Han tyckte sig ha levt förgäves, indelte soldaten Käcksson, torparen och metallarbetaren Gustaf Ericsson från Södermanland, när han 1894 lämnade det jordiska. Ett långt livs bemödanden att teckna ned bygdens folkminnen hade inte tagits emot som han hoppats. Men det var nog bara så, att tiden inte var mogen. Efter honom fanns över 7 000 handskrivna sidor, personligt, kunnigt, utförligt och ofta roligt skildrande allt från barndop till skörd, dräkt, besvärjelser, visor och gåtor. Av dessa har fem fristående delar av hans anteckningar publicerats:
Utgiven med stöd av Fogdöns hembygdsförening jämte hembygdsföreningarna i Härad och Länna.