Change search
Refine search result
1 - 23 of 23
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Karlsson, Susanna
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Lind Palicki, Lena
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Svensklärares attityder till besvärliga språkriktighetsfrågor i undervisningen2017In: / [ed] Emma Sköldberg, Maia Andréasson, Henrietta Adamsson Eryd, Filippa Lindahl, Sven Lindström, Julia Prentice & Malin Sandberg, Göteborg: Göteborgs universitet, 2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Svensklärare är den grupp språkvårdare som kanske har störst konkret inflytande på sin målgrupp. För att undersöka deras attityder till språkriktighet genomförde Catharina Grünbaum 1976 för dåvarande Språknämndens räkning en enkät undersökning som ställdes till svensklärare vid 1 600 högstadie- och gymnasieskolor. Syftet var att kartlägga svensklärarnas attityder till olika språkdrag och språkriktighetsproblem. Resultatet av enkäterna sammanställdes i två rapporter och gav en bild av svensklärarnas syn på svenska språket och elevernas språk vid den här tiden (Grünbaum 1976 och 1982). Sedan dess har Språknämnden och sedermera Språkrådet inte genomfört någon liknande undersökning, men delar eller varianter av Grünbaums studie har upprepats i studentuppsatser (Rickelvik 2011, Nyström 1979). Det finns också vissa liknande synkrona undersökningar: Catrin Norrby och Gisela Håkansson har gjort attitydundersökningar med såväl lärare som elever vid svenska skolor i Sverige och utlandet (Norrby & Håkansson 2011). I den här artikeln presenterar vi en undersökning där vi upprepar Grünbaums undersökning från 1976 och diskuterar förändringar i attityder kring klassiska språkriktighetsfrågor som valet mellan de och dem, större än jag/mig och var/vart, men också mindre typiska frågor som elevernas ordförråd. Resultaten tyder på att det har skett vissa förändringar i lärarnas attityder – framför allt kan man se en större uttalad tolerans till variation och större medvetenhet om kontextuella förhållanden som texttyp och genre.

  • 2.
    Lind Palicki, Lena
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Att bli till som feminist i 1990-talets feministiska tidskrifter: Exemplet Darling2017In: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, Vol. 38, p. 115-127Article in journal (Refereed)
  • 3.
    Lind Palicki, Lena
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Avokadosarna: en svårsmält böjning som vinner i längden2017In: Svenska Dagbladet, no 2017-11-21Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 4.
    Lind Palicki, Lena
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Det könsneutrala en2016In: Svenskläraren, no 1Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 5.
    Lind Palicki, Lena
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Det är ju liksom inte fel sagt, typ2016In: Forskning & framsteg, ISSN 0015-7937, no 4Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 6.
    Lind Palicki, Lena
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Diskursanalys2015In: Sociolingvistik i praktiken / [ed] Sally Boyd & Stina Ericsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2015Chapter in book (Refereed)
  • 7.
    Lind Palicki, Lena
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Du ska inte tro det blir sommar förrän meteorologen säger till2017In: Svenska Dagbladet, no 2017-04-18Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 8.
    Lind Palicki, Lena
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Ingen grammatisk rim och reson på våra julklappsrim2017In: Svenska Dagbladet, no 2017-12-09Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 9.
    Lind Palicki, Lena
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Inte skamligt kunna norska: men latin ger poäng2017In: Svenska Dagbladet, no 2017-06-15Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 10.
    Lind Palicki, Lena
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Kan Mohammed vara en kvinna?2017In: Svenska Dagbladet, no 2017-08-29Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 11.
    Lind Palicki, Lena
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Klarspråk – demokratiprojekt, kvalitetsmätning eller ”småtips” i arbetet?2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The plain language work in Sweden is fundamentally a political language planning project. Plain language is well established nowadays, with an elaborate practice and traditions dating back to the 1950s. However, it still seems difficult to really pin down what plain language is. What is plain language at the policy level, and what does it become once it is put into practice? Words used when arguing for plain language include democracy, efficiency and the safeguarding of legal rights. But what happens when such a language policy project is to be implemented? When it becomes necessary to take into account local resources, aims and motives? Plain language is implemented in different ways and at several different levels. In my presentation I focus on plain language policy documents as well as the practical implementation: plain language education, and the plain language texts of commercial language advisory companies.

  • 12.
    Lind Palicki, Lena
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    ”Mail” betyder snigelpost – inte mejl2017In: Svenska Dagbladet, no 2017-05-18Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 13.
    Lind Palicki, Lena
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Moderaternas förslag bygger seglivad myt2017In: Svenska Dagbladet, no 2017-10-24Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 14.
    Lind Palicki, Lena
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Principer och språksyn i språkvårdens diskussioner – exemplet samkönad2015In: Från social kategorisering till diskriminering: fyra studier av språk och diskriminering och ett modellförslag / [ed] Mats Landqvist, Huddinge: Södertörns högskola, 2015, p. 123-152Chapter in book (Refereed)
  • 15.
    Lind Palicki, Lena
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Skriva i yrket svårare än andra arbetsuppgifter2017In: Svenska Dagbladet, no 2017-09-26Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 16.
    Lind Palicki, Lena
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Språklig förhandling om feminism: En analys av metakommunikativa drag i fanzinet Bleck2018In: Kritiska text och diskursstudier / [ed] Daniel Wojahn, Charlotta Seiler Brylla, Gustav Westberg, Södertörns högskola, 2018, 1, p. 142-160Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    In this article, I explore how feminist fanzines from the third wave of feminism in the 1990s contribute in constructing feminist subject positions. The aim of this study is to analyze how feminist criticism is being constructed in an empirical material that has positioned itself as critical. Drawing on the concept of metalinguistics (Verscheuren 2004), I show how feminist criticism is constructed through the use of mainly three metalinguistic features: intertextual links, self-referentials, and metalinguistic descriptions. The results show that a large number of metalinguistic features are being used in order to criticize other media, and to position writers as feminist subjects. For example, intertextual links in form of quotes serve as a way of creating dialogue with others and negotiating the meaning of linguistic expressions.

  • 17.
    Lind Palicki, Lena
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Språkskamning ett slugt sätt att tvåla till meningsmotståndare2018In: Svenska Dagbladet, no 2018-02-14Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 18.
    Lind Palicki, Lena
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Tyvärr! Vi behöver ord som beskriver härskartekniker2018In: Svenska Dagbladet, no 2018-01-17Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 19.
    Lind Palicki, Lena
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Vanliga ordet som kan ge problem vid jobbintervjun2018In: Svenska Dagbladet, no 2018-03-14Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 20.
    Lind Palicki, Lena
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Är man blind – eller är man en person med blindhet?2017In: Svenska Dagbladet, no 2017-03-25Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 21.
    Lind Palicki, Lena
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Karlsson, Susanna
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Språkfrågorna lärare tycker är svårast2016In: Svenskläraren, no 3Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 22.
    Lind Palicki, Lena
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Milles, Karin
    Feministisk språkplanering under den andra vågens kvinnorörelse: Exemplen Grupp 8 och den offentliga språkvården2015In: / [ed] Jenny Magnusson, Karin Milles, Zoe Nikolaidou, Södertörns högskola, 2015, p. 145-165Conference paper (Refereed)
  • 23.
    Sandström, Gabriella
    et al.
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Olsson, Ingrid
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Lind Palicki, Lena
    Olsson, Ingrid
    Institute for Language and Folklore, Språkrådet.
    Lind Palicki, Lena
    Kan en myndighet vara rolig? [poddavsnitt]2020Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Är det okej för myndigheter att skoja till det i sociala medier? Eller är det rent av olämpligt? Det här avsnittet av Svenskan i samhället handlar om att kombinera klarspråk med humor i myndighetskommunikation.

1 - 23 of 23
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf