Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Sandström, Gabriella
Publications (10 of 16) Show all publications
(2019). Klarspråk 2019:1: Bulletin från Språkrådet. Stockholm: Språkrådet
Open this publication in new window or tab >>Klarspråk 2019:1: Bulletin från Språkrådet
2019 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Årets första nummer av Klarspråk handlar om det talade språket.

Hur kan en myndighet använda poddradio för att kommunicera med sina målgrupper? Och vad är det viktigaste att tänka på när man gör en myndighetspodd?

Klarspråk i tal handlar främst om att begränsa sig och våga framhäva huvudbudskapet, skriver Riksbankens språkvårdare. Annars verkar allt lika viktigt – eller lika oviktigt.

Intresset för berättelser och storytelling är stort i många organisationer. Berättelser av olika slag kan användas för att förklara komplexa saker eller förmedla värderingar som organisationerna vill associeras med. För en myndighet kan en berättelse bidra till att göra en film om komplicerade regler mer pedagogisk.

Typ, liksom, ju och ba. Småorden vi använder i samtal – är de onödiga eller oumbärliga? Språkfrågan reder ut saken.

Boka in den 26 april i kalendern! Då är det dags för Språkrådsdagen, som i år har temat språkliga rättigheter. Klarspråkskristallen kommer att delas ut av den nya kultur- och demokratiministern.

Vi tipsar om nya böcker om skiljetecken, språklig stil och om hur hjärnan påverkas av den digitala livsstilen.

Place, publisher, year, pages
Stockholm: Språkrådet, 2019. p. 4
Series
Klarspråk: bulletin från Språkrådet ; 1/19
Keywords
klarspråk, myndighetsspråk, klarspråksarbete, muntligt språk, retorik, teckenspråk, diskurspartiklar, poddradio
National Category
Specific Languages
Research subject
Plain Language
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-1621 (URN)
Available from: 2019-03-06 Created: 2019-03-06 Last updated: 2019-07-23
(2019). Klarspråk 2019:2: Bulletin från Språkrådet. Stockholm: Språkrådet
Open this publication in new window or tab >>Klarspråk 2019:2: Bulletin från Språkrådet
2019 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Goda exempel på klarspråksarbete

I det nya numret av Klarspråk delar vi med oss av goda exempel. Läs och låt dig inspireras!

Skatteverket tog hem Klarspråkskristallen 2019 för sitt framgångsrika arbete med skrivarstugor. Läs om hur de gjort för att gemensamt skriva texter som alla inblandade blir nöjda med.

Hur kan man göra statistik mer tillgänglig för fler? Statistikmyndigheten SCB har prövat ett nytt grepp i sociala medier.

Sundbybergs stad har frågat personer med nedsatt läsförmåga om stadens information är tillgänglig. Man har också frågat om i vilken form som läsarna helst vill ha informationen.

Anne Isberg, klarspråksansvarig på Kronofogden, berättar om användningen av termen kund på svenska myndigheter.

Hur gör man för att nå ut med viktig information till så många som möjligt? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tog fram en broschyr om krisberedskap som delades ut till 4,8 miljoner hushåll. Broschyren finns på många språk och i olika format.

I höst startar Norges första språkkonsultutbildning vid Universitetet i Oslo.

Till sist tipsar vi om nyutkomna böcker och kommande konferenser med klarspråksanknytning.

Place, publisher, year, pages
Stockholm: Språkrådet, 2019. p. 4
Series
Klarspråk: bulletin från Språkrådet ; 1/19
Keywords
klarspråk, myndighetsspråk, tillgänglig information, informationsgrafik, krisberedskap
National Category
Specific Languages
Research subject
Plain Language
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-1665 (URN)
Available from: 2019-07-08 Created: 2019-07-08 Last updated: 2019-07-23
(2019). Klarspråk 2019:3: Bulletin från Språkrådet. Stockholm: Språkrådet
Open this publication in new window or tab >>Klarspråk 2019:3: Bulletin från Språkrådet
2019 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Lär dig mer om tillgänglighet

Det nya numret av Klarspråk handlar om projektet Begriplig text och den nya lagen om digital tillgänglighet.

Vad är viktigast att tänka på när man utformar texter för personer med lässvårigheter? Vi berättar om resultaten från projektet Begriplig text.

Den 1 januari 2019 började lagen om tillgänglighet till digital offentlig service att gälla. Vad innebär den nya lagen och hur ser tidplanen ut? Tommy Olsson, specialist på webbtillgänglighet, reder ut vad som gäller.

Språkfrågan handlar om facktermer: Förstår läsaren termen eller går det att välja ett ord i allmänspråket som står för samma sak? Eller kan man använda termen och förklara den?

Handboken Sveriges språkflora vänder sig till alla som arbetar i det flerspråkiga Sverige, främst till dig som anlitar tolk eller översättare, eller som planerar informationsinsatser på flera språk.

Place, publisher, year, pages
Stockholm: Språkrådet, 2019. p. 4
Series
Klarspråk: bulletin från Språkrådet ; 3/19
Keywords
klarspråk, myndighetsspråk, tillgänglig kommunikation, tillgänglighet, dyslexi, lässvårigheter, funktionsnedsättning
National Category
Specific Languages
Research subject
Plain Language
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-1697 (URN)
Available from: 2019-12-03 Created: 2019-12-03 Last updated: 2020-01-15
(2019). Klarspråk 2019:4: Bulletin från Språkrådet. Stockholm: Språkrådet
Open this publication in new window or tab >>Klarspråk 2019:4: Bulletin från Språkrådet
2019 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Tio år med språklagen

Det nya numret av Klarspråk handlar om språklagen, som trädde i kraft för tio år sedan. Hur ser läget ut nu?

Hur arbetar svenska kommuner, regioner och myndigheter med klarspråk? Vilket stöd önskar de från oss på Språkrådet? Resultaten från årets undersökning presenteras av Karin Hansson, som analyserat enkätsvaren och intervjuat klarspråksansvariga.

Fem myndigheter berättar om vad språklagen har betytt för deras klarspråksarbete.

Jennie Spetz förklarar varför språklagen kan vara krånglig är förstå, trots att den är språkligt enkel.

Hemsida, webbplats, webb eller sajt – vilket ord passar bäst i ett visst sammanhang?

En krångelombudsman har anställts i Helsingborgs stad för att ”avkrånglifiera” staden.

Blir din organisation vinnare av Klarspråkskristallen 2020? Snart är det dags att nominera!

Place, publisher, year, pages
Stockholm: Språkrådet, 2019. p. 4
Series
Klarspråk: bulletin från Språkrådet ; 4/19
Keywords
klarspråk, myndighetsspråk, språkpolitik, språklagen
National Category
Specific Languages
Research subject
Plain Language
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-1742 (URN)
Available from: 2020-01-15 Created: 2020-01-15 Last updated: 2020-02-25
Sandström, G. (Ed.). (2019). Språk i Norden 2019: Tema: Språket i sociala medier (1ed.). Köpenhamn: Nätverket för språknämnderna i Norden
Open this publication in new window or tab >>Språk i Norden 2019: Tema: Språket i sociala medier
2019 (Swedish)Collection (editor) (Other academic)
Alternative title[da]
Sprog i Norden 2019
Abstract [sv]

Språk i Norden är en årsbok som ges ut av Nätverket för språknämnderna i Norden. Den har kommit ut sedan 1970 under detta namn och redigeras av de nordiska sekreterarna på språknämnderna (eller motsvarande) i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Huvudredaktör för denna utgåva är från Sverige.

Det 64:e nordiska språkmötet arrangerades i Tórshavn, Färöarna, den 30–31 augusti 2018 av Málráðið och Nätverket för språknämnderna i Norden. Temat för språkmötet var Språket i sociala medier. Tio forskare från de nordiska länderna höll föredrag på temat, och flertalet av dem medverkar också med artiklar i denna årsbok.

Flera av artiklarna handlar specifikt om språkbruket i sociala medier. Tina Thode Hougaard och Lasse Balleby undersöker användningen av olika dialogiska drag och turtagning i digitala dialoger. Eva Skafte Jensen beskriver hur språkbrukare anpassar sitt språk beroende på situationen när de skriver digitalt på nätet och i sms och hur de förhåller sig till standardnormen. Øystein A. Vangsnes skriver om användningen av norska dialekter i sociala medier och om hur bruket varierar mellan olika delar av Norge och i olika åldersgrupper.

Emma Sköldbergs och Lena Wenners artikel handlar om den svenska internetbaserade ordboken Folkmun.se och beskriver vilka slags ord den innehåller och hur användarna själva bidrar till innehållet. Andreas Nord utforskar hur interaktionen ser ut i en svensk kommuns digitala frågeforum.

Jóhannes B. Sigtryggsson skriver om de nya isländska skrivreglerna och reglerna för interpunktion och ger även exempel på sociala mediers och engelskans inflytande på språkbruket. Henna Makkonen-Craig diskuterar hur den finska språkvården använder sig av sociala medier, vilka möjligheter och utmaningar de innebär för språkvården och hur språket kan påverkas av dem.

Utöver dessa artiklar finns här också en artikel om kalaallisut (grönländska) – det officiella språket på Grönland – med en presentation av språkets historia och grammatik och en beskrivning av grönländsk språkpolitik. Artikeln är skriven av Tikaajaat Kristensen.

I den sista delen av Språk i Norden finns en översikt över publikationer och ordböcker som givits ut i de nordiska länderna under det gångna året. Årsboken innehåller dessutom en aktuell adresslista till språknämnderna (eller motsvarande) i Norden.

Place, publisher, year, edition, pages
Köpenhamn: Nätverket för språknämnderna i Norden, 2019. p. 157 Edition: 1
Series
Språk i Norden, E-ISSN 2246-1701 ; 2019
Keywords
onlineinteraktion, medialekt, sociale medier, dialogisk, dialogresurser, sproget i de nye medier, SoMe, cmc, sms-sprog, chatstil, retskrivning, retskrivningsregler, tegnsætning, sociale medier, islandsk, kalaallisut, grønlandsk sprog, sprog, grønlandsk, Grønland, nordiska språk, skandinaviska språk, svenska, språket i sociala medier, språksociologi, rättstavning, skrivregler, ortografi, klarspråk, myndighetskommunikation, e-servicemöten, datormedierad kommunikation, användargenererad, ordbok, dialekt, slang, lexikologi, lexikografi, språkvård, finska, skriftpraktiker, sociala medier, normering, danska, norska, grönländska, grannspråk, litteraturöversikt, dialekt, sosiale medium, ortofoni, norsk, skriftspråk, talespråk
National Category
Specific Languages
Research subject
Language Planning, Language Cultivation
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-1759 (URN)
Available from: 2020-02-25 Created: 2020-02-25 Last updated: 2020-04-03Bibliographically approved
(2018). Klarspråk 2018:1: Bulletin från Språkrådet. Stockholm: Språkrådet
Open this publication in new window or tab >>Klarspråk 2018:1: Bulletin från Språkrådet
2018 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Årets första nummer av Klarspråk handlar om språkpolitik och minoritetsspråk. 

Det kan bli mycket språkpolitik i Sverige valåret 2018, förutspår Språkrådets tidigare chef Olle Josephson. Inom området ryms flera politiskt brännbara frågor, till exempel om utökad modersmålsundervisning och krav på svenskkunskaper.

Varför saknas information på minoritetsspråken i många kommuner? Regeringens utredare Lennart Rohdin menar att bristerna beror på stor okunnighet om de nationella minoriteterna. Nu måste de synliggöras, skriver han.

Jennie Spetz ger råd om hur kommuner och myndigheter ska tänka kring språkval. Vilka språk behöver man översätta sina texter till? Vad säger lagstiftningen?

Försäkringskassan vill ge god tillgänglighet till information och erbjuder därför kundservice på tretton språk. Nu har de öppnat särskilda telefonlinjer för personer som talar arabiska och polska.

Hur används egentligen semikolon? Språkfrågan handlar om detta mångsidiga men svåranvända skiljetecken.

Place, publisher, year, pages
Stockholm: Språkrådet, 2018. p. 4
Series
Klarspråk: bulletin från Språkrådet ; 1/18
Keywords
klarspråk, myndighetsspråk, nationella myndighetsspråk, språkpolitik
National Category
Specific Languages
Research subject
Plain Language
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-1549 (URN)
Available from: 2018-03-14 Created: 2018-03-14 Last updated: 2018-03-14Bibliographically approved
(2018). Klarspråk 2018:2: Bulletin från Språkrådet. Stockholm: Språkrådet
Open this publication in new window or tab >>Klarspråk 2018:2: Bulletin från Språkrådet
2018 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Årets andra nummer av Klarspråk har temat klarspråk inom vård och omsorg.

1177 Vårdguiden vann Klarspråkskristallen 2018 för sitt arbete med att göra hälsoinformation begriplig. Det är viktigt att utgå från läsarnas perspektiv och att skriva inkluderande, berättar redaktören Ida Friedmann.

Kan en app bidra till att minska riskerna under graviditet och förlossning för gravida som inte talar svenska? På Linnéuniversitetet utvecklar forskare en tvåspråkig app som ska underlätta kommunikationen i mödrahälsovården.

Föräldrar till barn med hjärtfel är ofta hjälpta av andra föräldrars kompetens och erfarenheter. I forum på nätet kan de diskutera handfasta frågor och ta del av varandras berättelser, som komplement till vårdens information.

I kampanjen Skydda antibiotikan spelar klarspråk en stor roll. Experter och kommunikatörer från 25 myndigheter och organisationer samarbetar för att öka kunskapen om antibiotikaresistens.

Hur används termen brukare? Språkfrågan reder ut saken med hjälp av Socialstyrelsens terminolog Carl Strömbäck.

Place, publisher, year, pages
Stockholm: Språkrådet, 2018. p. 4
Series
Klarspråk: bulletin från Språkrådet ; 2/18
Keywords
klarspråk, myndighetsspråk, vårdspråk, Klarspråkskristallen, terminologi
National Category
Specific Languages
Research subject
Plain Language
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-1559 (URN)
Available from: 2018-06-04 Created: 2018-06-04 Last updated: 2018-06-07Bibliographically approved
(2018). Klarspråk 2018:3: Bulletin från Språkrådet. Stockholm: Språkrådet
Open this publication in new window or tab >>Klarspråk 2018:3: Bulletin från Språkrådet
2018 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Lagom till valet kommer ett nytt nummer av Klarspråk, med temat politiskt språk.

Bilder bär upp en stor del av budskapet i politisk kommunikation, skriver Orla Vigsø i sin artikel om valaffischer. Men även texten och mottagarens kunskaper om avsändaren och situationen används för att bygga upp argumentationen.

På många sätt har det politiska språket blivit klarspråkigare de senaste årtiondena, skriver Anna-Malin Karlsson. Ett enklare politiskt språk verkar leda till större engagemang hos talaren, med fler ord som hävdar, måste och tycker.

Men fortfarande använder politiker ett språk som många väljare har svårt att förstå. Vad betyder till exempel ”Vi är i slutskedet av beredningen av utredningsdirektiven”? Ylva Bjelle ger konkreta råd om hur man skriver lättläst om politik.

Jack Werner tipsar om vad man ska tänka på inför valet när det gäller källkritik. Ett av råden går ut på att man ska ”obestämma sig”. Läs i intervjun vad han menar med det.

Den 12 oktober anordnar Språkrådet ett seminarium om inkluderande språk. Bland annat får vi höra 1177 Vårdguiden berätta om hur de gör för att skriva tillgängliga och inkluderande texter.

Place, publisher, year, pages
Stockholm: Språkrådet, 2018. p. 4
Series
Klarspråk: bulletin från Språkrådet ; 3/18
Keywords
klarspråk, myndighetsspråk, politiskt språk, politisk kommunikation, valaffischer, modalitet, källkritik
National Category
Specific Languages
Research subject
Plain Language
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-1581 (URN)
Available from: 2018-09-14 Created: 2018-09-14 Last updated: 2018-09-14Bibliographically approved
(2018). Klarspråk 2018:4: Bulletin från Språkrådet. Stockholm: Språkrådet
Open this publication in new window or tab >>Klarspråk 2018:4: Bulletin från Språkrådet
2018 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Det nya numret av Klarspråk tar upp olika aspekter av juridiskt språk.

Hur ser skrivprocessen bakom nya lagar ut? Språkexperterna i Regeringskansliet har en nyckelroll i arbetet och ett nära samarbete med jurister och handläggare. Bland annat ordnar de skrivarverkstäder där deltagarna diskuterar både innehåll och språk.

Domaren Fredrik Bohlin berättar om domstolarnas arbete med att skriva begripligare domar. Den största utmaningen är att förändra attityderna till skrivuppgiften, menar han.

Forskarna Gunilla Byrman och Ylva Byrman skriver om sin undersökning av hur hördas berättelser återges i polisens förundersökningar om våld i nära relationer. Om det är oklart vem som har sagt vad i förhören kan rättssäkerheten äventyras.

I Norge satsar man på klarspråk i juristutbildningen. Juriststudenter vid Universitetet i Oslo ska få skrivträning under hela studietiden. Målet är att lära studenterna att skriva lagar – inte bara tolka dem.

Vad innebär egentligen en rekommendation från Språkrådet, och vilket slags språk är rekommendationerna tänkta för?

Vi hälsar terminologerna Åsa Holmér och Karin Webjörn välkomna till Språkrådet!

Place, publisher, year, pages
Stockholm: Språkrådet, 2018. p. 4
Series
Klarspråk: bulletin från Språkrådet ; 4/18
Keywords
klarspråk, myndighetsspråk, juridiskt språk, författningsskrivande, klarspråksarbete i domstolar
National Category
Specific Languages
Research subject
Plain Language
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-1617 (URN)
Available from: 2019-03-06 Created: 2019-03-06 Last updated: 2019-09-16Bibliographically approved
Sandström, G. (2018). Kristallklara e-tjänster: arbetet bakom kulisserna. Paper presented at Sprog og kommunikation i digital borgerbetjening - Rapport fra Nordisk klarsprogskonference på Schæffergården, 4.-5. maj 2017. Klart språk i Norden, 49-63
Open this publication in new window or tab >>Kristallklara e-tjänster: arbetet bakom kulisserna
2018 (Swedish)In: Klart språk i Norden, ISSN 2246-8919, p. 49-63Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

Språkrådet i Sverige delar varje år ut Klarspråkskristallen till en myndighet eller annan offentlig verksamhet som arbetat framgångsrikt med klarspråk. År 2016 var temat för priset klarspråk i e-tjänster. Jag har undersökt arbetsprocessen bakom tre av de nominerade bidragen. Trots att de skiljer sig åt när det gäller typ av tjänst, målgrupp och syfte har de mycket gemensamt. Exempelvis har alla e-tjänsterna utvecklats utifrån tidigare erfarenheter av och kunskaper om vad användarna tycker är svårt. Här följer några av de gemensamma framgångsfaktorerna:

  • noggrann analys av användarnas behov utifrån exempelvis användartester och intervjuer
  • tydliga effektmål
  • nära samarbete mellan olika kompetenser
  • enhetlig terminologi
  • kontinuerliga utvärderingar och revideringar under projektets gång.
Abstract [en]

Each year the Language Council of Sweden awards a prize, the Plain Swedish Crystal, to a public authority or a local municipality for its plain language efforts. Each year’s Crystal has a different theme. In 2016, the theme was “plain language in e-services”. Of course, an eservice must be well functioning technically, but it is also important that the instructions are comprehensible to the user and that the tone is friendly. Looking through processes behind three services nominated for last year’s Crystal, I found several key factors that were common to them all, for example:

  • Focus on the users – analyse their needs carefully
  • Knowledge from earlier experiences about what users find difficult
  • Close cooperation between developers, experts, lawyers, and language advisers
  • Consistent and plain terminology
  • Continuous evaluation and improvements.
Place, publisher, year, edition, pages
Köpenhamn: , 2018
Keywords
klarspråk, myndighetskommunikation, e-tjänster, användbarhet, ux
National Category
Specific Languages
Research subject
Plain Language; Sociolinguistics; Language Planning, Language Cultivation
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-1625 (URN)10.7146/ksn.v0i0.104234 (DOI)
Conference
Sprog og kommunikation i digital borgerbetjening - Rapport fra Nordisk klarsprogskonference på Schæffergården, 4.-5. maj 2017
Available from: 2019-03-12 Created: 2019-03-12 Last updated: 2020-04-03Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications