksammats som ett eget fält, även om många studier behandlar namn i skrift. Inom andra språkvetenskapliga fält, såsom språkliga landskap, behandlas ofta namn ur ett sociolingvistiskt perspektiv utan att själva namnen och dess särställning inom språket beaktas. I volymen sammanförs olika discipliner som behandlar namn i skrift ur olika perspektiv. Genom de 22 bidragen i volymen belyses de sociala, kommersiella, politiska och historiska dimensioner som namn har. Artiklarna i denna rapport är vetenskapligt granskade av utomstående experter.

  • 19.
    Spetz, Jennie
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Bylin, Maria
    Löfdahl, Maria
    Institute for Language and Folklore, Avdelningen för arkiv och forskning i Göteborg.
    Synliga och osynliga språk [poddavsnitt]2020Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    "Skogräns!", "Ta en nummerlapp för provtagning." På bibliotek och vårdcentraler är svenskan självklar. Så hur synlig är flerspråkigheten i det offentliga rummet? Och i vilka sammanhang? Det är utgångspunkten för samtalet i andra avsnittet av podden Svenskan i samhället.

1 - 19 of 19
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf