KARTA I Jättekastet / Giant's Stone-Casts ; Karta II—III Hur kyrkan fick sin plats bestämd / How the Siteof the First (New) Church was Indicated ; Karta IV—IX Odens jakt/ The Wild Hunt ; KARTA X Som jordemoder hos de underjordiska / Human Midwifeat Fairy Birth ; Karta XI-XII Vattenväsen i manlig gestalt / Waterspirits in theShape of Men ; KARTA XIII—XIV Varulven / The Werwolf ; KARTA XV—XVIII Magisk tjuvmjölkning / Stealing Milk by Witchcraft ; KARTA XIX—XXI Det mördade barnet som gengångare / The Murdered Child as Ghost ; KARTA XXII Festeldar. Vårsed / Bonfires. Spring Custom ; KARTA XXIII Piskning med ris. Sed vid påsk och jul / Birching .Easter or Christmas Custom ; KARTA XXIV Tranan bär ljus i säng. Talesätt och tider rörande inomhusbelysningen på våren / The Grane Comeswith the Light. Sayings and Time Instructions concerning the Lighting of Houses in Spring ; KARTA XXV—XXIX Traditioner knutna till Lucia-dagen, 13 dec. / Traditions connected with Lucia, Dec. 13 ; XXV »Lusse långnatt» / The Long Night of Lucia ; XXIV Arbeta under ottan, äta lussebit och sova på maten / Work in the Early Morning, ceremonial Breakfast and After- Breakfast Nap ; XXVII  Talesätt och tro i anslutning till namnen Lusse och Lucifer / Sayings and Popular Beliefs connected with the Names of Lusseand Lucifer ; XXVIII Traktering av brännvin, kask, kaffe och bröd / Treating People Snaps, Coffee with a Dash of Snaps, Coffee and Buns ; XXIX Traktering och utklädsel / Trea ting and Mumming

Staden Göteborg har precis lagom till 400-årsjubileet begåvats med en ny bro, Hisingsbron. Folkminnesarkivet tittar här närmare på broar och överfartsvägar i Göteborgsområdet.

Lingon, Meccano och folkdräkter från Färöarna - vad har de gemensamt? Vad berättar maträtter och fågelskådning om identitetsskapande?

Hur kan en rekonstruerad Pink Floyd-konsert ge näring åt minnesproduktion och nostalgi? Vilken funktion har berättelsen om en sprucken guldklänning eller en gammal prästkappa?

Frågor som dessa diskuteras i den här boken, som handlar om hur materiella ting kan ge innehåll och form åt olika slags berättelser.

Tolv etnologer och folklorister från tre nordiska länder presenterar här sin forskning om materialitet och narrativitet. Artiklarna bygger på fältarbeten och arkivstudier.

Påsken avslutar den långa fastan, och i äldre tid var det nu dags att äta och dricka märg i benen. Åsa Holmgren berättar om påskmat genom tiderna, och tipsar om en gammaldags påskmeny à la Matkult.

Surströmming känner många av oss till, men kanske är det dags att bekanta oss även med andra surfiskar? Åsa Holmgren anar en renässans för den traditionella surmörten.

I äldre tid var kött en uppskattad men sällsynt del av kosthållet. Efter jakt och slakt togs nästan alla delar på djuret omhand. Åsa Holmgren berättar om den nya köttkategorin på Matkult.se och om hur vi i dag har mycket att lära från självhushållets tid.

I år firas den Internationella romadagen för femtionde året i rad. För att högtidlighålla dagen uppmärksammar forskningsarkivarie Charlotte Hyltén-Cavallius Johan Dimitri Taikons (1879–1950) gärning. Taikon hade en stark ställning inom den romska gruppen och kom att bli en nyckelperson i dokumentation av sagor, folklore och språk. Blogginlägget har tillkommit i samarbete med Fred Taikon, barnbarn till Johan Dimitri Taikon och ordförande för kulturföreningen É romani glinda.

The aim of this dissertation is to show how a handicraft-aesthetics are shaped and reshaped, with a particular focus on the interplay between domestic and international handicraft. This is studied in a number of forums, and the negotiations often revolve around what it is that characterises good craft. Specific emphasis is put on investigating the conditions under which and where the interface between these categories might occur. With the aim of providing a perspective of the Swedish situation, a comparative study of how the American patriotic women’s movement, Daughters of the American Revolution, took part in the formation of domestic traditions, ideals and aesthetics in the USA during the early part of the 20th century has also been carried out. From an historical perspective it is illustrated how the images we have both of ourselves and others are mutually dependent and ever-changing. The dissertation is based on fieldwork at costume parades, craft markets, costume shows and exhibitions, as well as in projects involving immigrant women where Swedish handicraft is used as a means of teaching the Swedish language. It is also based on archive research (in various Swedish archives, the Ellis Island archive, New York and the National Archive of the Daughters of the American Revolution, Washington DC). Since the 1970s, international handicraft, in connection with immigration policy and the Handicraft Movement network, has been referred to as an “enrichment” and “vitalisation” of Swedish cultural life and Swedish handicraft. In spite of this the actual presence of international craftwork and craft workers with foreign backgrounds is limited within the Movement. International handicraft and Sámi crafts are both included at the same time as they are distinguished as special interests in relation to normative domestic craftwork. Other handicraft traditions have thus constituted the domestic handicraft’s constituent facades.

This article focuses on archival collections relating to so-called “tattare” and “zigenare” (approximately meaning “tinkers” and “gypsies”) created by Swedish folklore scholars during the twentieth century, and how these scholars influenced politics and interventions regarding these categories. It addresses questions regarding the production of knowledge about these categories and the contexts, structures and actors that have created the basis for these kinds of collections. Special focus is on works by the folklore scholars Carl-Martin Bergstrand and Carl-Herman Tillhagen, and collections at the Institute for Language and Folklore, Department of Dialectology, Onomastics and Folklore Research and the Nordic Museum Archive. By unfolding the networks of Bergstrand and Tillhagen and following the traces of their work to other archives, the article highlights some of the political and monitoring dimensions in archival practices in relation to minority groups in Sweden.

Föredrag vid ett symposium i Uppsala den 20 november 2015.

Åtta forskare från olika områden tecknar här för första gången en bild av tamgetens betydelse och tillvaro i Sverige från stenålder till våra dagar ur ekonomiska, kulturhistoriska, språkliga och veterinärmedicinska perspektiv.

Boken introducerar den muslimska vallfärden och dess betydelse historiskt, socialt och språkligt. Här berättar också ett antal muslimer om sina känslor och upplevelser under pilgrimsresan från Sverige till Mecka. Genom en finländsk språkvetare och forskningsresande, Georg August Wallin, ges en historisk ögonblicksskildring från 1845.

Stundligen företar vi människor oss sånt som vi inte alls funderar över. Vi gör det bara.

Har du tänkt på att vi i mötet med en gammal bekant gärna börjar med att reda ut när vi sågs senast? Och kanske när vi kommer att stöta på varandra igen?

Eller har du funderat på i vilken ordning vi tar av och på kläderna i ett omklädningsrum med andra personer runt oss? Har du undrat över hur vi människor hanterar köande, cyklande, särskrivningar eller hur vi hälsar på varandra? De här sakerna är nämligen exempel på sånt vi oftast företar oss utan att reflektera över det särskilt mycket.

Boken Sånt vi bara gör handlar om olika kulturellt och socialt betingade vardagshandlingar. Volymen bjuder på 91 korta, koncentrerade texter skrivna av forskare inom humaniora. Utifrån egen och andras forskning berättar de engagerat och lättillgängligt om sånt vi bara gör. Varje text kompletteras med en faktaruta med lästips för den vetgirige.

Sånt vi bara gör kan läsas för nöjes skull, men boken passar också utmärkt som diskussionsunderlag i studiecirklar liksom i gymnasie- och högskolans undervisning med kultur och språk i fokus.

In 1967, Barbro Klein conducted interviews with the Swedish American Carl Nelson, born in 1878, who was an important informant for the Swedish folklore collector Karl Gösta Gilstring. Drawing inspiration from Klein’s work on legend and belief, her perspective on narratives as performances, as well as her transcription methods, this article analyzes stories told during Klein’s interviews and contextualizes them with correspondence between Nelson, Gilstring, and Klein.

Uteblivna eller digitala sammankomster, utomhusfiranden och julpynt som tröst – julen 2020 blev annorlunda för många. Susanne Nylund Skog har tittat närmare på de berättelser som skickats in via Isofs frågelista om jul och nyår i pandemitider.

This article analyzes how Christmas celebrations are described in diaries, written around Christmas 2020. Three aspects of the Christmas celebrations are investigated; firstly, how they are demarcated in time and space, secondly, the importance of food and decorations such as the Christmas tree, and thirdly the social community and the feelings it creates. In this study, the Christmas celebrations created in the diaries are regarded as expressions of traditions, processes where the past is used and recreated in the present with the purpose of maintaining social relationships and feelings of belonging and thankfulness. The article concludes that in the diaries a Christmas composed of cooking, decorating and social interaction with relatives is depicted. The diary writers show creativity and ingenuity when it comes to maintaining and recreating traditions, while at the same time creating possibilities for meetings and social interaction, despite the special situation during the Corona pandemic. Future research can tell whether any of these adjustments of the celebrations will remain or not.

I Isofs arkiv finns ett rikt material om luciafirandets brokiga och föränderliga historia. En ny webbfrågelista visar att luciatåget är en levande tradition och luciafirandet en högtid som många uppmärksammar och uppskattar.

Föreningslivet är viktigt för den enskilda personen men också för samhället och för demokratin. Det visar svaren på en webbfrågelista om föreningsliv som Isof skickat ut i samband med demokratiåret 2021.

Många rönnbär ger snöig vinter och när Anders slaskar kommer julen att braska. I en ny samling i Isofs arkiv finns tusentals vädertydor och vädermärken från hela landet.

Presentation av DOVA-arkivens forskningsområden och de olika DOVA-arkiven. DOVA är förkortning för namnet på den 1979 bildade myndigheten Dialekt- och ortnamnsarkiven samt Svenskt visarkiv.

Presentation av DOVA-arkivens forskningsområden och de olika DOVA-arkiven.

Presentation av DOVA-arkiven.

Innehåll: Förord, Folkminnesavdelningens personal, Från köksbord till forskarbord, Från dansbana till diskotek, TV-tittande på gott och ont, Armarna uppåt sträck och knäna böj, Nyutkomna böcker