Språklagen (SFS 2009:600) trädde i kraft 2009, och innebar bland annat att svenska språket fick officiell status som Sveriges huvudspråk. Lagen vänder sig till offentliga institutioner, med generella bestämmelser om myndigheternas språkval och språkanvändning, men i slutänden är det medborgarna som ska ha nytta av lagen. Medborgarnas förståelse av språklagen är därför ett viktigt perspektiv. Men hur uppfattar medborgarna språklagen? Och var finns utmaningarna när det gäller språklagens implementering?
Den här rapportens två undersökningar undersöker språklagen på djupet. I den första undersökningen görs en analys av språklagen utifrån ett juridiskt perspektiv och mot bakgrund av ramlagsstiftningsbegreppet generellt. Den andra undersökningen är en analys av mejl från medborgare till myndigheter, där språklagen eller dess rättsområden aktualiseras.
Undersökningen är ett led i Institutet för språk och folkminnens uppdrag att följa upp språklagen.