Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Spetz, Jennie
Publications (3 of 3) Show all publications
Spetz, J. (2019). Språklagen och medborgaren: en undersökning av medborgarmejl.
Open this publication in new window or tab >>Språklagen och medborgaren: en undersökning av medborgarmejl
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Språklagen (SFS 2009:600) trädde i kraft 2009, och innebar bland annat att svenska språket fick officiell status som Sveriges huvudspråk. Lagen vänder sig till offentliga institutioner, med generella bestämmelser om myndigheternas språkval och språk­användning, men i slutänden är det medborgarna som ska ha nytta av lagen. Medborgarnas för­ståelse av språklagen är därför ett viktigt ­perspektiv. Men hur uppfattar ­medborgarna språklagen? Och var finns utmaningarna när det gäller språklagens implementering?

Den här rapportens två undersökningar undersöker språklagen på djupet. I den första undersökningen görs en analys av språklagen utifrån ett juridiskt perspektiv och mot bakgrund av ramlagsstiftningsbegreppet generellt. Den andra undersökningen är en analys av mejl från medborgare till myndigheter, där språklagen eller dess rättsområden aktualiseras.

Undersökningen är ett led i Institutet för språk och folkminnens uppdrag att följa upp språklagen.

Series
Rapporter från Språkrådet ; 10
Keywords
språklagen
National Category
General Language Studies and Linguistics
Research subject
Language Policy
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-1691 (URN)978-91-86959-59-3 (ISBN)
Available from: 2019-12-09 Created: 2019-12-09 Last updated: 2019-12-09Bibliographically approved
Bylin, M. (2019). Svenskan är den fasta inredningen: Språklig representation i det offentliga rummet.
Open this publication in new window or tab >>Svenskan är den fasta inredningen: Språklig representation i det offentliga rummet
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Vilka språk som syns i det offentliga rummet är betydelsefullt för ­samhället, både ur ett kommunikativt ­perspektiv och som en signal om vilka språk som upp­fattas som betydelsefulla.

Språk­lagen uttrycker att offentlig verksamhet har ett ansvar för enskildas tillgång till språk: svenska, nationella minoritetsspråk, det svenska teckenspråket och andra modersmål. Av tradition har svensk språkvård främst fokuserat på nyttoperspektivet, det vill säga e­ffektiviteten i myndigheters kommunikation, men Svenskan är den fasta inredningen har istället fokus på symboliska aspekter av språkanvändning i offentliga miljöer.

Rapporten ger en inblick i hur flerspråkigheten synliggörs i offentlig miljö i Sverige. Språkrådet har kartlagt vilka språk som syns på skyltar och anslag, på 14 vårdcentraler och 14 biblio­tek, i 11 svenska orter. Under­sökningen är ett led i Institutet för språk och folk­minnens uppdrag att följa upp språklagen, och att regelbundet ­undersöka användningen av svenska och andra språk i Sverige.

Series
Rapporter från Språkrådet ; 11
Keywords
språklagen, språkanvändning, offentligt språk, skyltning
National Category
General Language Studies and Linguistics
Research subject
Swedish; Language Policy
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-1692 (URN)978-91-86959-60-9 (ISBN)
Available from: 2019-12-09 Created: 2019-12-09 Last updated: 2019-12-09Bibliographically approved
Spetz, J. (2014). Debatterad och marginaliserad: Perspektiv på modersmålsundervisningen. Stockholm: Institutet för språk och folkminnen
Open this publication in new window or tab >>Debatterad och marginaliserad: Perspektiv på modersmålsundervisningen
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Institutet för språk och folkminnen, 2014. p. 75
Series
Rapporter från Språkrådet ; 6
Keywords
Modersmålsundervisning
National Category
Specific Languages
Research subject
Language Policy
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-1194 (URN)978-91-86959-16-6 (ISBN)
Note

Rapporten presenterar resultatet av fyra undersökningar om modersmålsämnet som Språkrådet genomfört under åren 2011–2013. Den innehåller en genomgång av de mål som formulerats för modersmålsämnet i kursplanerna och hur dessa mål förändrats över tid. I en annan undersökning har det ställts frågor till föräldrar (och till viss del elever) om deras syn på modersmålsundervisningens nytta och syften i dag.

Rapportens syfte är att belysa modersmålsämnet ur ett ideologiskt perspektiv men också att tydliggöra modersmålsundervisningens betydelse som språkpolitisk fråga, med utgångspunkt i språklagen.

Skolämnet modersmål har diskuterats och kritiserats från olika håll sedan det infördes som eget ämne i slutet av 1970-talet. Trots att forskare under decennier fört fram modersmålets positiva betydelse för flerspråkiga elever, har ämnet fortfarande en marginaliserad ställning. I Språkrådets rapport förs en diskussion om klyftan mellan den positiva retorik som förs om modersmålsämnet och den undanskymda praktik som ämnet utgör ute i skolorna. Hur ska man förstå klyftan och varför finns den kvar?

Available from: 2018-01-04 Created: 2018-01-04 Last updated: 2018-01-13Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications