Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 362
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Agazzi, Birgitta
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Nyord i svenskan: Blogg, fulbryt, pudla, rondellhund och andra nytillskott från A till Ö2015Bok (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Ahltorp, Magnus
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Dürlich, Luise
    Uppsala universitet.
    Skeppstedt, Maria
    Textual Contexts for "Democracy": Using Topic- and Word-Models for Exploring Swedish Government Official Reports2021Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We here demonstrate how two types of NLP models - a topic model and a word2vec model - can be combined for exploring the content of a collection of Swedish Government Reports. We investigate if there are topics that frequently occur in paragraphs mentioning the word "democracy". Using the word2vec model, 530 clusters of semantically similar words were created, which were then applied in the pre-processing step when creating a topic model. This model detected 15 reoccurring topics among the paragraphs containing "democracy". Among these topics, 13 had closely associated paragraphs with a coherent content relating to some aspect of democracy.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Ahltorp, Magnus
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Hessel, Jean
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Eriksson, Gunnar
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Skeppstedt, Maria
    Domeij, Rickard
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    A Digital Swedish–Yiddish/Yiddish–Swedish Dictionary: A Web-Based Dictionary that is also Available Offline2022Inngår i: Proceedings of the EURALI Workshop @LREC2022, 2022Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Yiddish is one of the national minority languages of Sweden, and one of the languages for which the Swedish Institute for Language and Folklore is responsible for developing useful language resources. We here describe the web-based version of a Swedish–Yiddish/Yiddish–Swedish dictionary. The single search field of the web-based dictionary is used for incrementally searching all three components of the dictionary entries (the word in Swedish, the word in Yiddish with Hebrew characters and the transliteration in Latin script). When the user accesses the dictionary in an online mode, the dictionary is saved in the web browser, which makes it possible to also use the dictionary offline.

  • 4. Almqvist, Ingrid
    Från ett språk till ett annat: Om översättning och tolkning2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Andersson, Lars-Gunnar
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Josephson, OlleInstitutet för språk och folkminnen, Språkrådet.Lindberg, IngerInstitutet för språk och folkminnen, Språkrådet.Thelander, MatsInstitutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Språkvård och språkpolitik: Svenska språknämndens forskningskonferens i Saltsjöbaden 20082010Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Innehåll

    TRE UTOMNORDISKA PERSPEKTIV

    Language planning and language policy for the EU and for international institutions / av Ulrich Ammon. The spaces and places of linguistic minorities / av Susan Gal. Rättstavning, offentlighet och legitimeringskris: 1996 års tyska reform / av Sally Johnson.

    IDEOLOGIER, ATTITYDER, POLITIK OCH SPRÅKVÅRDSUPPGIFTER

    Globalisme og hegemonisk tænkning i sprogpolitiken / av Hartmut Haberland. Kursändring i klarspråksarbetet? Om myndighetsspråkvård och språkforskning / av Catharina Nyström Höög. On the sociolinguistic and political limits of language planning and langauge policy - the lessons to be learned from the Norwegian case / av Ernst Håkon Jahr. The potency and impotency of official language policy / av Tore Kristiansen. The »overt« and »covert« ub LPP terminology / av Páll Kristinsson.

    FLERSPRÅKIGHET OCH SPRÅKPOLITIK I UTBILDNINGEN

    Tvåspråkig ämneskompetens? En studie av naturvetenskaplig parallellspråkighet i svensk högre utbildning av John Airey och Cedric Linder. Språkpolitik - från EU till klassrummet / av Carla Jonsson. Språklig mångfald inom den högre utbildningen: att analysera policy och praktik / av Jan Lindström och Mirja Saari. Internationalisering i praktiken. Språkbruk i två svenska utbildningsmiljöer / av Hedda Söderlundh.

    ORDBÖCKER OCH LEXIKAL NORMERING

    SAOL mellan bruk och system / av Sven-Göran Malmgren. Om finlandismer och språkvårdens möjligheter att motverka dem / av Charlotta af Hällström-Reijonen. Rettskrivningsordbøker som normeringsreiskapar i Norden / av Lars S. Vikør

    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 6. Andréasson, Maia
    et al.
    Larsson, Ida
    Stockholms universitet, Svenska/Nordiska språk.
    Lyngfelt, Benjamin
    Nilsson, Jenny
    Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Göteborg (AFG).
    Tingsell, Sofia
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    På jakt efter amerikasvenskan2013Inngår i: Svenskans beskrivning 32: Förhandlingar vid trettioandra sammankomsten för svenskans beskrivning, Karlstad den 13–14 oktober 2011 / [ed] Björn Bihl, Peter Andersson, Lena Lötmarker, Karlstad: Karlstads universitet , 2013, s. 83-93Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 7.
    Antonsson, Anna
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Nyordet: Återförvildande2021Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Naturen är bäst på att ta hand om sig själv. Det är grundtanken i det växande samhällsfenomenet återförvildande, eller rewilding på engelska. I många projekt världen över försöker man nu återställa naturen som den var innan människan förstörde den.

  • 8. Berg, Johanna
    et al.
    Domeij, Rickard
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Edlund, Jens
    Eriksson, Gunnar
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Fallgren, Per
    House, David
    Lindström, Eva
    Magnusson Petzell, Erik
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Malisz, Zofia
    Nylund Skog, Susanne
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Öqvist, Jenny
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Making Archival Speech Recordings Accessible for Research: A Report from the Tilltal Project2019Inngår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 141, s. 171-178Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 9. Bijvoet, Ellen
    et al.
    Spetz, Jennie
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Riksdagspartiernas svar på språkpolitiska frågor: Språkrådets enkät inför riksdagsvalet 20222022Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    Riksdagspartiernas svar 2022
  • 10.
    Bylin, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Det ser så fult ut: Det estetiska argumentet i svensk språkvård2018Inngår i: Svenska: ett estetiskt ämne, Stockholm: Svensklärarföreningen, Natur & Kultur , 2018, Vol. 2017, s. 9-21Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Bylin, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Det är inte alltid så lätt att få rätt2022Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Bylin, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Hjälpverb och huvudverb2021Inngår i: Nyanser av grammatik: Gränser, mångfald, fördjupning / [ed] Johan Brandtler, Mikael Kalm, Lund: Studentlitteratur AB, 2021, 1, s. 79-96Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Bylin, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Nu är det fult att tala om fint2019Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Bylin, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    När skrev varenda elev så himla bra?2021Inngår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, , s. 1Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Bylin, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Språkrådet rekommenderar: Metoder, perspektiv och avvägningar i språkriktighetsfrågor2023 (oppl. 1)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    Sprakradet_rek
  • 16.
    Bylin, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Svenskan är den fasta inredningen: Språklig representation i det offentliga rummet2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vilka språk som syns i det offentliga rummet är betydelsefullt för ­samhället, både ur ett kommunikativt ­perspektiv och som en signal om vilka språk som upp­fattas som betydelsefulla.

    Språk­lagen uttrycker att offentlig verksamhet har ett ansvar för enskildas tillgång till språk: svenska, nationella minoritetsspråk, det svenska teckenspråket och andra modersmål. Av tradition har svensk språkvård främst fokuserat på nyttoperspektivet, det vill säga e­ffektiviteten i myndigheters kommunikation, men Svenskan är den fasta inredningen har istället fokus på symboliska aspekter av språkanvändning i offentliga miljöer.

    Rapporten ger en inblick i hur flerspråkigheten synliggörs i offentlig miljö i Sverige. Språkrådet har kartlagt vilka språk som syns på skyltar och anslag, på 14 vårdcentraler och 14 biblio­tek, i 11 svenska orter. Under­sökningen är ett led i Institutet för språk och folk­minnens uppdrag att följa upp språklagen, och att regelbundet ­undersöka användningen av svenska och andra språk i Sverige.

    Fulltekst (pdf)
    Svenskan är den fasta inredningen
  • 17.
    Bylin, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Variation är evigt ny: Svensk språkvårds förhållande till språkvetenskapliga beskrivningar av språksystemet och av långvarig variation2019Inngår i: Svenskans beskrivning, ISSN 1102-3619, s. 102-117Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    Bylin 2019 Variation är evigt ny
  • 18.
    Bylin, Maria
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Spetz, Jennie
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Löfdahl, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG). Institutet för språk och folkminnen, Avdelningen för arkiv och forskning i Göteborg (AFG).
    Språk med särställning2020Inngår i: Språktidningen, ISSN 1654-5028, nr 5, s. 48-53Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Bylin, Maria
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet. The Institute for Language and Folklore, The Language Council of Sweden, Stockholm, Sweden.
    Tingsell, Sofia
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet. The Institute for Language and Folklore, The Language Council of Sweden, Stockholm, Sweden.
    The native speaker: a border marker of the standard, the nation, and variation2021Inngår i: Current Issues in Language Planning, ISSN 1466-4208, E-ISSN 1747-7506, s. 1-21Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The study compares the uses of the native-speaker concept as a legitimizing resource in language-standard ideologies and normative discourse in five languages of European origin. Much research and international discussion has focused on the native speaker of English, a symbolically international language. We aim to show how the native-speaker concept may function differently in national-standard ideologies. The study entails a concise comparison of five European standardization ideologies, a closer look at three such ideologies, and a case study of the native speakers’ function in the normative discourse on a syntactic construction of a national language, namely Swedish. Much language planning and standardizing relies on academic linguistics for legitimacy, and native speakers’ judgments are an irrefutable data source in theoretical linguistics. However, the concept of the native speaker as a judge of linguistic material is recontextualized in normative discourse. Drawing on analyses of national-standard ideologies and standardizing discourse, results indicate that the native speaker may have different repercussions depending on the heterogeneity of the speech community and the standard ideology. We argue that the native speaker may function as a border marker of the standard language, but in national languages also of what is considered intralingual variation, and thus in symbolic terms the nation.

  • 20.
    Clarén, Anna
    et al.
    Nordens Folkhögskola, Biskops-Arnö.
    Hanell, Linnea
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Det gröna språket på den blågula språkmarknaden: Språkliga erfarenheter av respekt, trevlighet och artighet för danskar i Sverige2023Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 18, nr 1, s. 1-16Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Ämnet för den här studien är språkliga erfarenheter av interskandinavisk kommunikation. Med hjälp av språkporträtt som metod kartläggs, mer specifikt, språkliga erfarenheter hos två individer som flyttat från Danmark till Sverige i vuxen ålder och i dag talar på ett sätt som i allmänhet uppfattas som svenska. Det som fokuseras i den här studien är emellertid inte individernas inlärning av det svenska språket, utan deras erfarenheter av slitningar mellan olika sätt att värdera interaktion i de två länderna. Flera av individernas narrerade erfarenheter illustrerar hur yttranden som i Danmark kan uppfattas som kvicka och fyndiga uppfattas som vulgära och aggressiva i Sverige. Individernas erfarenheter och de sociolingvistiska implikationerna av dem analyseras med begrepp och perspektiv från Pierre Bourdieu – särskilt används här begreppen språkligt habitusoch språkmarknad – tillsammans med Brigitta Buschs begrepp språklig erfarenhet. Studien synliggör att även om danskan och svenskan är närbesläktade språk finns betydande skillnader i den pragmatiska logik som råder på de två ländernas språkmarknader, och att dessa skillnader genererar avsevärda effekter för de rörliga individernas språkliga erfarenheter.

  • 21.
    Domeij, Rickard
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Behovet av språkinfrastruktur för direkttextad tv2013Inngår i: Språk i Norden, ISSN 2246-1701, s. 59-66Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Med de nya möjligheter den digitala tekniken och språkteknologin ger, kaninformation och medier göras tillgängliga för fler. Ett aktuellt exempel är utvecklingenav teknik för direkttextad tv baserad på talteknologi som gör attBBC sedan en tid tillbaka textar alla sina program. Men teknikutvecklingenkräver kostsamma språkresurser; för ett direkttextningssystem krävs t.ex. storamängder systematiskt inspelat och transkriberat tal. Och eftersom det kommersiellaintresset för att ta fram sådana resurser för svenska och andra nordiskaspråk inte är tillräckligt stort, riskerar vi i de nordiska länderna i värsta fallatt bli utan sådan teknik. Därför har Språkrådet i samarbete med Sveriges television(SVT) tagit fram ett förslag på hur en nationell språkinfrastruktur somstimulerar utvecklingen av direkttextning på tv och andra tillgängliga tjänsterkan utvecklas.

  • 22.
    Domeij, Rickard
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Datorn granskar språket2005Bok (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Domeij, Rickard
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    En språkpolitik för internet2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 24.
    Domeij, Rickard
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Tekniken bakom språket2008Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Innehåll: Språkteknologi för språken i Sverige / av Rickard Domeij. NY TEKNIK, NYA MÖJLIGHETER: Att kommunicera med och utan teknik / av Peter Gärdenfors och Jana Holsanova. Att söka information på Internet / av Lars Iselid och Lars Våge. Nya metoder ger bättre maskinöversättning / av Anna Sågvall Hein. Bättre tala än texta - talteknologi nu och i framtiden / av Olav Engwall. SÅ PÅVERKAS SPRÅKET: Kommunikationsteknik och skrivande hos svenska skolbarn / av Sylvana Sofkova Hashemi. Läsning i gamla och nya medier / av Jana Holsanova, Kenneth Holmqvist och Nils Holmberg. Från datorprat till cyberkreol: samtal med datorer förändrar språket / av Staffan Larsson. TEKNIK FÖR ATT STUDERA SPRÅK: Att studera skrivande med hjälp av loggning / av Kirk Sullivan, Eva Lindgren och Ingmarie Mellenius. Studera språket med hjälp av en korpus / av Ylva Berglund Prytz. Lär dig använda digitala språkresurser / av Ola Karlsson. SPRÅK, TEKNIK OCH SAMHÄLLE: Sökteknologi och personlig integritet / av Jussi Karlgren. Tillgänglighet på webben / av Funda Denizhan. Datorstöd för samiska och andra minoritetsspråk / av Sjur Nørstebø Moshagen och Trond Trosterud.

    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 25.
    Domeij, Rickard
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Breivik, TorbjørgHalskov, JakobKirchmeier-Andersen, SabineLanggård, PerNørstebø Moshagen, Sjur
    Språkteknologi för ökad tillgänglighet: rapport från ett nordiskt seminarium Linköping, 27-28 oktober 20102011Konferanseproceedings (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vad kan språkteknologin bidra med för att göra myndigheterna i de nordiska länderna tillgängliga för alla? I rapporten diskuteras frågan i form av artiklar baserade på de presentationer som hölls vid ett nordiskt seminarium i Linköping hösten 2010.

    Med språkteknologiska hjälpmedel som automatisk textuppläsning och översättning finns möjligheter att förbättra tillgängligheten till information och service för alla, inte minst för personer med läs- och skrivsvårigheter, nationella minoriteter och personer med annat modersmål än majoritetsspråket m.fl. I ett demokratiskt perspektiv är det en angelägen uppgift att se till att sådan teknik utvecklas.

    Fulltekst (pdf)
    Språkteknologi för ökad tillgänglighet 2010 (2011)
  • 26.
    Domeij, Rickard
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Edlund, Jens
    TMH, KTH.
    Eriksson, Gunnar
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Fallgren, Per
    TMH, KTH.
    David, House
    TMH, KTH.
    Lindström, Eva
    Institutionen för lingvistik, SU.
    Nylund Skog, Susanne
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Öqvist, Jenny
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Exploring the archives for textual entry points to speech: Experiences of interdisciplinary collaboration in making cultural heritage accessible for research2020Inngår i: Proceedings of the Twin Talks 2 and 3 Workshops at DHN 2020 and DH 2020 / [ed] Steven Krauwer & Darja Fišer, Riga, 2020, Vol. 2717, s. 45-55Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Tilltal (Tillgängligt kulturarv för forskning i tal, ‘Accessible cultural heritage for speech research’) is a multidisciplinary and methodological project undertaken by the Institute of Language and Folklore, KTH Royal Institute of Technology, and The Swedish National Archives in cooperation with the National Language Bank and SWE-CLARIN [1]. It aims to provide researchers better access to archival audio recordings using methods from language technology. The project comprises three case studies and one activity and usage study. In the case studies, actual research agendas from three different fields (ethnology, sociolinguistics, and interaction analysis) serve as a basis for identifying procedures that may be simplified with the aid of digital tools. In the activity and usage study, we are applying an activity-theoretical approach with the aim of involving researchers and investigating how they use – and would like to be able to use – the archival resources at ISOF. Involving researchers in participatory design ensures that digital solutions are suggested and evaluated in relation to the requirements expressed by researchers engaged in specific research tasks[2].In this paper, we focus on one of the case studies, which investigates the process by which personal experience narratives are transformed into cultural heritage [3], and account for our results in exploring how different types of text material from the archives can be used to find relevant sections of the audio recordings. Finally, we discuss what lessons can be learned, and what conclusions can be drawn, from our experiences of interdisciplinary collaboration in the project.

  • 27.
    Domeij, Rickard
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Eriksson, Gunnar
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Magnusson Petzell, Erik
    Institutet för språk och folkminnen.
    Nylund Skog, Susanne
    Institutet för språk och folkminnen.
    Skott, Fredrik
    Institutet för språk och folkminnen.
    Öqvist, Jenny
    Institutet för språk och folkminnen.
    Lindström, Eva
    Lingvistik, SU.
    Text as an entryway to speech: a journey into the most inaccessible areas of the archives2019Inngår i: Book of abstracts 4th Conference of The Association Digital Humanities in the Nordic Countries Copenhagen, March 6–8 2019., 2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 28.
    Domeij, Rickard
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Karlsson, Ola
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Automatisk textuppläsning på webben – till nytta för vem?2015Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet bakom den här rapporten är att inventera utbudet av automatiska uppläsningsfunktionerför webben och gå igenom forskningen om deras användbarhet med fokus på personer med andra modersmålän svenska. Här presenteras resultatet av det arbetet. Målet är att öka vår egen kunskap om användningen ochanvändbarheten av hjälpmedel för textuppläsning, bl.a. för att kunna följa upp och ge vägledning tillmyndigheter och andra organisationer i deras tillgänglighetsarbete. Det kan ses som en del i vårt arbete meduppföljningen av språklagen. 

    Rapporten är uppdelad i fyra delar. I den första delen redogör vi för vad talsyntes är och hur det används somhjälpmedel vid läsning på nätet. I del två går vi igenom vilka hjälpmedel som finns för uppläsning av text påwebben och vilken funktionalitet de har. Vi ser också på vilka råd det finns för användningen av dem. Vi beröräven kort de skärmläsare som finns på marknaden, dvs. uppläsningshjälpmedel som användaren självinstallerat på sin dator. I del tre redogör vi för den forskning som finns om användbarheten avuppläsningshjälpmedel för olika grupper av användare med särskilt fokus på personer med andra modersmålän svenska. I del fyra drar vi slutsatser och blickar framåt.

    Fulltekst (pdf)
    Automatisk textuppläsning på webben – till nytta för vem
  • 29.
    Domeij, Rickard
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Karlsson, Ola
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Trosterud, Trond
    Moshagen, Sjur
    Enhancing information accessibility and digital literacy for minorities using language technology: The example of Sami and other national minority languages in Sweden2019Inngår i: Indigenous Writing and Education / [ed] Kirk P. H. Sullivan and Coppélie Cocq, Leiden, The Netherlands: Brill , 2019Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 30.
    Domeij, Rickard
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Spetz, Jennie
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Flerspråkig tillgänglighet på webben?: Metoder för att mäta webbtillgänglighet i flerspråkigt perspektiv2012Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    "Vi ser resultatet av det arbete som gjorts i detta projekt som grundläggande för Språkrådet i arbetet med att utveckla metoder för att kontinuerligt kunna följa upp och utvärdera den flerspråkiga tillgängligheten på myndigheters webbplatser. Projektet visar att ett sådant utvärderingsarbete kan utgå från en kombination av webbplatsobservation och enkätundersökning som sedan komplettas med resultatet från andra studier som utförs i samarbete med minoritetsspråksrepresentanter och andra grupper."

    Fulltekst (pdf)
    Flerspråkig tillgänglighet på webben 2012
  • 31.
    Ehrenberg-Sundin, Barbro
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Sundin, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Krångelspråk blir klarspråk: Från 1970-tal till 2010-tal2015Bok (Annet vitenskapelig)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 32.
    Ehrnebo, Paula
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Neuvojasta neuvostoon: Ruotsinsuomalainen kielilautukanta - Sverigefinska språknämnden 1975-2006. Historiiki / Historik2008Bok (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Embacher, Sebastian
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Det svenska teckenspråkets grammatik2015Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Här finns en beskrivning av språkets struktur på tecken- upp till textnivå samt hur området framför den tecknande utnyttjas språkligt i en teckenspråkstext. Sidorna innehåller både text och film med exempel från svenskt teckenspråk.

    Du kan läsa om vilka tecken som finns i teckenförrådet, hur de är uppbyggda och hur de bildas. Den grammatiska delen beskriver bland annat ordklasser, teckens formförändringar och satsbildning. Olika filmklipp visar hur riktningar och positioner framför den tecknandes kropp kan utnyttjas språkligt och du får också lära dig om hur man inleder ett teckenspråkigt samtal som är av visuell karaktär.

  • 34.
    Embacher, Sebastian
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Samhällsordlista svenska–svenskt teckenspråk2013Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Samhällsordlista med översättningar till svenskt teckenspråk, till stöd för alla som vill använda svenskt teckenspråk i offentliga sammanhang.

  • 35.
    Eriksson, Gunnar
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Karlgren, Jussi
    KTH, Teoretisk datalogi, TCS.
    Features for modelling characteristics of conversations: Notebook for PAN at CLEF 20122012Inngår i: CLEF 2012 Evaluation Labs and Workshop Online Working Notes, 2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this experiment, we find that features which model interaction andconversational behaviour contribute well to identifying sexual grooming behaviourin chat and forum text. Together with the obviously useful lexical features —which we find are more valuable if separated by who generates them — weachieve very successful results in identifying behavioural patterns which maycharacterise sexual grooming. We conjecture that the general framework can beused for other purposes than this specific case if the lexical features are exchangedfor other topical models, the conversational features characterise interaction andbehaviour rather than topical choice.

    Fulltekst (pdf)
    Eriksson Karlgren 2012 Features for modelling characteristics of conversations
  • 36.
    Fremer, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet. Språkrådet.
    Skriv klarare, skriv bättre!2021Inngår i: Kommuntorget, ISSN 2343-3426, nr 4Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 37.
    Fremer, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet. Språkrådet.
    Språkvård och klarspråk i Sverige och Finland2022Inngår i: Informationsbladet Språkråd, nr 2, s. 12-15Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 38.
    Fremer, Maria
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Holmér, Åsa
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Webjörn, Karin
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Termer i bruk?: Forskning om fackspråk och terminologi i möten mellan experter och icke-experter2024Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    termer_i_bruk
  • 39.
    Garlén, Claes
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Sundberg, Gunlög
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Handbok i svenska som andraspråk2008Bok (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Hanell, Linnea
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Att lyssna är också en språkhandling2020Inngår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, nr 3–4, s. 5-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Hanell, Linnea
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet. Språkrådet.
    De flesta googlar sig fram till rätt språk2021Inngår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, nr 4, s. 5-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 42.
    Hanell, Linnea
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet. Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
    Förändringens ord: Samtidshistoriska nyord om miljö, klimat och omställning2023Inngår i: Språk i praktiken: i en föränderlig värld / [ed] Marie Nelson, Mårten Michanek, Maria Rydell, Susan Sayehli, Klara Skogmyr Marian, Gunlög Sundberg, Association suédoise de linguistique appliquée (ASLA), Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap , 2023, s. 202-222Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikeln presenterar en studie om ord och fraser kopplade till ekologisk hållbarhet, som listats i nyordslistor publicerade av Språkrådet och dess föregångare åren 1986–2021. Resultaten visar att 132 av de 1 533 nyord som hittills publicerats i listorna går att koppla till området. Dessa ord analyseras vidare med hänsyn till hur uppkomsten av hållbarhetsnyord i listorna relaterar till samhällsdebattens idékonjunkturer, vad hållbarhetsnyorden typiskt betecknar, samt vilka hållbarhetsnyord som får störst spridning. Syftet med studien är ytterst att bidra till en diskussion om språkets roll i hållbar utveckling.

  • 43.
    Hanell, Linnea
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Vi behöver ord för att tala om hållbarhet2022Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Blogginlägget skildrar terminologiskt arbete som ett område där humanister bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Det betonar vikten av texter och samtal om hållbarhetsfrågor, och lyfter särskilt ordens roll i omställningen – hållbarhet i termer av termer. Därmed exemplifierar inlägget också ett praktiskt arbete som sker utanför universiteten, men som grundar sig i en typ av humanistisk kunskap som samhället behöver mer av.

  • 44.
    Hanell, Linnea
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Höglund, Laila
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Ola, Karlsson
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Svensson, Anders
    Språktidningen.
    Vi slår på trumman för årets nyord!2024Inngår i: Språktidningen, ISSN 1654-5028, nr 1, s. 14-24Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Hanell, Linnea
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Ola, Karlsson
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Svensson, Anders
    Språktidningen.
    Här är årets nyordsdos2022Inngår i: Språktidningen, ISSN 1654-5028, nr 1Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 46.
    Hanell, Linnea
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Ola, Karlsson
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Svensson, Anders
    Språktidningen.
    Orden som gjorde raketkarriär!2023Inngår i: Språktidningen, ISSN 1654-5028, nr 1Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 47.
    Hasan, Baki
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Språkrådets svensk-romska (arli) socialordlista2020Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Romska språket är ett språk med lång muntlig tradition. Språket har ofta saknat möjlighet att utveckla och sprida den terminologi som statsbärande språk har. I socialordlistorna på dialekterna arli, lovari och kelderasch har en rad facktermer inom socialförsäkringsområdet samlats. De innehåller också juridiska termer och arbetsmarknadstermer. Arbetet har utförts av ett arbetsteam med översättare med olika bakgrund, i samarbete med språkgranskare och juridiska experter. 

    Download (jpg)
    omslag
  • 48.
    Hasan, Baki
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Språkrådets svensk-romska (kelderasch) socialordlista2020Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Romska språket är ett språk med lång muntlig tradition. Språket har ofta saknat möjlighet att utveckla och sprida den terminologi som statsbärande språk har. I socialordlistorna på dialekterna arli, lovari och kelderasch har en rad facktermer inom socialförsäkringsområdet samlats. De innehåller också juridiska termer och arbetsmarknadstermer. Arbetet har utförts av ett arbetsteam med översättare med olika bakgrund, i samarbete med språkgranskare och juridiska experter. 

    Download (jpg)
    omslag
  • 49.
    Hasan, Baki
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Språkrådets svensk-romska (lovari) socialordlista2020Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Romska språket är ett språk med lång muntlig tradition. Språket har ofta saknat möjlighet att utveckla och sprida den terminologi som statsbärande språk har. I socialordlistorna på dialekterna arli, lovari och kelderasch har en rad facktermer inom socialförsäkringsområdet samlats. De innehåller också juridiska termer och arbetsmarknadstermer. Arbetet har utförts av ett arbetsteam med översättare med olika bakgrund, i samarbete med språkgranskare och juridiska experter. 

    Download (jpg)
    omslag
  • 50.
    Hasan, Baki
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Språkrådets svensk-romska omsorgsordlista på dialekten arli2019Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Språkrådets svensk-romska omsorgsordlista innehåller uppslagsord och fraser på svenska och deras motsvarigheter på romska. Målgruppen för ordlistan är vårdanställda som inte alls kan romska eller som kan relativt lite, men som ändå ibland behöver använda romska i sitt arbete. En annan målgrupp är tolkar och översättare.

1234567 1 - 50 of 362
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf