I Sverige finns över 60 arter trollsländor. Deras utseende, flygstil och blotta närvaro har lett till olika typer av folkliga föreställningar. Det är positiva och negativa observationer i form av liknelser, vädertydor, fiskemärken, varsel, föreställningar om skallighet och blindhet samt tankar om trollsländans koppling till både troll och djävulen själv. Därtill finns många av de namn de fått i folkmun bevarade.

Institutet för språk och folkminnen (Isof) är en myndighet i Sverige som bland annat har ansvar för arkiv innehållande information om ortnamn, personnamn, dialekter och folkminnen. Institutet lanserade 2021 sin nya webbplats www.isof.se som kontinuerligt fylls på med mer information och exempel ur arkivsamlingarna. Ett av målen var att lyfta fram mer musik. I folkminnessamlingarna finns stora samlingar med folklig sång, musik och dans från 1800-talet och framåt. Här presenteras ett urval.

Built from the bountiful archival sources of the Institute for Language and Folklore (Isof) in Sweden, cultural heritage on the themes of food, drink and meals are now made available on the website matkult.se (English: Foodcult), a knowledge bank for traditional small-scale food culture. In the Isof archives, extensive knowledge on traditional food culture has been and still is being collected. The themes extend from agriculture and fishing to the diet, food resources, plant varieties, livestock breeds, dishes, food production, kitchen utensils and meals of the Swedish countryside. The collected material is rich in its diversity, and forms a source of knowledge of both food production and the context surrounding food as well as an understanding of people’s relationship with food. The aim of the archives’ early documentation was also to record dialects, and in the archival sources a wide variety of geographical words and expressions are presented.

Artikeln tar upp hur två typer av läketräd använts i svensk tradition, studerar de rituella handlingar och tal som kopplats till detta, liksom det djupare trossystemet runt dem. Analysen spårar hur föreställningar förändrats i takt med samhällets utveckling, och hur synen på läketräd gått från folklig läkekonst till en upphöjd status som kulturarv.

The Map of Nordic Legends (in Swedish: ’Sägenkartan’) is a collaboration between the Institute for Language and Folklore in Sweden (Isof), The Norwegian Folklore Archives (NFS), and the Swedish Literary Society in Finland (SLS). The map tells the legends of giants’ stone-throwing (the folkloristic explanations for glacial erratics), witches, the nixie, and encounters with gnomes, werewolves and the Devil himself. The map consists of 10.000 archive records, collected from archive collections and printed publications on legends. Among the legends, the visitor to the site will also find folklore connected with agriculture, for instance about the harvest (Sw. ’skörd’), the farm (Sw. ‘bondgård’), and farm animals (Sw: ’kreatur’, ’kritter’), including horses, cows, pigs, sheep, goats, cats and dogs (Sw: ‘häst’, ‘ko’, ‘gris’, ‘får’, ‘getter’, ‘katt’, ‘hund’).  

Informationsfolder framtagen till Ubmejen Biejvieh (Samiska veckan i Umeå) 2019, uppdaterad 2021.

1000 fotografier. Det är summan som hitintills samlats in för att dokumentera coronapandemin vid arkivet i Uppsala. Fotografierna är tagna av Isofs medarbetare och donerade från allmänheten, från Norrbotten till Skåne och i några fall av svenskar i utlandet. Många gånger är bilden dokumenterande i sig eller genom bildsviten den ingår i, men i några fall följs den också av en kort berättelse eller kommentar som kontextualiserar det som fångats på bild – och det som kanske saknas.

Föreställningen om att ugglan förebådar död var i äldre tid vida spridd, men folkminnessamlingarna berättar mer om de gåtfulla och nattaktiva ugglorna. Bland annat om dess skyddande funktion och hur dess beteende kunde avslöja väderleken. I det här inlägget diskuterar Isofs forskningsarkivarier, Marlene Hugoson, Annika Karlholm och Tommy Kuusela, ugglan i den folkliga föreställningsvärlden.

Regulating Customs is the twelfth issue of the ‘The Ritual Year' series. The volume explores a range of regulatory forces that preserve, replace and revive, shape, and influence the practice and structure of calendar customs today. The eleven research articles by scholars from ten countries are based on first-hand field research and examine the age-old tensions between stasis and innovation, stability and change, and the creativity that is on display in even the most ’traditional’ of practices.