Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 193
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Berg, Johanna
    et al.
    Domeij, Rickard
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Edlund, Jens
    Eriksson, Gunnar
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Fallgren, Per
    House, David
    Lindström, Eva
    Magnusson Petzell, Erik
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Malisz, Zofia
    Nylund Skog, Susanne
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Öqvist, Jenny
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Making Archival Speech Recordings Accessible for Research: A Report from the Tilltal Project2019Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 141, s. 171-178Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Bergvall, Frans
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Dahlstedt, Karl-Hampus (Medarbetare/bidragsgivare)
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Sagor från Edsele1991Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 3.
    Björklund, Stig
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Dalmålsstudier: Festskrift till Stig Björklund på 75-årsdagen den 19 februari 19941994Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Björklund, Stig
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Hagren, Kristina
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Ordbok över folkmålen i övre Dalarna: Häfte 35, Snod-Spitkanna1998Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ordbok över folkmålen i övre Dalarna: Häfte 35
  • 5.
    Boström Andersson, Rut
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU). Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
    Folkliga fågelnamn: Artnamn för beckasinfåglar i nordiska språk1996Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In Scandinavian languages there are many popular bird names, most of which have been recorded in the dialect archives in the Nordic countries. The thesis concentrates on the bird names for snipes, i.e. the common snipe, the great snipe, the jacksnipe and the woodcook, in all approx. 330 different names. Some of these are recognized throughout Scandinavia, while others are only sparsely confirmed in single dialects.

    An especially large number of names refer to the common snipe, mainly due to its typical vibrating sound. Since the sound resembles a certain unobtrusive whinny from a horse or bleat from a goat or a sheep, many of the names contain words associating to these animals. Names describing a creaking sound mostly refer to the woodcock. Fairly common are names describing the protruding beak, a characteristic feature of all snipes.

    In order to give a complete semantic and etymological picture, all words forming part of the names have been identified and sorted by category, i.e. words indicating a common implicit meaning. The categories in turn have been divided into two main groups: words describing different sounds, and words describing visual impressions. In addition, names describing popular beliefs and those transferred from other bird species are presented.

    Factors that influence origin, formation, existence and development of bird names have been considered. With the etymological discussion forming the necessary background, ethnological aswell as cultural influences complete the picture of the naming process. Man's need for identification and classification of phenomena in his environment as well as the presence vs. lack of affect are important factors in the process. As is shown, a striking sound along with a particular appearence has inspired many affected popular names, while scientific names largely refer to visual, non-affected impressions.

    Due to man's present lack of everyday connection with nature many of the popular bird names presented are no longer in use. However, some of the names prove to be fairly young, which shows that the process of popular classification and naming is still a functioning part of our language and culture.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Domeij, Rickard
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Edlund, Jens
    TMH, KTH.
    Eriksson, Gunnar
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Fallgren, Per
    TMH, KTH.
    David, House
    TMH, KTH.
    Lindström, Eva
    Institutionen för lingvistik, SU.
    Nylund Skog, Susanne
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Öqvist, Jenny
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Exploring the archives for textual entry points to speech: Experiences of interdisciplinary collaboration in making cultural heritage accessible for research2020Ingår i: Proceedings of the Twin Talks 2 and 3 Workshops at DHN 2020 and DH 2020 / [ed] Steven Krauwer & Darja Fišer, Riga, 2020, Vol. 2717, s. 45-55Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Tilltal (Tillgängligt kulturarv för forskning i tal, ‘Accessible cultural heritage for speech research’) is a multidisciplinary and methodological project undertaken by the Institute of Language and Folklore, KTH Royal Institute of Technology, and The Swedish National Archives in cooperation with the National Language Bank and SWE-CLARIN [1]. It aims to provide researchers better access to archival audio recordings using methods from language technology. The project comprises three case studies and one activity and usage study. In the case studies, actual research agendas from three different fields (ethnology, sociolinguistics, and interaction analysis) serve as a basis for identifying procedures that may be simplified with the aid of digital tools. In the activity and usage study, we are applying an activity-theoretical approach with the aim of involving researchers and investigating how they use – and would like to be able to use – the archival resources at ISOF. Involving researchers in participatory design ensures that digital solutions are suggested and evaluated in relation to the requirements expressed by researchers engaged in specific research tasks[2].In this paper, we focus on one of the case studies, which investigates the process by which personal experience narratives are transformed into cultural heritage [3], and account for our results in exploring how different types of text material from the archives can be used to find relevant sections of the audio recordings. Finally, we discuss what lessons can be learned, and what conclusions can be drawn, from our experiences of interdisciplinary collaboration in the project.

  • 7.
    Eaker, Birgit
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU). Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
    Adjektivet grann i svenska dialekter: En semantisk och dialektgeografisk undersökning1993Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study follows and describes the various ways in which the adjective grann is used in Swedish dialects. These dialects are variations of the spoken language which have developed over centuries in different parts of the country. The author believes that a study of usages and meanings of words in the dialects can contribute to the understanding of changes of meaning. Since no word-semantic study based on Swedish dialect material of this kind and scope has been made before (although there are many fine studies of semantic fields), the focus is directed toward the material and the limitations it poses on methods of analysis. A concept of semantic main word (HOsem) is introduced. Dialect-geographical methods are used to find and explain connections between usages and meanings. In this way one can, for example, show that the use of the expression grant om together with a personal subject in a part of Northern Sweden in meanings ranging from 'careful (of)' to 'fond (of)' has been developed locally, whereas the use of the adverb grant in the meaning 'clearly, sharply' with certain verbs is a loan from Denmark. The author also takes a stand in the discussion of the etymology of grann. The context in which the word grann appears is examined and collocations, idioms, proverbs, riddles, etc., in which it appears have been studied. Semantic relations such as synonyms, antonyms and homonyms are also discussed, along with the question of homonymy versus polysemy. For example, the words smal, tunn, klen, fin are very rarely synonyms, but have either the function of describing a different dimension than grann (which refers to the small dimension of a long, more-or less cylindrical object), or are equivalents, that is, they have the same meaning but have different geographical locations.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 8.
    Edsman, Carl-Martin
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Från silverfisken i Skaga till träguden i Silbojokk: Folkloristiska studier1996Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 9.
    Edsman, Carl-Martin
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Jägaren och makterna: Samiska och finska björnceremonier1994Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 10.
    Ehn, Wolter
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU). Etnologiska institutionen, Uppsala universitet.
    Mötet mellan centralt och lokalt: Studier i uppländska byordningar1991Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Swedish village by-laws are a collection of rules for coexistence in a village which evolved during the 18th and 19th centuries. The dissertation takes its starting point in an edition of Byordningar från Mälarlänen (Village By-Laws in the Lake Mälar districts) containing about 400 by-laws from the central part of Sweden, and is a limited review of that edition at the same time as it gives a systematic survey of certain aspects specified in the by-laws. These aspects were added as the result of an official proposal in 1742 containing a model on how a by-law should be constructed. The question is asked whether the directives of the Government were formulated when they reached the local level, or whether they were redesigned and adapted to suit the local situation. The village by-laws in the Mälar counties differ in form and in content depending upon the official proposal on by-laws from 1742. The village by-laws were originally discussed in connection with the changes in agriculture, and thus concerned such sectors as farming methods, fencing, grazing, the right to certain proportions of the village's resources. The local conditions in the village are reflected in, for example, the rules on the length of the grass for grazing. There were different kinds of such by-laws, e.g., by-laws for individual villages and by-laws for parishes (approved at a parish meeting). The initiative of the Government in requiring village by-laws gave different results in different counties. Large parts of Uppsala county are without forest land. The fences and the system of enclosing fields are therefore of particular interest in a discussion on the village by-laws. I have demonstrated that their origin and acceptance in Swedish villages and parishes can be placed in political, chronological, social and functional contexts.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 11.
    Eklund, Gerd
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU). Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
    Vrist - brist - rist: Utvecklingen av gammalt uddljudande wr i nordiska, särskilt svenska, dialekter1991Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Germanic initial sound combination wr (e.g. in *wrītan 'write') has not been preserved in any standard language. In the Scandinavian languages the development of this sound combination has resulted in five different initial sounds or sound combinations, namely rw, r, w, br and vr.

    The aim of this study is to describe the occurrence of these sound combinations, and to explain their age and origin. A limited number of words, mainly from Swedish dialects, has been investigated. The Swedish material has been assembled in a collection that has largely also been mapped, and so has a collection of Norwegian dialect material.

    The result shows that br is frequent in the Swedish dialects and that it also occurs in Trøndelagen and Østlandet in Norway, and on Jutland. R is widespread in Norway and occurs in Sweden in some words in Norrland, Dalarna, Värmland, Dalsland, Uppland and on the island of Gotland. Rw has been documented in Upper Dalarna, and w in the same area, as well as in the Kalix dialect in northernmost Sweden.

    The author demonstrates that the Norwegian loss of w might have started already in the 6th century in western Norway. The loss on Gotland is independent and can be demonstrated in Old Gutnish. The metathesis rw is found in Swedish and Norwegian 13-14th century sources from Uppland, Västmanland, Östergötland and southeastern Norway. The developments wr > r and wr > rw probably have their roots in a difference between the west Norwegian wr and the east Norwegian and Swedish war which is documented from PrimScand times. W is a secondary development of rw. The change wr > br can be dated by place-name material to the early 15th century. The change wr > vr appears to have taken place at approximately the same time. The author demonstrates that the result, wr > br or wr > yr, is apparently governed by certain phonetic factors.

    The failure of the Germanic wr to survive depends on the combination being phonetically complex. The risk that w would be lost was therefore considerable. However, differentiating forces worked for its retention. All developments emanating from wr, apparently disparate, can be seen as features of a larger process where a general linguistic tendency towards a weakening of sounds is confronted by conservative forces, with the above results as a consequence.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    omslag
  • 12.
    Ek-Nilsson, Katarina
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Meurling, BirgittaUppsala universitet.
    Talande ting: Berättelser om materialitet2014Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Lingon, Meccano och folkdräkter från Färöarna - vad har de gemensamt? Vad berättar maträtter och fågelskådning om identitetsskapande?

    Hur kan en rekonstruerad Pink Floyd-konsert ge näring åt minnesproduktion och nostalgi? Vilken funktion har berättelsen om en sprucken guldklänning eller en gammal prästkappa?

    Frågor som dessa diskuteras i den här boken, som handlar om hur materiella ting kan ge innehåll och form åt olika slags berättelser.

    Tolv etnologer och folklorister från tre nordiska länder presenterar här sin forskning om materialitet och narrativitet. Artiklarna bygger på fältarbeten och arkivstudier.

    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 13.
    Ek-Nilsson, Katarina
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Midholm, LinaInstitutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).Saltzman, Katarina
    Naturen för mig: Nutida röster och kulturella perspektiv2014Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    ”Naturen för mig. Nutida röster och kulturella perspektiv” är en populärvetenskaplig bok om naturen i samtida vardagskultur. Den bygger på människors egna erfarenheter och berättelser och utgår från ett rikt och mångsidigt material som samlats in över hela Sverige.

    I Naturen för mig medverkar forskare från de svenska folkminnesarkiven och flera av landets universitet. Med etnologiska perspektiv undersöker de naturen som en del av människors vardag och kultur. Artiklarna varvas med citat, berättelser, teckningar och fotografier.

    Utgiven i samarbete mellan Institutet för språk och folkminnen och Folkslivsarkivet vid Lunds universitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Naturen för mig 2014
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 14.
    Enström, Hugo
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Söderström, Sven
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Enångersmålet: Ordlista över en dialekt i Hälsingland1990Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 15.
    Ericsson, Gustaf
    Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Folklivet i Åkers och Rekarne härader: 1. Arbete och redskap. Anteckningar för 1830—40-talen1989Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Han tyckte sig ha levt förgäves, indelte soldaten Käcksson, torparen och metallarbetaren Gustaf Ericsson från Södermanland, när han 1894 lämnade det jordiska. Ett långt livs bemödanden att teckna ned bygdens folkminnen hade inte tagits emot som han hoppats. Men det var nog bara så, att tiden inte var mogen. Efter honom fanns över 7 000 handskrivna sidor, personligt, kunnigt, utförligt och ofta roligt skildrande allt från barndop till skörd, dräkt, besvärjelser, visor och gåtor. Av dessa har fem fristående delar av hans anteckningar publicerats:

    1. Arbete och redskap (utgiven 1989)
    2. Livet i helg och söcken (utgiven 1990)
    3. Tro, vantro, övertro (utgiven 1992)
    4. Talesätt och gåtor (utgiven 1993)
    5. Sockenbeskrivningar. Härad, Fogdö, Vansö, Länna och Dunker. (utgiven 1994)
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 16.
    Ericsson, Gustaf
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Folklivet i Åkers och Rekarne härader: 2. Livet i helg och söcken1990Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Han tyckte sig ha levt förgäves, indelte soldaten Käcksson, torparen och metallarbetaren Gustaf Ericsson från Södermanland, när han 1894 lämnade det jordiska. Ett långt livs bemödanden att teckna ned bygdens folkminnen hade inte tagits emot som han hoppats. Men det var nog bara så, att tiden inte var mogen. Efter honom fanns över 7 000 handskrivna sidor, personligt, kunnigt, utförligt och ofta roligt skildrande allt från barndop till skörd, dräkt, besvärjelser, visor och gåtor. Av dessa har fem fristående delar av hans anteckningar publicerats:

    1. Arbete och redskap (utgiven 1989)
    2. Livet i helg och söcken (utgiven 1990)
    3. Tro, vantro, övertro (utgiven 1992)
    4. Talesätt och gåtor (utgiven 1993)
    5. Sockenbeskrivningar. Härad, Fogdö, Vansö, Länna och Dunker. (utgiven 1994)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 17.
    Ericsson, Gustaf
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Folklivet i Åkers och Rekarne härader: 3. Tro, vantro, övertro1992Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Han tyckte sig ha levt förgäves, indelte soldaten Käcksson, torparen och metallarbetaren Gustaf Ericsson från Södermanland, när han 1894 lämnade det jordiska. Ett långt livs bemödanden att teckna ned bygdens folkminnen hade inte tagits emot som han hoppats. Men det var nog bara så, att tiden inte var mogen. Efter honom fanns över 7 000 handskrivna sidor, personligt, kunnigt, utförligt och ofta roligt skildrande allt från barndop till skörd, dräkt, besvärjelser, visor och gåtor. Av dessa har fem fristående delar av hans anteckningar publicerats:

    1. Arbete och redskap (utgiven 1989)
    2. Livet i helg och söcken (utgiven 1990)
    3. Tro, vantro, övertro (utgiven 1992)
    4. Talesätt och gåtor (utgiven 1993)
    5. Sockenbeskrivningar. Härad, Fogdö, Vansö, Länna och Dunker. (utgiven 1994)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 18.
    Ericsson, Gustaf
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Folklivet i Åkers och Rekarne härader: 4. Talesätt och gåtor1993Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Han tyckte sig ha levt förgäves, indelte soldaten Käcksson, torparen och metallarbetaren Gustaf Ericsson från Södermanland, när han 1894 lämnade det jordiska. Ett långt livs bemödanden att teckna ned bygdens folkminnen hade inte tagits emot som han hoppats. Men det var nog bara så, att tiden inte var mogen. Efter honom fanns över 7 000 handskrivna sidor, personligt, kunnigt, utförligt och ofta roligt skildrande allt från barndop till skörd, dräkt, besvärjelser, visor och gåtor. Av dessa har fem fristående delar av hans anteckningar publicerats:

    1. Arbete och redskap (utgiven 1989)
    2. Livet i helg och söcken (utgiven 1990)
    3. Tro, vantro, övertro (utgiven 1992)
    4. Talesätt och gåtor (utgiven 1993)
    5. Sockenbeskrivningar. Härad, Fogdö, Vansö, Länna och Dunker. (utgiven 1994)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 19.
    Ericsson, Gustaf
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Folklivet i Åkers och Rekarne härader: 5. Sockenbeskrivningar1994Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Han tyckte sig ha levt förgäves, indelte soldaten Käcksson, torparen och metallarbetaren Gustaf Ericsson från Södermanland, när han 1894 lämnade det jordiska. Ett långt livs bemödanden att teckna ned bygdens folkminnen hade inte tagits emot som han hoppats. Men det var nog bara så, att tiden inte var mogen. Efter honom fanns över 7 000 handskrivna sidor, personligt, kunnigt, utförligt och ofta roligt skildrande allt från barndop till skörd, dräkt, besvärjelser, visor och gåtor. Av dessa har fem fristående delar av hans anteckningar publicerats:

    1. Arbete och redskap (utgiven 1989)
    2. Livet i helg och söcken (utgiven 1990)
    3. Tro, vantro, övertro (utgiven 1992)
    4. Talesätt och gåtor (utgiven 1993)
    5. Sockenbeskrivningar. Härad, Fogdö, Vansö, Länna och Dunker. (utgiven 1994)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sockenbeskrivningar
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 20.
    Fernstål, Charlotte
    et al.
    Statens Historiska Museer.
    Hyltén-Cavallius, Charlotte
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    To stage a minority group: the folklorist Carl-Herman Tillhagen and the photographs in the collection Sweden’s gypsies at the Nordic Museum2019Ingår i: Arv. Nordic Yearbook of Folklore, ISSN 0066-8176, E-ISSN 2002-4185, s. 129-152Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses the collection of photographs in the archive collection of Sweden's Gypsies (Sw. Sveriges zigenare) at the Nordic Museum, created by the folklorist Carl-Herman Tillhagen. Many of the photographs originate from the so-called inventory of “Swedish Gypsies”, part of the state “Gypsy investigation”, performed in 1954–1956. The aim is to critically analyse Tillhagen’s creation of this collection to gain a greater understanding of the collection and its background. We explore how and in what context Tillhagen compiled the collection and added written information to the photographs. We also place Tillhagen in a century-long anthropological, and colonial, tradition of field works aimed at creating knowledge about “the other” and the use of photography in this practice. In doing this, we pay attention to Tillhagen’s field work methods and role as a “gypsy expert”, his way of using photography and his composition of the collection. The collection can today appear to be both strange and prejudiced, while it also contains rich information of various kinds, e.g. about Roma’s living conditions as well as the normative ideals of the majority society, and about the role of folklore research and the folklore archives in collecting information on national minorities. By producing knowledge about the background of the collection and circumstances surrounding its origin we contribute to the possibility of using its photographs with a critical eye for new interpretations and new knowledge.

  • 21. Hagström, Charlotte
    et al.
    Hugoson, MarleneInstitutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).Nordström, AnnikaInstitutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Nu gör vi jul igen2006Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Våren 2004 samlades representanter från olika kulturinstitutioner för att diskutera ett samarbete på temat Årets fester. Julen 2004 blev startskottet för ett gemensamt dokumentationsarbete där ett rikt samtida material om perioden från första advent till tjugondedag jul samlades in – materialet bearbetades och presenterades sedan i publikationen Nu gör vi jul igen (2006).

    I antologin medverkar representanter från institutets tre folkminnesavdelningar, Folklivsarkivet i Lund, Nordiska museet, Mångkulturellt centrum, Göteborgs stadsmuseum, Upplandsmuseet, Skånes arkivförbund, Högskolan på Gotland samt de etnologiska universitetsinstitutionerna i Uppsala, Göteborg, Stockholm, Lund och Umeå.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Nu gör vi jul igen
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 22.
    Hasselbrink, Gustav
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Südlappisches Wörterbuch: Band 1, Grammatik. Wörterbuch: Å-Flytt'edh1981Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 23.
    Hasselbrink, Gustav
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Südlappisches Wörterbuch: Band 2, Fnuske - Nuöggietidh1983Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Hasselbrink, Gustav
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Südlappisches Wörterbuch: Band 3, Nuögie - Yvd'e. Bilder1985Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Hedblom, Folke
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    En hälsingedialekt i Amerika: Hanebomål från Bishop Hill, Illinois1978Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 26.
    Holmgren, Åsa
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Bonnakringlor: Kringlorna blev säkert inte så goda då som de blev nu.2018Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Bland alla kringelrecept i arkivet, valde vi att provbaka Bonnakringlor från Vallsjö i Småland när Matkartans första etapp skulle presenteras för kollegorna. De visade sig vara lagom söta och lättbakade.

  • 27.
    Holmgren, Åsa
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Havrekex:: Bra smak och konsistens2018Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Beskrivning av provbakning av recept på havrekex från 1911.

  • 28.
    Holmgren, Åsa
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Julbröd med magisk kraft2017Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Julhögar och skådebröd var förr ett självklart inslag på många julbord runt om i landet. Något för dagens julfirare att bli inspirerade av?

  • 29.
    Holmgren, Åsa
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Ta vara på skogens gröna guld2020Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Lingon har en lång tradition i kosthållet och här är några av de lingonrecept från Isofs arkiv, som finns med i Matkult.se.

  • 30.
    Holmgren, Åsa
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU). Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU).
    Östgötakakor: "Receptet verkade bakant"2018Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vi provbakade ett recept på Östgötakakor. De blev spröda och goda och är nästan identiska med Mammas kakor.

  • 31.
    Hugoson, Marlene
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Bodil Lajv: Festskrift till Bodil Nildin-Wall den 18 januari 20072007Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Hugoson, Marlene
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Easter Trees and Easter Parades in Sweden: New Phenomena and Older Traditions2006Ingår i: The Ritual Year: Proceedings of the First International Conference of The SIEF Working Group on the Ritul Year, Msida March 20-24, 2005 / [ed] George Mifsud-Chircop, Msida: The Department of Maltese, University of Malta Junior College , 2006, s. 332-339Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 33.
    Hugoson, Marlene
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Embracing a Virtual Reality: The Masking and Guising of Star Trek Enthusiasts2013Ingår i: The Ritual Year 5: The Power of the Mask / [ed] Arūnas Vaicekauskas, Kaunas: Vytautas Magnus University , 2013, s. 30-40Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 34.
    Hugoson, Marlene
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Endast tomten är naken: Om konst, kitsch och reklam2006Ingår i: Nu gör vi jul igen / [ed] Charlotte Hagström, Marlene Hugoson & Annika Nordström, Göteborg: Institutet för språk och folkminnen, 2006, s. 37-43Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hugoson 2006 Endast tomten är naken
  • 35.
    Hugoson, Marlene
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    'Instant Tradition': The Introduction of the Swedish Easter Tree2006Ingår i: Folklore: the journal of the Folklore Society, ISSN 0015-587X, E-ISSN 1469-8315, ISSN 0015-587X, Vol. 117, nr 1, s. 75-86Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 36.
    Hugoson, Marlene
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Katastrofen2006Ingår i: Nu gör vi jul igen / [ed] Charlotte Hagström, Marlene Hugoson & Annika Nordström, Göteborg: Institutet för språk och folkminnen, 2006, s. 208-208Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 37.
    Hugoson, Marlene
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Mellan tradition och modernitet: En studie av 22 kvinnors liv i Roslagen2004Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Hugoson, Marlene
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Midvinterupptåg: Knutsmassofirande i ett uppländskt brukssamhälle2016Ingår i: Uppland 2016: Årsbok för medlemmarna i Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund / [ed] Iréne A. Flygare & Håkan Liby, Uppsala: Upplands Fornminnesförenings Förlag , 2016, s. 107-118Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Hugoson, Marlene
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Midwinter Masking: Place and Identity in an Ironworks Community2016Ingår i: The Ritual Year 11: Traditions and Transformation. The Yearbook of the SIEF Working Group on the Ritual Year; Proceedings of the Eleventh International Conference of the SIEF Working Group on The Ritual Year, Kazan June 4–7, 2015 / [ed] Guzel Stolyarova, Irina Sedakova & Nina Vlaskina, Kazan — Moscow: University of Kazan — Russian Academy of Sciences , 2016Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hugoson 2016 Midwinter Masking
  • 40.
    Hugoson, Marlene
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    ”Monikielisiä arkistokokoelmia”2018Ingår i: Kieliviesti, ISSN 0280-350X, nr 1, s. 29-29Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Flerspråkiga arkivsamlingar

    På Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala är en av arbetsuppgifterna kunskapsförmedling i olika former, bland annat genom att berätta om arkivets samlingar på institutets webbplats. I arkivsamlingarna finns material inte bara på svenska utan också på andra språk. Strax före jul publicerades lyssningsklipp på skogsfinska med tillhörande översättningar som skildrar äldre tiders folkmedicin och folktro, och på nyåret publicerades ljudklipp på meänkieli om notfiske och timmerflottning. Fler lyssningsklipp planeras i framtiden, bland annat på finska och de samiska språken, då ytterligare ämnen kommer att presenteras för att illustrera spännvidden av ämnesområden som dokumenterats av arkivet sedan starten i början av 1900-talet. I översättningsarbetet har arkivet haft hjälp av språkligt kunniga kollegor på sin egen och andra avdelningar liksom av Kieliviestis redaktör Inga-Britt Uusitalo.

  • 41.
    Hugoson, Marlene
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Naked Christmas: Art, Kitsch and Advertising in Sweden2008Ingår i: The Ritual Year 3: The Ritual Year and History. Proceedings of the Third International Conference of the SIEF Working Group on the Ritual Year, Straznice May 25-28, 2007 / [ed] Irina Sedakova, Straznice: Národní ústav lidové kultury (National Institute of Folk Culture) , 2008, s. 172-176Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 42.
    Hugoson, Marlene
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Notes from the Workshop on Future Co-operation2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Hugoson, Marlene
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    När den folkliga kunskapen finner nya vägar2014Ingår i: Naturen för mig: Nutida röster och kulturella perspektiv / [ed] Katarina Ek-Nilsson, Lina Midholm, Annika Nordström, Katarina Saltzman & Göran Sjögård, Göteborg: Institutet för språk och folkminnen, 2014, s. 321-329Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hugoson När den folkliga kunskapen finner nya vägar
  • 44.
    Hugoson, Marlene
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    När leksaker talar: En innehållsanalys av två generationers minnen kring leksaker1997Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Hugoson, Marlene
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Rec. av Eva Åhrén, Death, Modernity, and the Body: Sweden 1870–19402012Ingår i: Folk life, ISSN 0430-8778, E-ISSN 1759-670X, Vol. 50, nr 1, s. 87-88Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Hugoson, Marlene
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Rec. av Jennifer Eastman Atteberry, Up in the Rockie Mountains: Writing the Swedish Immigrant Experience2010Ingår i: Folk life, ISSN 0430-8778, E-ISSN 1759-670X, Vol. 48, nr 1, s. 78-79Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Hugoson, Marlene
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Reinventing Rituals of Death: New Expressions of Private and Public Mourning in Sweden2009Ingår i: Cosmos & The Ritual Year 4. The Ritual Year and Gender: The Journal of the Traditional Cosmology Society. Proceedings of the Fourth International Conference of The SIEF Working Group on The Ritual Year, Cork June 22-26, 2008 / [ed] Emily Lyle, Jenny Butler & Karen Bek-Pedersen, Edinburgh: Traditional Cosmology Society , 2009, s. 229-238Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hugoson 2009 Reinventing Rituals of Death
  • 48.
    Hugoson, Marlene
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Report from the SIEF Working Group on the Ritual Year Conference on 2-6 July 2009 in Kaunas, Lithuania2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Hugoson, Marlene
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Ritual Healing on Two Continents: Nature, Traditions, and Belief (Part I)2014Ingår i: The Ritual Year 8 Migrations: Proceedings of the Eight International Conference of the SIEF Working Group on the Ritual Year / [ed] Dobrinka Parusheva & Lina Gergova, Sofia: Institute of Ethnology and Folklore Studies with Ethnographic Museum at the Bulgarian Academy of Sciences , 2014, s. 375-387Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hugoson 2014 Ritual Healing on Two Continents
  • 50.
    Hugoson, Marlene
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Svensk safari2014Ingår i: Naturen för mig: Nutida röster och kulturella perspektiv / [ed] Katarina ek- Nilsson, Lina Midholm, Annika Nordström, Katarina Saltzman & Göran Sjögård, Göteborg: Institutet för språk och folkminnen, 2014, s. 278-278Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hugoson Svensk safari
1234 1 - 50 av 193
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf