Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 52
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Berg, Johanna
    et al.
    Domeij, Rickard
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Edlund, Jens
    Eriksson, Gunnar
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Fallgren, Per
    House, David
    Lindström, Eva
    Magnusson Petzell, Erik
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Malisz, Zofia
    Nylund Skog, Susanne
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Öqvist, Jenny
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).
    Making Archival Speech Recordings Accessible for Research: A Report from the Tilltal Project2019Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 141, s. 171-178Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Bylin, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Svenskan är den fasta inredningen: Språklig representation i det offentliga rummet2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vilka språk som syns i det offentliga rummet är betydelsefullt för ­samhället, både ur ett kommunikativt ­perspektiv och som en signal om vilka språk som upp­fattas som betydelsefulla.

    Språk­lagen uttrycker att offentlig verksamhet har ett ansvar för enskildas tillgång till språk: svenska, nationella minoritetsspråk, det svenska teckenspråket och andra modersmål. Av tradition har svensk språkvård främst fokuserat på nyttoperspektivet, det vill säga e­ffektiviteten i myndigheters kommunikation, men Svenskan är den fasta inredningen har istället fokus på symboliska aspekter av språkanvändning i offentliga miljöer.

    Rapporten ger en inblick i hur flerspråkigheten synliggörs i offentlig miljö i Sverige. Språkrådet har kartlagt vilka språk som syns på skyltar och anslag, på 14 vårdcentraler och 14 biblio­tek, i 11 svenska orter. Under­sökningen är ett led i Institutet för språk och folk­minnens uppdrag att följa upp språklagen, och att regelbundet ­undersöka användningen av svenska och andra språk i Sverige.

  • 3.
    Domeij, Rickard
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Behovet av språkinfrastruktur för direkttextad tv2013Ingår i: Språk i Norden, ISSN 2246-1701, s. 59-66Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med de nya möjligheter den digitala tekniken och språkteknologin ger, kaninformation och medier göras tillgängliga för fler. Ett aktuellt exempel är utvecklingenav teknik för direkttextad tv baserad på talteknologi som gör attBBC sedan en tid tillbaka textar alla sina program. Men teknikutvecklingenkräver kostsamma språkresurser; för ett direkttextningssystem krävs t.ex. storamängder systematiskt inspelat och transkriberat tal. Och eftersom det kommersiellaintresset för att ta fram sådana resurser för svenska och andra nordiskaspråk inte är tillräckligt stort, riskerar vi i de nordiska länderna i värsta fallatt bli utan sådan teknik. Därför har Språkrådet i samarbete med Sveriges television(SVT) tagit fram ett förslag på hur en nationell språkinfrastruktur somstimulerar utvecklingen av direkttextning på tv och andra tillgängliga tjänsterkan utvecklas.

  • 4.
    Domeij, Rickard
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Karlsson, Ola
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Trosterud, Trond
    Moshagen, Sjur
    Enhancing information accessibility and digital literacy for minorities using language technology: The example of Sami and other national minority languages in Sweden2019Ingår i: Indigenous Writing and Education / [ed] Kirk P. H. Sullivan and Coppélie Cocq, Leiden, The Netherlands: Brill , 2019Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 5. Håkansson, David
    et al.
    Magnusson Petzell, Erik
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Engdahl, Elisabet
    Introduction: New perspectives on diachronic syntax in North Germanic2019Ingår i: Nordic Journal of Linguistics, ISSN 0332-5865, E-ISSN 1502-4717, Vol. 42, nr 2, s. 135-138Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 6. Håkansson, David
    et al.
    Magnusson Petzell, ErikInstitutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).Engdahl, Elisabet
    New perspectives on diachronic syntax in North Germanic2019Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 7.
    Karlsson, Susanna
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Svensklärares attityder till besvärliga språkriktighetsfrågor i undervisningen2017Ingår i: / [ed] Emma Sköldberg, Maia Andréasson, Henrietta Adamsson Eryd, Filippa Lindahl, Sven Lindström, Julia Prentice & Malin Sandberg, Göteborg: Göteborgs universitet, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Svensklärare är den grupp språkvårdare som kanske har störst konkret inflytande på sin målgrupp. För att undersöka deras attityder till språkriktighet genomförde Catharina Grünbaum 1976 för dåvarande Språknämndens räkning en enkät undersökning som ställdes till svensklärare vid 1 600 högstadie- och gymnasieskolor. Syftet var att kartlägga svensklärarnas attityder till olika språkdrag och språkriktighetsproblem. Resultatet av enkäterna sammanställdes i två rapporter och gav en bild av svensklärarnas syn på svenska språket och elevernas språk vid den här tiden (Grünbaum 1976 och 1982). Sedan dess har Språknämnden och sedermera Språkrådet inte genomfört någon liknande undersökning, men delar eller varianter av Grünbaums studie har upprepats i studentuppsatser (Rickelvik 2011, Nyström 1979). Det finns också vissa liknande synkrona undersökningar: Catrin Norrby och Gisela Håkansson har gjort attitydundersökningar med såväl lärare som elever vid svenska skolor i Sverige och utlandet (Norrby & Håkansson 2011). I den här artikeln presenterar vi en undersökning där vi upprepar Grünbaums undersökning från 1976 och diskuterar förändringar i attityder kring klassiska språkriktighetsfrågor som valet mellan de och dem, större än jag/mig och var/vart, men också mindre typiska frågor som elevernas ordförråd. Resultaten tyder på att det har skett vissa förändringar i lärarnas attityder – framför allt kan man se en större uttalad tolerans till variation och större medvetenhet om kontextuella förhållanden som texttyp och genre.

  • 8.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Att bli till som feminist i 1990-talets feministiska tidskrifter: Exemplet Darling2017Ingår i: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, Vol. 38, s. 115-127Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 9.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Diskursanalys2015Ingår i: Sociolingvistik i praktiken / [ed] Sally Boyd & Stina Ericsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2015Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 10.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Klarspråk – demokratiprojekt, kvalitetsmätning eller ”småtips” i arbetet?2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The plain language work in Sweden is fundamentally a political language planning project. Plain language is well established nowadays, with an elaborate practice and traditions dating back to the 1950s. However, it still seems difficult to really pin down what plain language is. What is plain language at the policy level, and what does it become once it is put into practice? Words used when arguing for plain language include democracy, efficiency and the safeguarding of legal rights. But what happens when such a language policy project is to be implemented? When it becomes necessary to take into account local resources, aims and motives? Plain language is implemented in different ways and at several different levels. In my presentation I focus on plain language policy documents as well as the practical implementation: plain language education, and the plain language texts of commercial language advisory companies.

  • 11.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Principer och språksyn i språkvårdens diskussioner – exemplet samkönad2015Ingår i: Från social kategorisering till diskriminering: fyra studier av språk och diskriminering och ett modellförslag / [ed] Mats Landqvist, Huddinge: Södertörns högskola, 2015, s. 123-152Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 12.
    Lind Palicki, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Språklig förhandling om feminism: En analys av metakommunikativa drag i fanzinet Bleck2018Ingår i: Kritiska text och diskursstudier / [ed] Daniel Wojahn, Charlotta Seiler Brylla, Gustav Westberg, Södertörns högskola, 2018, 1, s. 142-160Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, I explore how feminist fanzines from the third wave of feminism in the 1990s contribute in constructing feminist subject positions. The aim of this study is to analyze how feminist criticism is being constructed in an empirical material that has positioned itself as critical. Drawing on the concept of metalinguistics (Verscheuren 2004), I show how feminist criticism is constructed through the use of mainly three metalinguistic features: intertextual links, self-referentials, and metalinguistic descriptions. The results show that a large number of metalinguistic features are being used in order to criticize other media, and to position writers as feminist subjects. For example, intertextual links in form of quotes serve as a way of creating dialogue with others and negotiating the meaning of linguistic expressions.

  • 13.
    Lind Palicki, Lena
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Milles, Karin
    Feministisk språkplanering under den andra vågens kvinnorörelse: Exemplen Grupp 8 och den offentliga språkvården2015Ingår i: / [ed] Jenny Magnusson, Karin Milles, Zoe Nikolaidou, Södertörns högskola, 2015, s. 145-165Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 14.
    Magnusson Petzell, Erik
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Automatisk transkribering av landsmålstext2019Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 141, nr 2018, s. 184-199Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Swedish ethnologist Dag Trotzig (1914–44) spent almost two years of his short life in Latvia. On the recommendation of Sigurd Erixon, he arrived in Riga in 1938, soon after gaining his bachelor’s degree at Stockholm University, to take over the teaching of ethnography at the University of Latvia. This charismatic young researcher was able to do a good deal in this short period. His primary accomplishment was to significantly change the content and proportions of ethnology subjects taught at the university. He was also interested in the study of local culture and the popularisation of ethnology in Latvia, and he quickly became a familiar figure in the Latvian media. Finally, Trotzig was the main driver behind a Latvian cultural atlas project, which was begun in 1939. Through this young Swedish ethnologist, Latvia imported scholarly practices that had developed in another country. The present article discusses Trotzig’s achievements in Latvia: his popularisation of the concept of ethnology, his activities at the University of Latvia, and his role in the creation of the Latvian cultural atlas. It also tells the story of research developments in the interwar period: active international relations, transnational projects launched during this time, and the efforts of academics working in ethnology and folkloristics to define their fields of study. 

  • 15.
    Magnusson Petzell, Erik
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Did Trimalchio have a cuckoo-clock?: A Comment on Petron. Sat. 26.9.2000Ingår i: Eranos, ISSN 0013-9947, Vol. 98, s. 115-122Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 16.
    Magnusson Petzell, Erik
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Enclitic subjects and agreement inflection in Viskadalian Swedish2017Ingår i: Nordic Atlas of Language Structures (NALS) Journal, ISSN 2387-2667, Vol. 2, s. 1-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 17.
    Magnusson Petzell, Erik
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Gränsöverskridande koordination: Syntaktisk förändring i äldre svenska2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Magnusson Petzell, Erik
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Gränsöverskridande koordination: syntaktisk förändring i äldre svenska2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Magnusson Petzell, Erik
    Institutet för språk och folkminnen.
    Head Conjuncts: Evidence from Old Swedish2017Ingår i: Linguistic Inquiry, ISSN 0024-3892, E-ISSN 1530-9150, Vol. 48, nr 1, s. 129-157Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is sometimes taken for granted that heads as well as phrases may form coordinate conjuncts. Still, what looks like a head may be a phrase with only the head visible. This loophole is shut, however, when we turn to Old Swedish stylistic fronting. In certain contexts, only single-word expressions are fronted, which leads to the conclusion that head fronting is indeed going on. When these heads originate in a coordinate structure, they must constitute the entire first conjunct, and cannot be part of an elliptic phrasal conjunct; otherwise, the ellipsis is not properly licensed.

  • 20.
    Magnusson Petzell, Erik
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    ”Lisa vet jag inte om ska sluta hos oss”: sådant vi bara (inte) säger2019Ingår i: Sånt vi bara gör / [ed] Jenny Nilsson, Susanne Nylund Skog, Fredrik Skott, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2019, s. 227-229Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Magnusson Petzell, Erik
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Low German with a Swedish twist: Contact-induced word order transfer in the 15th century2016Ingår i: Ampersand, ISSN 0107-4164, E-ISSN 1876-8156, Vol. 3, s. 143-150Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 22.
    Magnusson Petzell, Erik
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Relative inversion and non-verb-initial imperatives in Early Modern Swedish2013Ingår i: Nordic Journal of Linguistics, ISSN 0332-5865, E-ISSN 1502-4717, Vol. 36, nr 1, s. 27-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 23.
    Magnusson Petzell, Erik
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Språkliga minnesmärken2012Ingår i: Sverigekontakt, ISSN 0346-2439, Vol. 99, nr 1, s. 6-7Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 24.
    Magnusson Petzell, Erik
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Svensk ordföljd i stockholmsk lågtyska2016Ingår i: Svenska språkets historia 13: Historia och språkhistoria / [ed] Daniel Andersson, Lars-Erik Edlund, Susanne Haugen, Asbjørg Westum, Umeå: Institutionen för språkstudier, Umeå universitet & Kungl. Skytteanska Samfundet , 2016, s. 167-182Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 25.
    Magnusson Petzell, Erik
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Svensk-tysk kontakt och svensk och tysk OV-ordföljd2014Ingår i: Svenska språkets historia 12: Variation och förändring / [ed] Maria Bylin, Cecilia Falk, Tomas Riad, Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 2014, s. 133-142Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 26.
    Magnusson Petzell, Erik
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Tyska – ett nordiskt grannspråk?2015Ingår i: Sverigekontakt, ISSN 0346-2439, Vol. 102, nr 2, s. 4-5Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 27.
    Magnusson Petzell, Erik
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Verbböjning och ordföljd i Viskadalen2018Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 140, s. 89-125Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 28.
    Magnusson Petzell, Erik
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Håkansson, David
    Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
    Larsson, Ida
    Institutt for lingvistiske og nordiske studier, Universitetet i Oslo.
    Introducing syntactic variation and change2017Ingår i: Linguistic variation, ISSN 2211-6834, E-ISSN 2211-6842, Vol. 17, nr 1, s. 1-7-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Magnusson Petzell, Erik
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Håkansson, DavidInstitutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.Larsson, IdaInstitutt for lingvistiske og nordiske studier, Universitetet i Oslo.
    Linguistic Variation: Syntactic variation and change2017Proceedings (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 30.
    Magnusson Petzell, Erik
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Larsson, Ida
    Institutt for lingvistiske og nordiske studier, Universitetet i Oslo.
    Språkhistorien och den mänskliga språkförmågan2017Ingår i: Varför språkvetenskap?: Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter / [ed] David Håkansson, Anna-Malin Karlsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, s. 111-128Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Magnusson Petzell, Erik
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Lyngfelt, Benjamin
    Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.
    Wide, Camilla
    Åbo universitet.
    Forskning om språksystemet - olika traditioner med olika syften2017Ingår i: Varför språkvetenskap?: Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter / [ed] David Håkansson, Anna-Malin Karlsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, s. 129-152Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Nilsson, Jenny
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Om hälsande2019Ingår i: Sånt vi bara gör / [ed] Jenny Nilsson, Susanne Nylund Skog, Fredrik Skott, Stockholm: Carlssons ; Institutet för språk och folkminnen , 2019, s. 14-16Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Nilsson, Jenny
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Something old, something new: Some processes for dialect change in Sweden2017Ingår i: Nordic Journal of Linguistics, ISSN 0332-5865, E-ISSN 1502-4717, Vol. 40, nr 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The traditional dialects of Sweden are changing. In order to investigate how these changes may be proceeding, the use of traditional dialect and new linguistic features have been analyzed in three separate dialect areas: Inland West Sweden, Coastal West Sweden and Torsby in Northern Värmland. The focus is on how much of the traditional dialect used in the mid-20th century is still in use in each location, and what is replacing it in the process of change; this is done by analyzing speakers’ realizations of a total of 137 traditional dialect variables and 18 new variables. In some locations, dialects are leveling towards the standard, more or less rapidly. In others, there is a clear dialect shift to the urban Gothenburg variety or to the use of a combilect, which is a mix of traditional dialect variants, standard variants, new variants and urban variants. Similarities and differences between these separate processes are discussed, with special attention given to the reasons behind dialect change.

  • 34.
    Nilsson, Jenny
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Nylund Skog, SusanneInstitutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU).Skott, FredrikInstitutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Sånt vi bara gör2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Stundligen företar vi människor oss sånt som vi inte alls funderar över. Vi gör det bara.

    Har du tänkt på att vi i mötet med en gammal bekant gärna börjar med att reda ut när vi sågs senast? Och kanske när vi kommer att stöta på varandra igen?

    Eller har du funderat på i vilken ordning vi tar av och på kläderna i ett omklädningsrum med andra personer runt oss? Har du undrat över hur vi människor hanterar köande, cyklande, särskrivningar eller hur vi hälsar på varandra? De här sakerna är nämligen exempel på sånt vi oftast företar oss utan att reflektera över det särskilt mycket.

    Boken Sånt vi bara gör handlar om olika kulturellt och socialt betingade vardagshandlingar. Volymen bjuder på 91 korta, koncentrerade texter skrivna av forskare inom humaniora. Utifrån egen och andras forskning berättar de engagerat och lättillgängligt om sånt vi bara gör. Varje text kompletteras med en faktaruta med lästips för den vetgirige.

    Sånt vi bara gör kan läsas för nöjes skull, men boken passar också utmärkt som diskussionsunderlag i studiecirklar liksom i gymnasie- och högskolans undervisning med kultur och språk i fokus.

  • 35.
    Nilsson, Jenny
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Tingsell, Sofia
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Svenskan i kontakt med Amerika2018Ingår i: Språkbruk, ISSN 0358-9293, Vol. 37, nr 2, s. 12-17Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Spetz, Jennie
    Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet.
    Språklagen och medborgaren: en undersökning av medborgarmejl2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Språklagen (SFS 2009:600) trädde i kraft 2009, och innebar bland annat att svenska språket fick officiell status som Sveriges huvudspråk. Lagen vänder sig till offentliga institutioner, med generella bestämmelser om myndigheternas språkval och språk­användning, men i slutänden är det medborgarna som ska ha nytta av lagen. Medborgarnas för­ståelse av språklagen är därför ett viktigt ­perspektiv. Men hur uppfattar ­medborgarna språklagen? Och var finns utmaningarna när det gäller språklagens implementering?

    Den här rapportens två undersökningar undersöker språklagen på djupet. I den första undersökningen görs en analys av språklagen utifrån ett juridiskt perspektiv och mot bakgrund av ramlagsstiftningsbegreppet generellt. Den andra undersökningen är en analys av mejl från medborgare till myndigheter, där språklagen eller dess rättsområden aktualiseras.

    Undersökningen är ett led i Institutet för språk och folkminnens uppdrag att följa upp språklagen.

  • 37.
    Strandberg, Mathias
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Arlöv2018Ingår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 106, s. 33-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Arlöv is the name of a former village (now part of the city of Malmö) in the parish of Burlöv in south-western Skåne in the far south of Sweden. The first element of the name has been etymologised as the genitive Ara of an Old Danish personal name Ari and, later, as the stem of an Old Danish appellative *arth, a cognate of Old West Norse ǫrð ‘what grows, harvest, corn’. Both of these etymologies are problematic since they require conspicuously early deletion of -a- and -th-, respectively, pre-dating the oldest record of the name, Arleue, from around 1120. I suggest instead that Arlöv contains the genitive ār of the Old Danish appellative ā ‘river’, referring to the river Sege å directly adjacent to the original site of the village. The long a of the first element has been shortened by what is known as compound reduction. This etymology is consistent with the earliest recorded occurrences of the name, as well as with the topography of the site. Furthermore, it involves a well-known and frequent appellative with topographical reference.

  • 38.
    Strandberg, Mathias
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Dialektgeografiska frågor kring tonaccent och betoning hos sammansatta ord i nordiska dialekter2017Ingår i: Ideologi, identitet, intervention: Nordisk dialektologi 10 / [ed] Jan-Ola Östman, Caroline Sandström, Pamela Gustavsson, Lisa Södergård, Helsingfors: Nordica vid Finska, finskugriska och nordiska institutionen, Helsingfors universitet , 2017, s. 281-292Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Central Standard Swedish, compound words generally carry primary stress on the firstelement and the tonal word accent 2. However, some North Germanic Dialects evince variationin compound words regarding both tonal accent and stress, giving rise to dialect geographicand historical questions. Dialect geographic as well as structural arguments canbe made that the variable tonal accent system found today in the very south of Sweden andin most of Norway was once present in all of Scandinavia and that the Central Swedish andNorth Norwegian system with general accent 2 in compound words is a relatively latedevelopment from this system. Second element stress, conversely, is best understood as aninnovation, developed in different ways from different tonal make-ups of accent 2, resultingin varying conditions for second-element stress across dialects.

  • 39.
    Strandberg, Mathias
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    [Rec. av] Kalle Lind, Skånsk-svensk ordbok från abekatt till övanpo2017Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 139, s. 254-257Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Strandberg, Mathias
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Skånska konamn på -a utgående från färgteckning m.m.2018Ingår i: Katharina och namnen: Vänskrift till Katharina Leibring på 60-årsdagen den 20 januari 2018 / [ed] Leila Mattfolk & Kristina Neumüller (huvudred.), Josefine Devine, Elin Pihl, Lennart Ryman & Annette C. Torensjö, Uppsala: Uppsala universitet, 2018, s. 209-214Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Strandberg, Mathias
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Skott, FredrikInstitutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Svenska landsmål och svenskt folkliv: Tidskrift för talspråksforskning, folkloristik och kulturhistoria2017Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 42.
    Strandberg, Mathias
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Skott, FredrikInstitutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Svenska landsmål och svenskt folkliv: Tidskrift för talspråksforskning, folkloristik och kulturhistoria2018Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 43. Svahn, Margareta
    Finnskägg, tåtel och sia: Om folkliga namn på gräs1991Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    By collecting and analysing plant names linguistically, a knowledge of popular botany and its relationshipto scientific botany can be obtained.This study has two primary aims: to describe the popular botanical view of the part of thevegetal world represented by grasses and to illustrate the dialectal use of plant names.The material consists of dialectal names for grasses and has been taken chiefly from variousarchives. The area investigated is primarily Sweden, but other parts of Fenno-Scandinavia, chieflyNorway and parts of Finland where Swedish is spoken, have also been included. The plant namesanalysed are either equivalents or synonyms: they have the same meaning but different geographicalareas of distribution or the same meaning and the same geographical areas of distribution.Three popular "species", each of which represents three different correspondences betweenpopular and scientific botany are described."Grass with a panicle" illustrates underdifferentiation. A number of grasses are collectivelygiven the same name. The grasses are primarily characterised by their similarity in appearance,but they are also used in the same way, as fodder grasses. "Grass with a panicle" has five namesin Swedish dialects: ven, tåtel, bunk, jägarn and tannar."Vegetative tillers" exemplifies overdifferentiation. The tillers are only one part of the plant,which means that the popular classification is more differentiated than the scientific one. Thereare probably several reasons for this differentiation: The vegetative tillers are the first to appearin spring, before the culms with panicles. The tillers are grazed, not cut like the flowering stems.The names found in Swedish dialects are rysk, tov and sia."Mat-grass" represents one-to-one correspondence. The "species" is on the whole identicalwith the scientific species mat-grass. The reason for this identity is the characteristic appearanceof the plant and its hardness. It is difficult to cut. In Swedish dialects mat-grass has five nameswhich are widely spread: stagg, finnskägg, hära, sägg and fnugg. But it also has a great numberof names with a very limited distribution. Because of the special efforts required at harvesttime—mat-grass often bent to the scythe only to rise again soon afterwards—this grass could stirup emotions and hence it has been subject to affective word-formation.The material points to the conclusion that external characteristics of plants may be decisive fortheir classification in popular botany. It is important to note, however, that the use made of aplant is also important in the popular division of "species".

  • 44.
    Wenner, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Ideologi, identitet, intervention2018Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 140, s. 228-233Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Wenner, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    On the border of language and dialect2019Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 141, s. 234-238Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Wenner, Lena
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Talet lever!: Fyra studier i svenskt talspråk i Finland2017Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 139, s. 253-253Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Wenner, Lena
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Löfdahl, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Angered: en stadsdel och ett språk i förändring2010Ingår i: Namn: en spegel av samhället förr och nu / [ed] Staffan Nyström, Uppsala: Språkvårdssamfundet ; Norstedt , 2010, s. 52-72Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 48.
    Wenner, Lena
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Löfdahl, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Att säga sitt namn är att berätta sin släkts historia: Somaliska namn i svenskspråkig kontext2018Ingår i: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift, ISSN 0473-4351, s. 61-79Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I takt med att invandringen har ökat, har också namn med utomeuropeiskt ursprung blivit allt fler i Sverige. Många av dessa namn skrivs med ett alfabet som helt eller delvis skiljer sig från det svenska. I denna framställning redogörs för det somaliska namnskicket som på flera viktiga punkter skiljer sig från det traditionellt svenska. Framställningen grundar sig framförallt på intervjuer gjorda med personer ur den svensk-somaliska gemenskapen.

     

    Artikeln fokuserar på hur svenska myndigheter hanterar olikheter mellan svenskt och somaliskt namnskick. Frågor som diskuteras är hur namnbärarna upplever de krockar som ibland uppstår i kontakten med det svenska majoritetssamhället och dess byråkrati och även namnens roll i vad informanterna kallar ”den somaliska identiteten”. Vidare diskuteras identitetsbegreppet. Eftersom ett namnskick är en produkt av det samhälle vari det bildats och brukas, beskrivs Somalias äldre och nutida historia kortfattat. Vidare ges en kort introduktion till somaliskan och det alfabet som idag brukas i landet.

  • 49.
    Wenner, Lena
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Löfdahl, MariaInstitutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Innovationer i namn och namnmönster: Handlingar från NORNA:s 43:e symposium i Halmstad den 6-8 november 20132015Proceedings (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Innovations in names and name patterns was the theme of a Nordic Symposium held in Halmstad in November 2013. The symposium was arranged by Halmstad University in collaboration with NORNA. The proceedings present 20 symposium papers. They offer insights into names in multicultural environments, changes in the gender marking of first names, introduction of new names in the Swedish name day calendar, the role of names in literature, as well as emergence of new name patterns in place names, personal names, names of animals, planes, ships etc. The proceedings cover a large time span from iron age to contemporary time and deal with names from different Nordic countries as well as Germany. Several articles also present new theories and methods within the field of onomastics.

  • 50.
    Wenner, Lena
    et al.
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Löfdahl, Maria
    Institutet för språk och folkminnen, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
    Mellan tal- och skriftsystem: Om personnamn i en migrationssituation2018Ingår i: Katharina och namnen: Vänskrift till Katharina Leibring på 60-årsdagen den 20 januari 2018 / [ed] Leila Mattfolk, Uppsala: Uppsala universitet, 2018, s. 101-105Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
12 1 - 50 av 52
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf