Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 302
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alvtörn, Lovisa
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Bottenkorv2019Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Alvtörn, Lovisa
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Fnyka2020Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Alvtörn, Lovisa
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    "Gamle Sanbarj de va en trevli fyr!"2023Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Alvtörn, Lovisa
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Hur hänger svenska happa och engelska happen ihop?2020Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Alvtörn, Lovisa
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Jag likar dig2021Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Alvtörn, Lovisa
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Klökas2018Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Alvtörn, Lovisa
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Krabba, krabbig2019Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Alvtörn, Lovisa
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    När kaffetanden värker2017Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Alvtörn, Lovisa
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Ta hit en bröbulla!2022Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Alvtörn, Lovisa
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Tinglig, tingelig2022Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Alvtörn, Lovisa
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Uppsalaspråk2024Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Anna, Westerberg
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Det lyser på kalsongerna2023Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Björklund, Stig
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Hagren, Kristina
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Ordbok över folkmålen i övre Dalarna: Häfte 35, Snod-Spitkanna1998Bok (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    Ordbok över folkmålen i övre Dalarna: Häfte 35
  • 14.
    Devine, Josefin
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Bygden, byarna och buan: en avhandling om ortnamn2021Inngår i: Oviks- och Myssjöbygden, ISSN 0284-2211, Vol. 64, nr 2020, s. 44-45Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Devine, Josefin
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Bygden, byarna och buan: Studier av bebyggelsenamnen i Hackås och Ovikens socknar, med ett särskild kapitel om fäbodnamnen2021Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to investigate the etymological background of the settlement names in the parishes of Hackås and Oviken in the province ofJämtland, and use the names to elucidate the settlement history of the area. Another purpose is to discuss the relationship between, and the semantic development of, the name element and common noun ås. Furthermore, the purpose is to describe the name usage and the name continuity amongst the summer farm names. The selection of names is based on the principles used inthe publication series Sveriges ortnamn [The place-names of Sweden], in which this study will be incorporated. In essence, that includes parish names, village names and names of independent farms. In addition to that, summer farm names are analysed. The material has primarily been collected from the Place-name Archive in Uppsala (OAU), and then supplemented through extracting name forms from historical maps and different land registry records. Regarding the summer farm names, workshops have been conducted in collaboration with the local community associations in Hackås and Oviken, which have been the basis for the name continuity discussion. The summer farm names are also morphologically and semantically analysed to reveal patterns in construction and usage.

    The linguistic analysis of the individual village names in Hackås and Oviken, together with archaeological finds, suggest that there was an Iron Age community in Hackås, while the Oviken area has been used for example as fishing/hunting grounds and was colonised to a greater extent in the medieval era. In Hackås there are several place-names judged to be pre-Christian, such as Hov, Sanne, Salom and the several names constructed with -sta(d). Oviken parish show signs of quick settlement expansion, such as the large number of names with (-)ås or -gård. The name element ås has, because of a large number of medieval settlements, also started to function as denoting settlements, side by side with the nature-describing meaning carried by the common noun. This explains the number of names containing -ås but denoting places that does not show the usual characteristics for an ås (a ridge). Results of the summer farm name analysis show typical structures; summer farm names are often compound and reference ownership/usership or the location. The name usage is an oral rather than written practise. Name continuity for summer farm names has decreased during the last decades as transhumance is no longer widely practised, and several names in the study are unknown to locals.

  • 16.
    Devine, Josefin
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Eggskalet2020Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Kort text om etymologin till namnet Eggskalet.

  • 17.
    Devine, Josefin
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Fyrisfjädern – från tungviktare till lättviktare2017Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Hur kom namnet Fyrisfjädern till, och varför är det så många som säger Fyrisfjärden?

  • 18.
    Devine, Josefin
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Grumlig etymologi i Grymmelpussen2022Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Var fanns Grymmelpussen och vad betyder namnet? Hur kontrollerar man en namntolkning i fält när ingen längre känner till var platsen ligger?

  • 19.
    Devine, Josefin
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Krånk längs vägen2023Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    När man ser ortnamn innehållande ordet krånk kan det vara svårt att avgöra vilken betydelse som är mest trolig. Betydelsen ’mygga’, ’insekt’ etc. verkar vara mycket mer utbredd, åtminstone om man ser till materialet i Isof:s arkiv. Betydelsen ’spöke’ och dylikt har däremot upptecknats i ett ganska väl sammanhållet område som utgörs av platser i Södermanland, Uppland, Västmanland, Gästrikland och södra Dalarna.

  • 20.
    Devine, Josefin
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Mellan Glen och Salomsbodarna2022Inngår i: OKNYTT. Tidskrift för Johan Nordlander-sällskapet, ISSN 0349-1706, Vol. 43, s. 11-21Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 21.
    Devine, Josefin
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Otaheiti – så nära men ändå så långt borta2020Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Visste du att Otaheiti ligger norr om Arlanda? Här berättar vi om ett ortnamn med kopplingar till både Tahiti och till alla platser som ligger riktigt långt borta.

  • 22.
    Devine, Josefin
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Rygbykärret2022Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Rugby ”spelas äfven med tillhjälp af händerna och rätt våldsamma medel äro tillåtna” skrev Dagens Nyheter 1904. Josefin Devine plockar fram ett namn ur ortnamnssamlingarna som vittnar om den tid då rugbysporten introducerades i Sverige.

  • 23.
    Devine, Josefin
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Skarpan, Kilen och Farfarshagen2021Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En åker som kallas Farfarshagen, hur ska man veta vem det syftar på? För att namntolkningar av den här typen ska ha möjlighet att nå ända fram kan det vara oerhört värdefullt att skapa samarbeten med lokala hembygdsföreningar och släktforskare. Här beskrivs ett exempel från Jumkils socken i Uppland.

  • 24.
    Devine, Josefin
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Skrabbhågna och andra höjder2023Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Var finns ortnamn innehållande huvudleden -hågna? Vad betyder bestämningsleden Skrabb- och var finns det paralleller till ett sådant namn?

  • 25.
    Frändén, Märit
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Andersson – Sveriges toppnamn2021Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sverige har fått sin första kvinnliga statsminister! Självklart firar vi det genom att titta närmare på hennes efternamn – Andersson.

  • 26.
    Frändén, Märit
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Att bedöma uttalet utifrån skriften - och andra omöjligheter personnamnsvården sysslar med2023Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 27.
    Frändén, Märit
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Efternamnens regionalitet2021Inngår i: Namn och namnforskning: Ett levande läromedel och ortnamn, personnamn och andra namn. Version 2 / [ed] Staffan Nyström, Uppsala: Uppsala universitet, 2021, s. 225-229Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Frändén, Märit
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU). Institutet för språk och folkminnen.
    Icke-svenska namn i det svenska samhället2021Inngår i: Namn och namnforskning: Ett levande läromedel och ortnamn, personnamn och andra namn. Version 2 / [ed] Staffan Nyström, Uppsala: Uppsala universitet, 2021, s. 233-235Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 29.
    Frändén, Märit
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Invandrade namn2013Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Frändén, Märit
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Lundén, Lundin, Lundell: Om tre svenska efternamnstyper2021Inngår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 108, s. 115-156Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Bidén, Sortin and Prunell are not Swedish surnames, but judging from their structure one could imagine that they were. They closely match the pattern of three common Swedish surname types, represented by names such as Lundén, Lundin and Lundell. Surnames of this kind are not among the most common in Sweden, but the endings in question occur in a large number of different names. As the opening examples perhaps show, to many Swedish speakers words containing them are strongly suggestive of surnames. This article explores Swedish surnames ending in -én, -in and -ell, above all to see whether there are any differences in their geographical distribution in modern-day Sweden. Each ending is studied individually, for each of the 21 counties in the country, and the geographical distribution of some of the individual names is also touched on.

    Fulltekst (pdf)
    Lundén, Lundin, Lundell 2021
  • 31.
    Frändén, Märit
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Målvakt med diakriter2023Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Frändén, Märit
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    När namnen gläntar på demografins dörr: Två skikt av finskspråkiga efternamn i Sverige2022Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Frändén, Märit
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU). Institutet för språk och folkminnen.
    Personnamn och invandring: Efterkrigstidens invandring2021Inngår i: Namn och namnforskning: Ett levande läromedel om ortnamn, personnamn och andra namn. Version 2 / [ed] Staffan Nyström, Uppsala: Uppsala universitet, 2021, s. 232-233Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Frändén, Märit
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU). Uppsala universitet, Hugo Valentin-centrum.
    Regionala skillnader i namnskicket2013Manuskript (preprint) (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Frändén, Märit
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Samiska, skogsfinska och meänkieliska ortnamn i Sverige2021Inngår i: Namn och namnforskning: Ett levande läromedel om ortnamn, personnamn och andra namn. Version 2 / [ed] Staffan Nyström, Uppsala: Uppsala universitet, 2021, s. 142-149Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Frändén, Märit
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Svenska efternamn i internationell jämförelse2021Inngår i: Namn och namnforskning: Ett levande läromedel om ortnamn, personnamn och andra namn. Version 2 / [ed] Staffan Nyström, Uppsala: Staffan Nyström , 2021Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Frändén, Märit
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Varför Jimmie Åkesson icke kan antas vara norrbottning2022Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 38.
    Frändén, Märit
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Våra svenska namn2021Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 39.
    Frändén, Märit
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad.
    Personnamn och identitet2021Inngår i: Namn och namnforskning: Ett levande läromedel och ortnamn, personnamn och andra namn. Version 2 / [ed] Staffan Nyström, Uppsala: Uppsala universitet, 2021, s. 236-241Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Frändén, Märit
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Hedberg, Johan
    Uppsala universitet.
    Släktnamnutvecklingen efter 19012021Inngår i: Namn och namnforskning: Ett levande läromedel och ortnamn, personnamn och andra namn. Version 2 / [ed] Staffan Nyström, Uppsala: Uppsala universitet, 2021, s. 205-208Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 41.
    Hellström, Jan
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Bälla2019Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Hôrre ve bälle sä jikk-e ’hur vi nu krånglade så gick det’, från Holmön i Västerbotten; hä bäl du djârô ’det kan du gärna göra’, från Malung i Dalarna. I dessa två meningar ur institutets dialektsamlingar uppträder ett och samma verb bälla i två ganska olika betydelser.

  • 42.
    Hellström, Jan
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Kångero2015Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Våra dialekter har flera olika ord med betydelsen ’spindel’. Ett av de vanligaste torde vara kång(e)ro eller kang(e)ro.

  • 43.
    Hellström, Jan
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Kåta2020Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Hellström, Jan
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Måla, mäla2016Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I en artikel om ortnamnselementet måla på vår webbplats nämns det danska och norska verbet måle, som betyder ’mäta’. Samma verb, måla, finns även i svenska dialekter, tillsammans med ett äldre mäla med samma betydelse.

  • 45.
    Hellström, Jan
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Nässla2024Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Växten nässla benämns i de svenska dialekterna med en mängd olika former. Förutom den riksspråkliga nässla hittar man bl.a. nättla, näschla, nählla, nälla, näta och nata. I vissa dialekter finns också ett motsvarande verb med betydelser som ’bränna (sig själv eller någon annan) på eller med nässlor’.

  • 46.
    Hellström, Jan
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Rad2018Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I våra dialekter finns ett adjektiv rad (i regel uttalat utan d) med betydelser som ’lätt’, ’enkel’, ’bekväm’, ’behändig’, ’snabb’, ’direkt’, ’rak’.

  • 47.
    Hellström, Jan
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Rid2021Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I våra dialekter finns ett substantiv rid, som kan beteckna ett anfall av exempelvis sjukdom eller dåligt humör eller en nyck av något slag. Ordet kan också avse en viss tidslängd eller en omgång av något.

  • 48.
    Hellström, Jan
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Ruva2022Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I våra dialekter finns ett verb ruva, med betydelser som ’förefalla’, ’verka’, ’synas stor’, ’synas större än vad som egentligen är fallet’, ’ta upp stort utrymme’, ’skrymma’.

  • 49.
    Hellström, Jan
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Skjå2023Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I våra dialekter finns ett substantiv skjå och ett likalydande verb. Substantivet betyder i allmänhet ’(genomskinlig eller seg) hinna’ och liknande, medan verbet förekommer i betydelser som ’skina (igenom)’. Dessutom finns ett mindre välbelagt likalydande dialektalt adjektiv med betydelsen ’genomskinlig’.

  • 50.
    Hellström, Jan
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Vill och välk2017Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vill och välk är två dialektala synonymer till adjektiv som bra, god och duktig.

1234567 1 - 50 of 302
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf