Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 85
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Agazzi, Birgitta
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Nyord i svenskan: Blogg, fulbryt, pudla, rondellhund och andra nytillskott från A till Ö2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Andersson, Lars-Gunnar
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Josephson, OlleInstitutet för språk och folkminnen, Språkrådet.Lindberg, IngerInstitutet för språk och folkminnen, Språkrådet.Thelander, MatsInstitutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Språkvård och språkpolitik: Svenska språknämndens forskningskonferens i Saltsjöbaden 20082010Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 3. Berg, Johanna
    et al.
    Domeij, Rickard
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Edlund, Jens
    Eriksson, Gunnar
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Fallgren, Per
    House, David
    Lindström, Eva
    Magnusson Petzell, Erik
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Malisz, Zofia
    Nylund Skog, Susanne
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Öqvist, Jenny
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Making Archival Speech Recordings Accessible for Research: A Report from the Tilltal Project2019Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 141, s. 171-178Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Bylin, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Det ser så fult ut: Det estetiska argumentet i svensk språkvård2018Ingår i: Svenska: ett estetiskt ämne, Stockholm: Svensklärarföreningen, Natur & Kultur , 2018, Vol. 2017, s. 9-21Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Bylin, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Nu är det fult att tala om fint2019Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Bylin, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Svenskan är den fasta inredningen: Språklig representation i det offentliga rummet2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vilka språk som syns i det offentliga rummet är betydelsefullt för ­samhället, både ur ett kommunikativt ­perspektiv och som en signal om vilka språk som upp­fattas som betydelsefulla.

    Språk­lagen uttrycker att offentlig verksamhet har ett ansvar för enskildas tillgång till språk: svenska, nationella minoritetsspråk, det svenska teckenspråket och andra modersmål. Av tradition har svensk språkvård främst fokuserat på nyttoperspektivet, det vill säga e­ffektiviteten i myndigheters kommunikation, men Svenskan är den fasta inredningen har istället fokus på symboliska aspekter av språkanvändning i offentliga miljöer.

    Rapporten ger en inblick i hur flerspråkigheten synliggörs i offentlig miljö i Sverige. Språkrådet har kartlagt vilka språk som syns på skyltar och anslag, på 14 vårdcentraler och 14 biblio­tek, i 11 svenska orter. Under­sökningen är ett led i Institutet för språk och folk­minnens uppdrag att följa upp språklagen, och att regelbundet ­undersöka användningen av svenska och andra språk i Sverige.

  • 7.
    Bylin, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Variation är evigt ny: Svensk språkvårds förhållande till språkvetenskapliga beskrivningar av språksystemet och av långvarig variation2019Ingår i: Svenskans beskrivning, ISSN 1102-3619, s. 102-117Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 8.
    Domeij, Rickard
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Behovet av språkinfrastruktur för direkttextad tv2013Ingår i: Språk i Norden, ISSN 2246-1701, s. 59-66Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med de nya möjligheter den digitala tekniken och språkteknologin ger, kaninformation och medier göras tillgängliga för fler. Ett aktuellt exempel är utvecklingenav teknik för direkttextad tv baserad på talteknologi som gör attBBC sedan en tid tillbaka textar alla sina program. Men teknikutvecklingenkräver kostsamma språkresurser; för ett direkttextningssystem krävs t.ex. storamängder systematiskt inspelat och transkriberat tal. Och eftersom det kommersiellaintresset för att ta fram sådana resurser för svenska och andra nordiskaspråk inte är tillräckligt stort, riskerar vi i de nordiska länderna i värsta fallatt bli utan sådan teknik. Därför har Språkrådet i samarbete med Sveriges television(SVT) tagit fram ett förslag på hur en nationell språkinfrastruktur somstimulerar utvecklingen av direkttextning på tv och andra tillgängliga tjänsterkan utvecklas.

  • 9.
    Domeij, Rickard
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Datorn granskar språket2005Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Domeij, Rickard
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    En språkpolitik för internet2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 11.
    Domeij, Rickard
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Tekniken bakom språket2008Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Innehåll: Språkteknologi för språken i Sverige / av Rickard Domeij. NY TEKNIK, NYA MÖJLIGHETER: Att kommunicera med och utan teknik / av Peter Gärdenfors och Jana Holsanova. Att söka information på Internet / av Lars Iselid och Lars Våge. Nya metoder ger bättre maskinöversättning / av Anna Sågvall Hein. Bättre tala än texta - talteknologi nu och i framtiden / av Olav Engwall. SÅ PÅVERKAS SPRÅKET: Kommunikationsteknik och skrivande hos svenska skolbarn / av Sylvana Sofkova Hashemi. Läsning i gamla och nya medier / av Jana Holsanova, Kenneth Holmqvist och Nils Holmberg. Från datorprat till cyberkreol: samtal med datorer förändrar språket / av Staffan Larsson. TEKNIK FÖR ATT STUDERA SPRÅK: Att studera skrivande med hjälp av loggning / av Kirk Sullivan, Eva Lindgren och Ingmarie Mellenius. Studera språket med hjälp av en korpus / av Ylva Berglund Prytz. Lär dig använda digitala språkresurser / av Ola Karlsson. SPRÅK, TEKNIK OCH SAMHÄLLE: Sökteknologi och personlig integritet / av Jussi Karlgren. Tillgänglighet på webben / av Funda Denizhan. Datorstöd för samiska och andra minoritetsspråk / av Sjur Nørstebø Moshagen och Trond Trosterud.

    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 12.
    Domeij, Rickard
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Karlsson, Ola
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Trosterud, Trond
    Moshagen, Sjur
    Enhancing information accessibility and digital literacy for minorities using language technology: The example of Sami and other national minority languages in Sweden2019Ingår i: Indigenous Writing and Education / [ed] Kirk P. H. Sullivan and Coppélie Cocq, Leiden, The Netherlands: Brill , 2019Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Ehrenberg-Sundin, Barbro
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Sundin, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Krångelspråk blir klarspråk: Från 1970-tal till 2010-tal2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 14.
    Ehrnebo, Paula
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Neuvojasta neuvostoon: Ruotsinsuomalainen kielilautukanta - Sverigefinska språknämnden 1975-2006. Historiiki / Historik2008Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Eriksson, Gunnar
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Karlgren, Jussi
    KTH, Teoretisk datalogi, TCS.
    Features for modelling characteristics of conversations: Notebook for PAN at CLEF 20122012Ingår i: CLEF 2012 Evaluation Labs and Workshop Online Working Notes, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this experiment, we find that features which model interaction andconversational behaviour contribute well to identifying sexual grooming behaviourin chat and forum text. Together with the obviously useful lexical features —which we find are more valuable if separated by who generates them — weachieve very successful results in identifying behavioural patterns which maycharacterise sexual grooming. We conjecture that the general framework can beused for other purposes than this specific case if the lexical features are exchangedfor other topical models, the conversational features characterise interaction andbehaviour rather than topical choice.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Garlén, Claes
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Sundberg, Gunlög
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Handbok i svenska som andraspråk2008Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Gezelius, Anna
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet. Institutet för språk och folkminnen.
    Sveriges nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk2019 (uppl. 1)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sveriges nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk (pdf)
  • 18.
    Hasan, Baki
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Språkrådets svensk-romska omsorgsordlista på dialekten arli2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Språkrådets svensk-romska omsorgsordlista innehåller uppslagsord och fraser på svenska och deras motsvarigheter på romska. Målgruppen för ordlistan är vårdanställda som inte alls kan romska eller som kan relativt lite, men som ändå ibland behöver använda romska i sitt arbete. En annan målgrupp är tolkar och översättare.

  • 19.
    Hasan, Baki
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Språkrådets svensk-romska omsorgsordlista på dialekten kale2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Språkrådets svensk-romska omsorgsordlista innehåller uppslagsord och fraser på svenska och deras motsvarigheter på romska. Målgruppen för ordlistan är vårdanställda som inte alls kan romska eller som kan relativt lite, men som ändå ibland behöver använda romska i sitt arbete. En annan målgrupp är tolkar och översättare.

  • 20.
    Hasan, Baki
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Språkrådets svensk-romska omsorgsordlista på dialekten kelderasch2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Språkrådets svensk-romska omsorgsordlista innehåller uppslagsord och fraser på svenska och deras motsvarigheter på romska. Målgruppen för ordlistan är vårdanställda som inte alls kan romska eller som kan relativt lite, men som ändå ibland behöver använda romska i sitt arbete. En annan målgrupp är tolkar och översättare.

  • 21.
    Hasan, Baki
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Språkrådets svensk-romska omsorgsordlista på dialekten lovari2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Språkrådets svensk-romska omsorgsordlista innehåller uppslagsord och fraser på svenska och deras motsvarigheter på romska. Målgruppen för ordlistan är vårdanställda som inte alls kan romska eller som kan relativt lite, men som ändå ibland behöver använda romska i sitt arbete. En annan målgrupp är tolkar och översättare.

  • 22.
    Hasan, Baki
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Språkrådets svensk-romska omsorgsordlista på dialekten polskromani2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Språkrådets svensk-romska omsorgsordlista innehåller uppslagsord och fraser på svenska och deras motsvarigheter på romska. Målgruppen för ordlistan är vårdanställda som inte alls kan romska eller som kan relativt lite, men som ändå ibland behöver använda romska i sitt arbete. En annan målgrupp är tolkar och översättare.

  • 23.
    Hasan, Baki
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Språkrådets svensk-romska skolordlista (arli)2015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Språkrådets svensk–romska skolordlista (arli) innehåller den centrala terminologin inom förskola, grundskola och gymnasieskola.

    Ordlistan innehåller även ord från högre utbildning som är centrala för gymnasieelever som planerar eftergymnasiala studier. Ordlistan innehåller cirka 1700 uppslagsord.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Hasan, Baki
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Språkrådets svensk-romska skolordlista (kelderasch)2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Språkrådets svensk–romska skolordlista (kelderasch) innehåller den centrala terminologin inom förskola, grundskola och gymnasieskola.

    Ordlistan innehåller även ord från högre utbildning som är centrala för gymnasieelever som planerar eftergymnasiala studier. Ordlistan innehåller cirka 1700 uppslagsord.

  • 25.
    Hasan, Baki
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Språkrådets svensk-romska skolordlista (lovari)2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Språkrådets svensk–romska skolordlista (lovari) innehåller den centrala terminologin inom förskola, grundskola och gymnasieskola.

    Ordlistan innehåller även ord från högre utbildning som är centrala för gymnasieelever som planerar eftergymnasiala studier. Ordlistan innehåller cirka 1700 uppslagsord.

  • 26.
    Holsanova, Jana
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet. Lunds universitet.
    Myter och sanningar om läsning: Om samspelet mellan språk och bild i olika medier2010Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 27.
    Hugoson, Marlene
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Heikkilä, Riina
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    ”Stugsista - jäähyväiset kesäkaudelle”2019Ingår i: Kieliviesti, ISSN 0280-350X, nr 3, s. 34-34Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Runt norra Östersjön och längs Mälardalens kustband tänds i slutet av augusti eldar för att ta farväl av sommaren och sommarstugan.

  • 28.
    Karlsson, Anna-Malin
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet. Stockholms universitet.
    En arbetsdag i skriftsamhället: Ett etnografiskt perspektiv på skriftanvändning i vanliga yrken2006Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 29.
    Karlsson, Ola
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Svenska skrivregler2017 (uppl. 4)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Svenska skrivregler är det allmänna rättesnöret i Sverige för skrivtekniska frågor och ett oumbärligt hjälpmedel för alla som skriver i sitt arbete, i sin utbildning eller för sitt nöjes skull. Denna nya upplaga innehåller ett helt nytt kapitel om hantering av engelska ord och texterutökade och preciserade råd om avstavning, foge-s, förkortningar, hantering av främmande tecken samt stavning av lånord och främmande ort- och personnamnmer detaljerade råd om källhänvisningar och källförteckningarnya råd om hantering av arabiska och serbisk-makedonsk kyrilliska.

    Här finns även regler och råd om bl.a. stor och liten bokstavcitat och anföringrubriker, stycken, typsnitt och grafisk formpunktuppställningar, tabeller och diagramatt skriva brev, e-brev, protokoll, rapporter och webbtexterval av ord- och böjningsformerhop- och särskrivning av uttryck som för sent och i dagdatumformat och andra sifferuttryckkommateringskrivtecken som kolon, snedstreck, tankstreck och tre punkterfonetiska tecken och andra specialteckenalfabetisk sortering av ord och namn i kataloger och listor.

    Språkrådet (f.d. Svenska språknämnden) är en del av språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen och har till uppgift att följa utvecklingen för språken i Sverige. Språkrådet ger ut språkböcker och tidskrifter, bedriver språkforskning och erbjuder föredrag samt gratis daglig språkrådgivning. Läs mer på språkochfolkminnen.se.

    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 30.
    Karlsson, Susanna
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor2017Rapport (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 31.
    Karlsson, Susanna
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Svensklärares attityder till besvärliga språkriktighetsfrågor i undervisningen2017Ingår i: / [ed] Emma Sköldberg, Maia Andréasson, Henrietta Adamsson Eryd, Filippa Lindahl, Sven Lindström, Julia Prentice & Malin Sandberg, Göteborg: Göteborgs universitet, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Svensklärare är den grupp språkvårdare som kanske har störst konkret inflytande på sin målgrupp. För att undersöka deras attityder till språkriktighet genomförde Catharina Grünbaum 1976 för dåvarande Språknämndens räkning en enkät undersökning som ställdes till svensklärare vid 1 600 högstadie- och gymnasieskolor. Syftet var att kartlägga svensklärarnas attityder till olika språkdrag och språkriktighetsproblem. Resultatet av enkäterna sammanställdes i två rapporter och gav en bild av svensklärarnas syn på svenska språket och elevernas språk vid den här tiden (Grünbaum 1976 och 1982). Sedan dess har Språknämnden och sedermera Språkrådet inte genomfört någon liknande undersökning, men delar eller varianter av Grünbaums studie har upprepats i studentuppsatser (Rickelvik 2011, Nyström 1979). Det finns också vissa liknande synkrona undersökningar: Catrin Norrby och Gisela Håkansson har gjort attitydundersökningar med såväl lärare som elever vid svenska skolor i Sverige och utlandet (Norrby & Håkansson 2011). I den här artikeln presenterar vi en undersökning där vi upprepar Grünbaums undersökning från 1976 och diskuterar förändringar i attityder kring klassiska språkriktighetsfrågor som valet mellan de och dem, större än jag/mig och var/vart, men också mindre typiska frågor som elevernas ordförråd. Resultaten tyder på att det har skett vissa förändringar i lärarnas attityder – framför allt kan man se en större uttalad tolerans till variation och större medvetenhet om kontextuella förhållanden som texttyp och genre.

  • 32.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Att bli till som feminist i 1990-talets feministiska tidskrifter: Exemplet Darling2017Ingår i: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, Vol. 38, s. 115-127Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 33.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Avokadosarna: en svårsmält böjning som vinner i längden2017Ingår i: Svenska Dagbladet, nr 2017-11-21Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 34.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Det könsneutrala en2016Ingår i: Svenskläraren, nr 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Det är ju liksom inte fel sagt, typ2016Ingår i: Forskning & framsteg, ISSN 0015-7937, nr 4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 36.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Diskursanalys2015Ingår i: Sociolingvistik i praktiken / [ed] Sally Boyd & Stina Ericsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2015Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 37.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Du ska inte tro det blir sommar förrän meteorologen säger till2017Ingår i: Svenska Dagbladet, nr 2017-04-18Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 38.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Ingen grammatisk rim och reson på våra julklappsrim2017Ingår i: Svenska Dagbladet, nr 2017-12-09Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 39.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Inte skamligt kunna norska: men latin ger poäng2017Ingår i: Svenska Dagbladet, nr 2017-06-15Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 40.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Kan Mohammed vara en kvinna?2017Ingår i: Svenska Dagbladet, nr 2017-08-29Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Klarspråk – demokratiprojekt, kvalitetsmätning eller ”småtips” i arbetet?2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The plain language work in Sweden is fundamentally a political language planning project. Plain language is well established nowadays, with an elaborate practice and traditions dating back to the 1950s. However, it still seems difficult to really pin down what plain language is. What is plain language at the policy level, and what does it become once it is put into practice? Words used when arguing for plain language include democracy, efficiency and the safeguarding of legal rights. But what happens when such a language policy project is to be implemented? When it becomes necessary to take into account local resources, aims and motives? Plain language is implemented in different ways and at several different levels. In my presentation I focus on plain language policy documents as well as the practical implementation: plain language education, and the plain language texts of commercial language advisory companies.

  • 42.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    ”Mail” betyder snigelpost – inte mejl2017Ingår i: Svenska Dagbladet, nr 2017-05-18Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 43.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Moderaternas förslag bygger seglivad myt2017Ingår i: Svenska Dagbladet, nr 2017-10-24Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Principer och språksyn i språkvårdens diskussioner – exemplet samkönad2015Ingår i: Från social kategorisering till diskriminering: fyra studier av språk och diskriminering och ett modellförslag / [ed] Mats Landqvist, Huddinge: Södertörns högskola, 2015, s. 123-152Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 45.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Skriva i yrket svårare än andra arbetsuppgifter2017Ingår i: Svenska Dagbladet, nr 2017-09-26Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 46.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Språklig förhandling om feminism: En analys av metakommunikativa drag i fanzinet Bleck2018Ingår i: Kritiska text och diskursstudier / [ed] Daniel Wojahn, Charlotta Seiler Brylla, Gustav Westberg, Södertörns högskola, 2018, 1, s. 142-160Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, I explore how feminist fanzines from the third wave of feminism in the 1990s contribute in constructing feminist subject positions. The aim of this study is to analyze how feminist criticism is being constructed in an empirical material that has positioned itself as critical. Drawing on the concept of metalinguistics (Verscheuren 2004), I show how feminist criticism is constructed through the use of mainly three metalinguistic features: intertextual links, self-referentials, and metalinguistic descriptions. The results show that a large number of metalinguistic features are being used in order to criticize other media, and to position writers as feminist subjects. For example, intertextual links in form of quotes serve as a way of creating dialogue with others and negotiating the meaning of linguistic expressions.

  • 47.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Språkskamning ett slugt sätt att tvåla till meningsmotståndare2018Ingår i: Svenska Dagbladet, nr 2018-02-14Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 48.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Tyvärr! Vi behöver ord som beskriver härskartekniker2018Ingår i: Svenska Dagbladet, nr 2018-01-17Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 49.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Vanliga ordet som kan ge problem vid jobbintervjun2018Ingår i: Svenska Dagbladet, nr 2018-03-14Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 50.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Är man blind – eller är man en person med blindhet?2017Ingår i: Svenska Dagbladet, nr 2017-03-25Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
12 1 - 50 av 85
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf