Bland alla kringelrecept i arkivet, valde vi att provbaka Bonnakringlor från Vallsjö i Småland när Matkartans första etapp skulle presenteras för kollegorna. De visade sig vara lagom söta och lättbakade.
Påsken avslutar den långa fastan, och i äldre tid var det nu dags att äta och dricka märg i benen. Åsa Holmgren berättar om påskmat genom tiderna, och tipsar om en gammaldags påskmeny à la Matkult.
Regionala variationer i matkulturen grundar sig till stor del på de naturliga förutsättningarna, som i äldre tid var helt avgörande. Åsa Holmgren skriver om ursprungsmärkning av livsmedel, om regionala skillnader i matkultur samt om några recept från arkivet.
Beskrivning av provbakning av recept på havrekex från 1911.
Tack vare Johan Holmboms bilder har Isof:s arkiv i Uppsala ett rikt material om nybyggarlivet i de nordligaste delarna av landet.
Julhögar och skådebröd var förr ett självklart inslag på många julbord runt om i landet. Något för dagens julfirare att bli inspirerade av?
Gröt, välling, pannkakor, mölja och palt. I alla tider har olika mjölrätter varit viktiga och populära inslag på matborden. På Matkult.se lanseras en ny kategori om mjölmat. Här finns fakta, berättelser och recept från arkivet.
Rökta eller halstrade nejonögon, eller nättingar, är idag en sällsynt delikatess, men under minst 500 år bedrevs ett omfattande fiske av flodnejonögon i de norrländska älvarna ner till Dalälven. Här berättas om traditionen utifrån Isof:s arkivmaterial.
Surströmming känner många av oss till, men kanske är det dags att bekanta oss även med andra surfiskar? Åsa Holmgren anar en renässans för den traditionella surmörten.
Vi tittar närmare på midsommarmaten genom tiderna och ser både likheter och skillnader mellan dagens midsommarmat och vad som dukades fram för 100 år sedan. Här finns också recept från Isof:s arkiv som passar till en midsommarbuffé.
Lingon har en lång tradition i kosthållet och här är några av de lingonrecept från Isofs arkiv, som finns med i Matkult.se.
Vad är julbordet annat än en symbol för hela vår tillvaro, våra önskningar och drömmar om en förankring i traditioner, om att föra ett arv vidare och ett nyskapande med influenser från andra kulturer och nya idéströmningar? Åsa Holmgren funderar på julmaten nu och då.
I självhushållningens tid kunde våren vara en svår tid med tomma matförråd. Vårens knoppar och gröna blad blev ett välkommet tillskott på bordet, till exempel lagades nässelsoppa. Nu är det rätt tid att skörda nässlorna.
I äldre tid var kött en uppskattad men sällsynt del av kosthållet. Efter jakt och slakt togs nästan alla delar på djuret omhand. Åsa Holmgren berättar om den nya köttkategorin på Matkult.se och om hur vi i dag har mycket att lära från självhushållets tid.
Vi provbakade ett recept på Östgötakakor. De blev spröda och goda och är nästan identiska med Mammas kakor.
Föredrag vid ett symposium i Uppsala den 20 november 2015.
Åtta forskare från olika områden tecknar här för första gången en bild av tamgetens betydelse och tillvaro i Sverige från stenålder till våra dagar ur ekonomiska, kulturhistoriska, språkliga och veterinärmedicinska perspektiv.
Summary
Christian personal name elements?
The personal name elements Böt- and Likn-, -likn have been interpreted as 'penitence' and `mercy' respectively. It has been claimed that they were introduced by Christians, in order to form names appropriate to the new religion. According to this theory, Bot- was introduced in seventh-century England, whence it spread to Scandinavia and the High German area; likn, on the other hand, seems to have been exclusively Gotlandic and Swedish. The main argument for the theory is that the elements in question are not found in pre-Christian sources. The existence of the element Krist- shows that Christian elements could be incorporated in the old system of dithematic names. There is, however, some evidence that the existence of Bot- in continental Germanic sources precedes the introduction of Christianity, and it seems likely that both Bot- and likn are of pre-Christian origin on Gotland. The original meaning of the elements can in my opinion, judging by the Scandinavian evidence, probably be roughly rendered as lelp, improvement' , a meaning to which there are numerous parallels among Scandinavian personal name elements. However, it is quite possible that the elements later came to be associated, to a greater or lesser extent, with the Christian concepts referred to.
Smaka på en bit historia. Prova Mor Anna Olssons hybsch från Hälsingland, sömmerskan Ida janssons potatispannkaka från Dalarna eller Valborg Lundbäcks farmors potatisost från Norrbotten. I den här boken hittar du åtta recept med mer än hundraåriga anor, nu provlagade och presenterade som smårätter i modern tappning.
Innehåll:
Herman Geijer: Till läsaren
Herman Geijer: Landsmålsarkivots frågekort n:r 1-50
Herman Geijer: Anvisningar vid besvarandet av Landsmålsarkivetsfrågekort
Manne Eriksson: Om ljudbeteckning I
Lars Levander: Utkast till en artikel i Dalmålsordboken
Åke Campbell: En ordkarta och en folkminneskarta
Landsmålsarkivet: Frågor om tjuvmjölkning
Johan Götlind: Två gamla folkdanser
Gunnar Granberg: Fabulerad folktro
Nils Tiberg: Några erfarenheter vid uppteckning av talspråk
Landsmålsarkivets frågelistor
Manne Eriksson: Till läsaren
Herman Geijer och Landsmålsarkivet i Uppsala
Givare till minnesgåvan åt H. Geijer
D. O. Zetterholm: Frågor om ladugård och nötkreatur
Manne Eriksson: Frågor om varp och väft