I rapporten presenteras en jämförande kartläggning av frågor och svar i språkrådgivningen i finska vid Institutet för språk och folkminnen (Isof) och Institutet för de inhemska språken (Kotus). Materialet är från 2023. I kartläggningen undersöktes till exempel vilka likheter och skillnader det finns i de två länderna när det gäller frågorna och svaren i rådgivningen och vad dessa drag säger om finskans ställning som majoritets- respektive minoritetsspråk.

Kartläggningen visade att Kotus kunder ställer fler frågor per telefon än skriftligt och att förhållandet på Isof är det omvända. På Kotus ställs många detaljerade frågor om stavning, grammatik och vokabulär och man hoppas på ett snabbt svar. När det gäller Isof är det främst översättningsekvivalenter av samhällstermer som efterfrågas, framför allt från svenska till finska.

När det gäller svaren märks den tydligaste skillnaden i tonen: svaren på Isof är mer familjära än på Kotus. I övrigt framträder på båda språkmyndigheterna en röst som är typisk för språkrådgivningen: i svaren hänvisas till klarhet, begriplighet, etablerat och konsekvent språkbruk samt standardspråkets normer. Det som sticker ut är rikligt bruk av svarstypen kan användas, dvs. undvikande av direkt tilltal, samt uppmjukande användning av konditionalis.

Kartläggningen ger värdefull information om hur språkets ställning som majoritets- respektive minoritetsspråk påverkar språkrådgivningens karaktär. Dessutom är resultaten till nytta vid utvecklingen av rådgivningstjänster och språkråd.

Raportissa esitellään Kielen ja kansanperinteen tutkimuslaitoksen (Isof) ja Kotimaisten kielten keskuksen (Kotus) kielenhuoltajien tekemää vertailevaa kartoitusta suomen kielen neuvontapalveluista. Aineisto on vuodelta 2023. Kartoituksessa selvitettiin esimerkiksi sitä, millaisia eroja ja yhtäläisyyksiä neuvontakysymyksissä ja -vastauksissa on ja mitä nämä piirteet kertovat kielen asemasta enemmistö- ja vähemmistökielenä.

Kartoituksessa ilmeni, että Kotuksen asiakkaat esittävät kysymyksiä enemmän puhelimitse kuin kirjallisesti ja Isofissa päinvastoin. Kotuksesta kysytäänkin paljon yksityiskohtaisia tekstin viimeistelyyn liittyviä oikeinkirjoitus-, kielioppi- ja sanastokysymyksiä ja toivotaan pikaista vastausta. Isofista taas kysytään eniten yhteiskunnallisten termien käännöksiä ennen kaikkea ruotsista suomeen.

Vastausten osalta selvin ero koskee sävyä: Isofin vastaukset ovat tuttavallisempia kuin Kotuksen. Muilta osin kieliviranomaisten ääni on tyypillistä kielineuvojapuhetta: vastauksissa vedotaan selvyyteen, ymmärrettävyyteen, vakiintuneisuuteen, johdonmukaisuuteen sekä yleiskielenmukaisuuteen. Silmiinpistävää on myös runsas voi käyttää -tyyppinen suoran puhuttelun välttely ja pehmentelevä konditionaalin käyttö.

Kartoituksessa saatiin arvokasta tietoa siitä, miten kielen asema enemmistö- ja vähemmistökielenä vaikuttaa kielineuvonnan luonteeseen. Lisäksi tuloksista on hyötyä neuvontapalveluiden ja kielenhuollon ohjeiden kehittämisessä.

Raportissa esitellään Kielen ja kansanperinteen tutkimuslaitoksen (Isof) ja Kotimaisten kielten keskuksen (Kotus) kielenhuoltajien tekemää vertailevaa kartoitusta suomen kielen neuvontapalveluista. Aineisto on vuodelta 2023. Kartoituksessa selvitettiin esimerkiksi sitä, millaisia eroja ja yhtäläisyyksiä neuvontakysymyksissä ja -vastauksissa on ja mitä nämä piirteet kertovat kielen asemasta enemmistö- ja vähemmistökielenä.

Kartoituksessa ilmeni, että Kotuksen asiakkaat esittävät kysymyksiä enemmän puhelimitse kuin kirjallisesti ja Isofissa päinvastoin. Kotuksesta kysytäänkin paljon yksityiskohtaisia tekstin viimeistelyyn liittyviä oikeinkirjoitus-, kielioppi- ja sanastokysymyksiä ja toivotaan pikaista vastausta. Isofista taas kysytään eniten yhteiskunnallisten termien käännöksiä ennen kaikkea ruotsista suomeen.

Vastausten osalta selvin ero koskee sävyä: Isofin vastaukset ovat tuttavallisempia kuin Kotuksen. Muilta osin kieliviranomaisten ääni on tyypillistä kielineuvojapuhetta: vastauksissa vedotaan selvyyteen, ymmärrettävyyteen, vakiintuneisuuteen, johdonmukaisuuteen sekä yleiskielenmukaisuuteen. Silmiinpistävää on myös runsas voi käyttää -tyyppinen suoran puhuttelun välttely ja pehmentelevä konditionaalin käyttö.

Kartoituksessa saatiin arvokasta tietoa siitä, miten kielen asema enemmistö- ja vähemmistökielenä vaikuttaa kielineuvonnan luonteeseen. Lisäksi tuloksista on hyötyä neuvontapalveluiden ja kielenhuollon ohjeiden kehittämisessä.

I rapporten presenteras en jämförande kartläggning av frågor och svar i språkrådgivningen i finska vid Institutet för språk och folkminnen (Isof) och Institutet för de inhemska språken (Kotus). Materialet är från 2023. I kartläggningen undersöktes till exempel vilka likheter och skillnader det finns i de två länderna när det gäller frågorna och svaren i rådgivningen och vad dessa drag säger om finskans ställning som majoritets- respektive minoritetsspråk.

Kartläggningen visade att Kotus kunder ställer fler frågor per telefon än skriftligt och att förhållandet på Isof är det omvända. På Kotus ställs många detaljerade frågor om stavning, grammatik och vokabulär och man hoppas på ett snabbt svar. När det gäller Isof är det främst översättningsekvivalenter av samhällstermer som efterfrågas, framför allt från svenska till finska.

När det gäller svaren märks den tydligaste skillnaden i tonen: svaren på Isof är mer familjära än på Kotus. I övrigt framträder på båda språkmyndigheterna en röst som är typisk för språkrådgivningen: i svaren hänvisas till klarhet, begriplighet, etablerat och konsekvent språkbruk samt standardspråkets normer. Det som sticker ut är rikligt bruk av svarstypen kan användas, dvs. undvikande av direkt tilltal, samt uppmjukande användning av konditionalis.

Kartläggningen ger värdefull information om hur språkets ställning som majoritets- respektive minoritetsspråk påverkar språkrådgivningens karaktär. Dessutom är resultaten till nytta vid utvecklingen av rådgivningstjänster och språkråd.

Vuoden vaihtuessa on aina kiva tutustua vuoden sanapoimintoihin ja uudissanalistoihin. Ne antavat hyvän kielellisen katsauksen siitä, mitkä asiat ovat vuoden aikana olleet esillä ennen kaikkea mediassa mutta myös ihmisten elämässä yleensäkin.

Finska och meänkieli är två av Sveriges fem nationella minoritetsspråk sedanår 2000. Situationen för dessa två minoritetsspråk skiljer sig åt. Finskan somtalas som majoritetsspråk i Finland är ett standardiserat språk med etableratspråkvårds- och terminologiarbete både i Finland och i Sverige, medanstandardiseringen av meänkieli pågår. Förutsättningarna att ta fram nya förvaltningstermerpå finska respektive på meänkieli i Sverige är därmed olika.Medan det på finska ofta går att få hjälp av finskan i Finland vid skapandetav nya sverigefinska termer, behöver man på meänkieli i allmänhet skapa termernafrån grunden, samt ta hänsyn till olika språkliga överväganden ochstavningsvarianter. När det blev aktuellt att uppdatera Isofs (Institutet för språkoch folkminnens) drygt tio år gamla svensk-finska förvaltningsordlista uppkomdock tanken att även inkludera meänkieli, eftersom det sedan tidigare funnitsen efterfrågan på enhetlig förvaltningsterminologi i meänkieli bland meänkielitalare.

Suomessa järjestetään, kuten tunnettua, presidentinvaali (tai presidentinvaalit) sunnuntaina 28. tammikuuta 2024, ja tarvittaessa toinen kierros sunnuntaina 11. helmikuuta. Vaali-sana on siitä mielenkiintoinen, että sitä voidaan käyttää joko yksikössä tai monikossa, ja Kielitoimiston sanakirjan mukaan sitä käytetään usein juuri monikossa.

Tarja Larsson, joka toimii suomen kielen huoltajana Kielen ja kansanperinteen tutkimuslaitoksen kansallisten vähemmistöjen ja ruotsalaisen viittomakielen osastolla on tehnyt kartoituksen suomen kielen neuvontaan vuonna 2022 tulleista kysymyksistä. Tarkoituksena oli selvittää, ketkä ottavat yhteyttä suomen kielen neuvontaan, millaisia kysymyksiä he esittävät ja onko tilanne muuttunut jotenkin vuonna 2019 julkaistuun edelliseen kartoitukseen verrattuna.

Raportti saatavilla onmyös ruotsinkielinen käännös. (Rapporten finns översatt till svenska.)

Tarja Larsson som arbetar som språkvårdare i finska på avdelningen för nationella minoriteter och svenskt teckenspråk vid Institutet för språk och folkminnen (Isof) har gjort en kartläggning av språkrådgivningen i finska 2022. Syftet var att klarlägga vilka som kontaktar språkrådgivningen i finska, vad det är för typ av frågor som kommer in och om det har skett någon förändring sedan den föregående kartläggningen som publicerades 2019.

Rapporten är en svensk översättning av "Isofin suomen kielen neuvonnan kartoitus 2022: Ketkä kysymyksiä esittävät, mitä he kysyvät ja onko tilanne muuttunut edellisestä kartoituksesta"