"Vi slapp bombningar och skjutande, men påverkades i allra högsta grad" skriver Nina från Majorna i Göteborg. Här berättar ett hundratal kvinnor och män om sina minnen från krigsåren. Deras berättelser handlar om försörjning, nya roller, ransoneringar, mat, kläder, om hur kriget var närvarande på olika sätt och hur det har påverkat livet efteråt.

De minns hur tiden präglades av såväl oro och sorg som glädje och nöjen. Några berättar om livet som inkallad, om förhållandet mellan militär och civilbefolkning, skyddsåtgärder och frivilligförsvar, andra beskriver hur det var att leva i gränstrakter eller att komma som flykting till Sverige.

Berättelserna är huvudsakligen från Västsverige men här finns också bidrag från andra delar av landet.

Yiddish is one of the national minority languages of Sweden, and one of the languages for which the Swedish Institute for Language and Folklore is responsible for developing useful language resources. We here describe the web-based version of a Swedish–Yiddish/Yiddish–Swedish dictionary. The single search field of the web-based dictionary is used for incrementally searching all three components of the dictionary entries (the word in Swedish, the word in Yiddish with Hebrew characters and the transliteration in Latin script). When the user accesses the dictionary in an online mode, the dictionary is saved in the web browser, which makes it possible to also use the dictionary offline.

The current Lexin website is quite old and has not been optimised for today’s use of smartphones. Using a smartphone is very different from using a traditional desktop computer, not only because of the size of the screen but also because of the different accommodations needed to support low-precision input methods, such as using fingers as opposed to a mouse and keyboard. Our users also come from very diverse language backgrounds, and even if we have translated the dictionary into around 20 languages, there might not be a translation available in their first, or preferred, language, or the translation/version of the dictionary might not be comprehensive. To work around this, the user might perform multiple searches in different language versions of the dictionary, i.e., in different dictionaries, which is even harder in a smartphone environment. We have therefore made it possible to look up a word in multiple languages at once. We have also implemented an offline search where users can download one or more dictionaries and continue to use the website even when they have no internet connection. In short, adapting the dictionary to small screens has made us rethink and rebuild the whole user experience of our online dictionary.

The Language Council of Sweden at the Institute for Language and Folklore has a responsibility to support the development of language technology for the languages of Sweden. Together with the Department of National Minorities and Swedish Sign Language at the same institute, we are developing tools to collect and analyse texts in the national minority languages of Sweden. These texts will be available for use in research, for example in lexicographic work. We here present the specific challenges associated with building these tools for the Swedish national minority language Meänkieli.

Varför säger göteborgaren änna, la, knô och brôte? Och varför heter det dû, du skâ läsa denne här texten noga? Svaren finns i grammatiken.

De svenska grammatikböckerna beskriver det enhetliga skriftspråket. Dialekterna, däremot, lever som talspråk, och där finns det variation. En del säger såg honom, andra såg han och åter andra såg'en. En del säger skolen och pennen, andra säger skolan och pennan. Verben har sina egna böjningsmönster: slita-slet-sletet; knyta-knöt-knötet.

Till grammatiken räknas också uttalsmönstren. I göteborgskan kan kors och fort uttalas koss och fott. Fisk och lille blir fesk och lelle. Gata har ett å-aktigt a-ljud. Kungen kan bli köngen. Duva och luva kan uttalas dyvva och lyvva. Detta och mycket annat utreds här.

Boken inleds med en beskrivning av hur dialekten vuxit fram ur alla samtal mellan människor som i industrialismens spår flyttade till Göteborg, och deras barn fick göteborgskan som modersmål.

Avslutningsvis behandlas synen på dialekten. Va, la och änna lämnar vi hemma, kunde det heta i skolan på 1960-talet. Dialekten stod inte så högt i kurs. Ändå blev den en central del av vår identitet. Utan den hade vi inte blivit vad vi blev.

Lars-Gunnar Andersson växte upp på Guldheden i Göteborg. Han är professor i modern svenska vid Göteborgs universitet och har bland mycket annat forskat om Göteborgsdialekten och beskrivit den i artiklar, språkspalter och böcker. Han är också en välkänd radioröst efter många år som ämnesexpert i radioprogrammet Språket.

Innehåll

TRE UTOMNORDISKA PERSPEKTIV

Language planning and language policy for the EU and for international institutions / av Ulrich Ammon. The spaces and places of linguistic minorities / av Susan Gal. Rättstavning, offentlighet och legitimeringskris: 1996 års tyska reform / av Sally Johnson.

IDEOLOGIER, ATTITYDER, POLITIK OCH SPRÅKVÅRDSUPPGIFTER

Globalisme og hegemonisk tænkning i sprogpolitiken / av Hartmut Haberland. Kursändring i klarspråksarbetet? Om myndighetsspråkvård och språkforskning / av Catharina Nyström Höög. On the sociolinguistic and political limits of language planning and langauge policy - the lessons to be learned from the Norwegian case / av Ernst Håkon Jahr. The potency and impotency of official language policy / av Tore Kristiansen. The »overt« and »covert« ub LPP terminology / av Páll Kristinsson.

FLERSPRÅKIGHET OCH SPRÅKPOLITIK I UTBILDNINGEN

Tvåspråkig ämneskompetens? En studie av naturvetenskaplig parallellspråkighet i svensk högre utbildning av John Airey och Cedric Linder. Språkpolitik - från EU till klassrummet / av Carla Jonsson. Språklig mångfald inom den högre utbildningen: att analysera policy och praktik / av Jan Lindström och Mirja Saari. Internationalisering i praktiken. Språkbruk i två svenska utbildningsmiljöer / av Hedda Söderlundh.

ORDBÖCKER OCH LEXIKAL NORMERING

SAOL mellan bruk och system / av Sven-Göran Malmgren. Om finlandismer och språkvårdens möjligheter att motverka dem / av Charlotta af Hällström-Reijonen. Rettskrivningsordbøker som normeringsreiskapar i Norden / av Lars S. Vikør

Huvudfrågan för undersökningen är hur tillgängliga svenska offentliga institutioner är i sociala medier ur ett minoritetsspråksperspektiv.

Undersökningen visar att nationella minoritetsspråk och invandrarspråk sällan förekommer i svenska offentliga institutioners kommunikation i sociala medier. Även bland förvaltningskommunerna och centrala myndigheter förekommer andra språk än svenska mycket sparsamt. Svenskan är det självklara, och enda, språket när myndigheterna blir sociala på nätet.

Naturen är bäst på att ta hand om sig själv. Det är grundtanken i det växande samhällsfenomenet återförvildande, eller rewilding på engelska. I många projekt världen över försöker man nu återställa naturen som den var innan människan förstörde den.

Har du någonsin tänkt på den där lilla jordgloben uppe i högra hörnet på din kommuns webbplats? Eller kanske den där lilla fliken där det står meänkieli? Inte? Du är inte ensam – det har flera kommuner inte heller gjort.

Men allt fler gör det! Det är ett av många intressanta resultat i rapporten Språk på webben 2022 – flerspråkig information på kommunernas webbplatser. Rapporten beskriver resultaten från en kartläggning av svenska kommuners webbplatser från 2022, och jämför dessa med resultat från två tidigare kartläggningar.

”Var sjutton är tolken? Jag vägrar prata engelska med den litauiska EU-parlamentarikern. Vi får vänta en timme om det behövs, jag har inget bättre för mig.”…dessa ord har nog ingen svensk EU-parlamentariker yttrat de senaste åren. Två enkätundersökningar om användningen av svenska i EU-parlamentet tyder på att svenskans status i EU på många sätt är god, men engelska är ändå det dominerande arbetsspråket.

Det här är den publika slutrapporten från projektet Tilltal – Tillgängligtkulturarv för forskning i tal, ett samarbete mellan Institutet för språk ochfolkminnen (Isof), Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Riksarkivet.Projektet finansierades av Kungl. Vitterhetsakademien och RiksbankensJubileumsfond inom ramen för satsningen Samlingarna och forskningen(SAF16-0917:1), och löper över perioden 2017–2021.I rapportens första del tecknar vi de studier och andra aktiviteter vi genomfört inom projektet, och de lärdomar vi dragit av gjorda erfarenheter. Iden andra delen beskriver vi översiktligt de juridiska ramar som omgärdarett projekt som Tilltal, och ger råd om hur de kan hanteras.Vi hoppas att rapporten ska vara till glädje och nytta för den som villarbeta med likartade frågeställningar och metoder. Vi vet att det finnsmånga som söker samverkan kring äldre samlingar, både inom universiteten och på minnesinstitutionerna. Vi hoppas att våra erfarenheter och rådkan göra det lite lättare för dem att komma vidare