Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1049
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Agazzi, Birgitta
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Nyord i svenskan: Blogg, fulbryt, pudla, rondellhund och andra nytillskott från A till Ö2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Ahlbäck, Olav
    Språk- och folkminnesinstitutet, Nämnden för svensk språkvård.
    Svenskan i Finland1956Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Alfvegren, Lars
    Språk- och folkminnesinstitutet, Svenska språknämnden.
    Vi gingo och vi gick1984Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Andersson, Lars-Gunnar
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Josephson, OlleInstitutet för språk och folkminnen, Språkrådet.Lindberg, IngerInstitutet för språk och folkminnen, Språkrådet.Thelander, MatsInstitutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Språkvård och språkpolitik: Svenska språknämndens forskningskonferens i Saltsjöbaden 20082010Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Areskoug, Hugo
    Språk- och folkminnesinstitutet, Landsmålsarkivet i Lund.
    Studier över sydöstskånska folkmål. 11957Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Benson, Sven
    Språk- och folkminnesinstitutet, Landsmålsarkivet i Lund.
    Blekingska dialektstudier. 11956Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Benson, Sven
    Språk- och folkminnesinstitutet, Landsmålsarkivet i Lund.
    Blekingska dialektstudier. 21981Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 8. Benson, Sven
    Fonetisk och fonematisk kartläggning1958Ingår i: Studier i nordisk språkvetenskap: Från Lunds universitets institution för nordiska språk och Landsmålsarkivet i Lund / [ed] Bertil Ejder, Lund: CWK Gleerup , 1958, s. 154-165Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Benson, Sven
    Språk- och folkminnesinstitutet, Landsmålsarkivet i Lund.
    Studier över adjektivsuffixet -ot i svenskan1951Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10. Benson, Sven
    Südschwedischer Sprachatlas. 11965Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Benson, Sven
    Språk- och folkminnesinstitutet, Landsmålsarkivet i Lund.
    Südschwedischer Sprachatlas. 21967Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Benson, Sven
    Språk- och folkminnesinstitutet, Landsmålsarkivet i Lund.
    Südschwedischer Sprachatlas. 31969Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Benson, Sven
    Språk- och folkminnesinstitutet, Landsmålsarkivet i Lund.
    Südschwedischer Sprachatlas. 41970Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Benson, Sven
    Språk- och folkminnesinstitutet, Landsmålsarkivet i Lund.
    The institute for dialect research in Lund 1966.1966Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 15. Berg, Johanna
    et al.
    Domeij, Rickard
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Edlund, Jens
    Eriksson, Gunnar
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Fallgren, Per
    House, David
    Lindström, Eva
    Magnusson Petzell, Erik
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Malisz, Zofia
    Nylund Skog, Susanne
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Öqvist, Jenny
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Making Archival Speech Recordings Accessible for Research: A Report from the Tilltal Project2019Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 141, s. 171-178Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Bergfors, Erik-Olof
    Språk- och folkminnesinstitutet.
    Ortnamnen i Dalarnas län. 7: Leksands kommun. Bebyggelsenamn2001Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Bergfors, Georg
    Institutet för språk och folkminnen, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Ordspråk, talesätt och härm på Ytterlännäsmål1981Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 18.
    Bergman, Gösta
    Språk- och folkminnesinstitutet, Nämnden för svensk språkvård.
    Aktuella språkvårdsfrågor1948Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Bergman, Gösta
    Språk- och folkminnesinstitutet, Nämnden för svensk språkvård.
    Rätt och fel i språket1966Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Bergman, Gösta
    Språk- och folkminnesinstitutet, Nämnden för svensk språkvård.
    Särsvenskt och samnordiskt: Ordlista till tjänst för svenskar som i skrift och tal vänder sig till nordisk publik1946Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Björklund, Stig
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Dalmålsstudier: Festskrift till Stig Björklund på 75-årsdagen den 19 februari 19941994Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Björklund, Stig
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Hagren, Kristina
    Ordbok över folkmålen i övre Dalarna: Häfte 35, Snod-Spitkanna1998Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Björseth, Bertil
    Språk- och folkminnesinstitutet, Nämnden för svensk språkvård.
    Göteborgsspråket1958Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24. Bojsen, Else
    et al.
    Reuter, MikaelLøland, StåleClausén, UllaSvenska språknämnden.
    Språk i Norden 1981: Årsskrift för de nordiska språknämnderna1981Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25. Bojsen, Else
    et al.
    Reuter, MikaelLøland, StåleGrünbaum, CatharinaSvenska språknämnden.
    Språk i Norden 1980: Årsskrift för de nordiska språknämnderna1980Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26. Bojsen, Else
    et al.
    Reuter, MikaelLøland, StåleGrünbaum, CatharinaSvenska språknämnden.
    Språk i Norden 1982: Årsskrift för de nordiska språknämnderna1982Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Boström Andersson, Rut
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU). Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
    Folkliga fågelnamn: Artnamn för beckasinfåglar i nordiska språk1996Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In Scandinavian languages there are many popular bird names, most of which have been recorded in the dialect archives in the Nordic countries. The thesis concentrates on the bird names for snipes, i.e. the common snipe, the great snipe, the jacksnipe and the woodcook, in all approx. 330 different names. Some of these are recognized throughout Scandinavia, while others are only sparsely confirmed in single dialects.

    An especially large number of names refer to the common snipe, mainly due to its typical vibrating sound. Since the sound resembles a certain unobtrusive whinny from a horse or bleat from a goat or a sheep, many of the names contain words associating to these animals. Names describing a creaking sound mostly refer to the woodcock. Fairly common are names describing the protruding beak, a characteristic feature of all snipes.

    In order to give a complete semantic and etymological picture, all words forming part of the names have been identified and sorted by category, i.e. words indicating a common implicit meaning. The categories in turn have been divided into two main groups: words describing different sounds, and words describing visual impressions. In addition, names describing popular beliefs and those transferred from other bird species are presented.

    Factors that influence origin, formation, existence and development of bird names have been considered. With the etymological discussion forming the necessary background, ethnological aswell as cultural influences complete the picture of the naming process. Man's need for identification and classification of phenomena in his environment as well as the presence vs. lack of affect are important factors in the process. As is shown, a striking sound along with a particular appearence has inspired many affected popular names, while scientific names largely refer to visual, non-affected impressions.

    Due to man's present lack of everyday connection with nature many of the popular bird names presented are no longer in use. However, some of the names prove to be fairly young, which shows that the process of popular classification and naming is still a functioning part of our language and culture.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Brink, Stefan
    Språk- och folkminnesinstitutet, Ortnamnsarkivet i Uppsala.
    Hälsinglands äldsta skattelängd: Hjälpskattelängden »Gärder och hjälper» från år 15351994Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 29.
    Bruhn, Erik
    Institutet för språk och folkminnen, Sveriges ortnamnsarkiv.
    Ägonamn i Rönnebergs härad1931Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 30.
    Brylla, Eva
    Språk- och folkminnesinstitutet, Ortnamnsarkivet i Uppsala.
    Behövs en ortnamnslag?: handlingar från ett endagssymposium i Uppsala den 20 april 19941995Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Brylla, Eva
    Språk- och folkminnesinstitutet, Svenska språknämnden. Institutet för språk och folkminnen, Namnarkivet i Uppsala (NAU).
    Förnamn i Sverige: kortfattat namnlexikon2004 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 32.
    Brylla, Eva
    Institutet för språk och folkminnen, Sveriges ortnamnsarkiv. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
    Singular ortnamnsböjning i fornsvenskan: Starkt böjda namn med utgångspunkt från sörmländskt material1987Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study focuses primarily on the inflection of singular place-names belonging to strong declensions and how their inflection developed in the Old Swedish period. It is based mainly on sources from Södermanland.

    Examination of the dative inflections of masculine and neuter place-names suggests that by and large place-names underwent the same course of development as appellatives, the dative having almost completely disappeared as a formal category by the end of the Middle Ages. In some cases dative endings were, however, retained in place-names: for example, certain name elements tended to keep the ending when they occurred as simplexes, but lost it in compound names. The dative may then have become the general form of such names.

    A special study was made of -stem place-names. Even in the nominative, forms ending in -e and -a predominate. The -e ending derives from the dative/accusative form, which may have become a new basic form at an early date. Reinterpretation of the dative/accusative resulted in someplace-names passing into the weak declension. Via the dative/accusative singular ending, place-names also adopted the generalized -a form which developed in plural habitative names.

    In the Middle Ages a mode of inflection peculiar to place-names appeared. In Latin texts, Swedish place-names occur in a generalized form, used regardless of case. A suitable form was chosen, often an accusative which had converged with the nominative. Generalized forms of this kind are found in both Latin and Old Swedish texts. The Latin scribal tradition was a contributory factor in their introduction.

    The author discusses whether place-names can be shown to have changed paradigm earlier than appellatives. Secondary -s genitives in particular, which occur earlier in place-names than in appellatives, suggest that they did. The fact that place-names exhibit secondary -s genitives in early sources may be partly due to their naming function.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 33.
    Brylla, Eva
    et al.
    Språk- och folkminnesinstitutet.
    Heinrici, BjörnSpråk- och folkminnesinstitutet.
    Ur SOFI:s värld: Vänskrift till Björn Lindquist den 9 september 20022003Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Innehåll: Målföre som föremål / av Lars Bleckert. Behövs en personnamnslag? Namnlagens tillämpning ur språklig synvinkel / av Eva Brylla. Ordböcker i stöpsleven / av Birgit Eaker. En bukett blåklint. Centaurea cyanus i ett europeiskt perspektiv / Gerd Eklund. Från Smålands minnen till SOFI DAL / av Göran Hallberg. Det evigt kvinnliga? Sägen, folksaga, konstsaga / av Bodil Nildin-Wall. SOFI och dagens ortnamnsvård / av Leif Nilsson. OSD och SAOB. Samvaro med konsekvenser / av Gunnar Nyström. På DAGstur / av Margareta Svahn. Död mans mot / av Jan-Inge Wall. Namngivning av datafiler vid digitalisering av skriftligt arkivmaterial / av Ola Wennstedt.

  • 34.
    Brylla, Eva
    et al.
    Ortnamnsarkivet i Uppsala (OAU).
    Strandberg, SvanteOrtnamnsarkivet i Uppsala (OAU).Wahlberg, MatsOrtnamnsarkivet i Uppsala (OAU).
    Allan Rostvik den 22 mars 1990: En hyllningsskrift1990Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Innehåll:

    "Aktuella problem inom nordisk namnforskning" av Thorsten Andersson

    "Till frågan om det gamla namnet på Västerdalälven" av Erik Olof Bergfors

    "Emund Slema" av Eva Brylla

    "Dillö" av Lennart Elmevik

    "Bykåka. Ett gammalt arbetsgille" av Gösta Franzén

    "Inkongurens av typen Sverige är beredd att.. och arkivet är ansvarig..." av Lennart Hagåsen

    "Ösmo — ett vantolkat sockennamn. Med en avslutande notis om medeltida kronolandbor och forntida karlar" av Lars Hellberg

    "Tornsvala eller tornseglare? Ansatsen till ornitologisk beteckningsreform" av Lars-Gunnar Larsson

    "Kyndelsmässknax och Matsmässgrav" av Helge Lindberg

    "Fasma" av Lennart Moberg

    "Har vi fått en 'ny' ortnamnsvård?" av Leif Nilsson

    "Det västgötska sockennamnet Undenäs" av Eva Nyman 

    "Personbinamn i ortnamnsbelysning" av Svante Strandberg

    "Om ordet spjäll i svenska ägonamn" av Mats Wahlberg

    "Några kristna konstnamn" av Anders Öberg

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 35.
    Brylla, Eva
    et al.
    Språk- och folkminnesinstitutet, Ortnamnsarkivet i Uppsala.
    Strandberg, SvanteSpråk- och folkminnesinstitutet, Ortnamnsarkivet i Uppsala.Wahlberg, MatsSpråk- och folkminnesinstitutet, Ortnamnsarkivet i Uppsala.
    Från götarna till Noreens kor: Hyllningsskrift till Lennart Elmevik på 60-årsdagen 2 februari 19961996Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 36.
    Brylla, Eva
    et al.
    Språk- och folkminnesinstitutet.
    Wahlberg, MatsSpråk- och folkminnesinstitutet.
    Proceedings of the 21st International Congress of Onomastic Sciences2005Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 37.
    Bucht, Torsten
    Språk- och folkminnesinstitutet, Nämnden för svensk språkvård.
    Språket i Härnösand1962Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 38. Bylin, Maria
    Den otidsenliga böjningen2017Ingår i: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, Vol. 38, s. 40-50Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Den otidsenliga böjningen
  • 39.
    Bylin, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Det ser så fult ut: Det estetiska argumentet i svensk språkvård2018Ingår i: Svenska: ett estetiskt ämne, Stockholm: Svensklärarföreningen, Natur & Kultur , 2018, Vol. 2017, s. 9-21Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 40. Bylin, Maria
    Futural betydelse och hjälpverbssyntax hos vilja 1526–19502018Ingår i: / [ed] H. Lönnroth, B. Haagensen, M. Kvist & K. Sandvad West, 2018, s. 102-117Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Grammaticalization studies have mainly focused on the evolution of grams. The question of whether the semantic and syntactic properties so often found to co-evolve in grammaticalization studies also disappear simultaneously has hardly been addressed at all. This study focuses on the loss of future meaning of the Swedish auxiliary vilja, and investigates what happens with the raising properties associated with grammatical meaning in auxiliaries when that grammatical meaning is lost but the form survives in use, albeit with meanings located on the more lexical stretch of the lexical-grammatical continuum. The corpus material consists of The Swedish Academy Dictionary, and the study focuses on examples with inanimate and expletive subjects. Results indicate that the future meaning of vilja was frequently used during the 16th and 17th centuries, less so during the 18th century and hardly at all during the 19th century. Vilja with future meaning was possible to passivize over, with no change of meaning, a common indicator of subject to subject raising. This is no longer possible today. The results would thus imply that semantic and syntactic properties depend on each other not only when auxiliaries grammaticalize, but also when they vanish

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Svenska språkets historia 14 (hela)
  • 41.
    Bylin, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Nu är det fult att tala om fint2019Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 42. Bylin, Maria
    Stilkartan i torktumlaren2019Ingår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, nr 3, s. 7-7Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 43.
    Bylin, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Variation är evigt ny: Svensk språkvårds förhållande till språkvetenskapliga beskrivningar av språksystemet och av långvarig variation2019Ingår i: Svenskans beskrivning, ISSN 1102-3619, s. 102-117Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 44.
    Chrystal, Judith-Ann
    Språk- och folkminnesinstitutet, Svenska språknämnden. Stockholms universitet.
    Engelskan i svensk dagspress1988Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study is concerned with the extent and nature of English influence on Swedish. The main aim of the study is to investigate how loans are introduced and which factors affect their integration into Swedish. English words and phrases recorded in a number of Swedish daily newspapers are studied with regard to how factors such as linguistic adaptation to Swedish patterns, frequency, range, reference and function promote or hinder the process of integration.

    A total of 6880 instances of 1014 different loans have been recorded in a corpus compromising approximately 2.7 million words. These loans have been classified as established, interim or unintegrated according to the degree of their linguistic and social integration. While established and interim loans are used mainly with referential function, unintegrated loans more often have poetic, emotive or conative function. Most loans have been recorded in articles and advertisments concerning entertainment of various kinds, in advertisments for vehicles and technical equipment and in sports columns. There are, however, differences between these categories with regard to the number of loans used, their integration, reference and function. Furthermore national and regional newspapers differ in their use of English loans.

  • 45.
    Collinder, Björn
    Kungl. Ortnamnskommissionen.
    Ordbok till Sveriges lapska ortnamn1964Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Dahlstedt, Karl-Hampus
    Institutet för språk och folkminnen, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Det svenska Vilhelminamålet: Språkgeografiska studier över ett norrländskt nybyggarmål och dess granndialekter. 1, Allmän inledning. Ord och betydelser. A, Text1950Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Dahlstedt, Karl-Hampus
    Institutet för språk och folkminnen, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Det svenska Vilhelminamålet: Språkgeografiska studier över ett norrländskt nybyggarmål och dess granndialekter. 1, Allmän inledning. Ord och betydelser B, Kartor1950Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Dahlstedt, Karl-Hampus
    Institutet för språk och folkminnen, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Det svenska Vilhelminamålet: Språkgeografiska studier över ett norrländskt nybyggarmål och dess granndialekter. 2, Kvantitet. Apokope, A, Text1962Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Dahlstedt, Karl-Hampus
    Institutet för språk och folkminnen, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Det svenska Vilhelminamålet: Språkgeografiska studier över ett norrländskt nybyggarmål och dess granndialekter. 2, Kvantitet. Apokope. B, Kartor och tabeller1960Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Dahlstedt, Karl-Hampus
    Institutet för språk och folkminnen, Uppsala landsmålsarkiv (ULMA).
    Efterledsapokope i nordsvenska dialekter: En morfo-fonologisk studie1955Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
1234567 1 - 50 av 1049
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf