Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Löfdahl, Maria
Publications (10 of 20) Show all publications
Johansson, P., Löfdahl, M. & Tingsell, S. (2024). Språkbedömning vid rekrytering: – om språktester, andra bedömningsmodeller och språkutvecklande arbetssätt. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen
Open this publication in new window or tab >>Språkbedömning vid rekrytering: – om språktester, andra bedömningsmodeller och språkutvecklande arbetssätt
2024 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Place, publisher, year, edition, pages
Uppsala: Institutet för språk och folkminnen, 2024. p. 43
Keywords
språkbedömning, språktest, flerspråkighet
National Category
Languages and Literature
Research subject
Language Planning, Language Cultivation; Swedish; Language Policy
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-2749 (URN)978-91-89767-05-8 (ISBN)
Note

Vägledningen "Språkbedömning vid rekrytering" riktar sig främst till beslutsfattare, rekryterare och chefer. Den går igenom olika modeller som används i svenska kommuner och ger konkreta råd kring hur man lägger upp en språkbedömning, vare sig man beställer ett språktest, använder case-beskrivningar eller bedömer språk under en intervju.

För att få ett arbete i vården och andra arbeten i offentlig sektor krävs ofta att man klarar en språkbedömning. Varför görs sådana bedömningar? Vad behöver man kunna för att kunna ”tillräckligt mycket svenska”? Hur kan man göra bra bedömningar av språk – ska man ha digitala tester, eller kan man bedöma språket i den vanliga rekryteringsprocessen? Och vad gör man när rekryteringsbehovet är stort och språkkunskaperna kanske lite mindre?

Den här vägledningen från Isof försöker besvara de här frågorna med hjälp av exempel från några svenska kommuners arbete och kunskap från forskning om språkbedömning. Den vänder sig till politiker som är ansvariga för beslut om språkkrav för anställning inomoffentlig sektor, till rekryterande personal och till chefer som arbetar med flerspråkiga grupper.

Exemplen i den här vägledningen är hämtade från vård- och omsorgsfältet, men med vissa anpassningar bör vägledningen också vara till hjälp inom andra områden.

Available from: 2024-06-18 Created: 2024-06-18 Last updated: 2024-06-19Bibliographically approved
Löfdahl, M., Järlehed, J., Wojahn, D., Milani, T. M., Rosendal, T. & Nielsen, H. L. (2023). Navigating whiteness from the margins: Finnish, Somali, and Arabic speakers’ experiences of racialization, (in)visibility, and (im)mobility in Gothenburg, Sweden. Multilingua - Journal of Cross-cultural and Interlanguage Communication, 0(0)
Open this publication in new window or tab >>Navigating whiteness from the margins: Finnish, Somali, and Arabic speakers’ experiences of racialization, (in)visibility, and (im)mobility in Gothenburg, Sweden
Show others...
2023 (English)In: Multilingua - Journal of Cross-cultural and Interlanguage Communication, ISSN 0167-8507, E-ISSN 1613-3684, Vol. 0, no 0Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This paper examines the relationship between language, (in)visibility, and (im)mobility in racialized spaces, focusing on Finnish, Somali, and Arabic speakers in Sweden. Using a theoretical framework based on hegemonic whiteness and intersectionality, the study explores how multilingual practices and subjectivities intersect with race, religion, gender, and class to shape social visibility and mobility. The research draws on linguistic ethnographic data, including interviews, linguistic landscape documentation, and an analysis of the media discourse. The study finds that while Finnish speakers have become invisible due to assimilation policies, Somali and Arabic speakers are hypervisible in Swedish public spaces and discourse, although Arabic speakers are sometimes, and in relation to other migrants, nearing Swedish whiteness. However, all three languages and their speakers are constrained by a white normativity that reproduces inequality. The paper challenges simplistic notions of mobility/immobility and visibility/invisibility in the context of a changing racial order in Sweden, where whiteness serves as a binary sorting mechanism that perpetuates inequality. Overall, this research sheds light on the complex entanglement of language, visibility, and mobility in white spaces and contributes to a more nuanced understanding of the intersectional dynamics of race and language.

Abstract [sv]

I denna artikel undersöks förhållandet mellan språk, (o)synlighet och (im)mobilitet i rasifierade rum, med fokus på finsk-, somalisk- och arabisktalande i Sverige. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk som utgår från hegemonisk vithet och intersektionalitet undersöks i studien hur flerspråkiga praktiker samverkar med ras, religion, kön och klass, och hur det påverkar social synlighet och mobilitet. Studien bygger på lingvistisk etnografisk data såsom intervjuer, dokumentation av det språkliga landskapet och analys av mediediskurs. I studien visas att medan finsktalande genom dåtidens assimilatoriska migrationspolitik osynliggjorts, är somalisk- och arabisktalande närmast översynliga i svenska offentliga rum och diskurser, även om arabisktalande, i relation till vissa andra migrantgrupper, i vissa situationer närmar sig den svenska vitheten. Alla tre språken och deras talare begränsas dock av en vit normativitet som reproducerar ojämlikhet. I artikeln utmanas förenklade föreställningar om rörlighet/immobilitet och synlighet/osynlighet genom den svenska föränderliga rasordningen där vithet fungerar som en binär sorteringsmekanism som upprätthåller ojämlikhet. Sammantaget kastar denna forskning ljus över det komplexa sambandet mellan språk, synlighet och mobilitet i vita rum och bidrar till en mer nyanserad förståelse av den intersektionella dynamiken mellan ras och språk.

Keywords
whiteness, multilingualism, mobility, visibility, migration, vithet, flerspråkighet, mobilitet, synlighet, migration
National Category
Humanities and the Arts
Research subject
Sociolinguistics
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-2647 (URN)10.1515/multi-2023-0075 (DOI)
Projects
Språkets roll i segregations- och gentrifieringsprocesser: språkliga landskap i Göteborg
Funder
Swedish Research Council, 2018-01169Swedish Research Council
Available from: 2023-12-04 Created: 2023-12-04 Last updated: 2024-01-15Bibliographically approved
Löfdahl, M. (2022). Moskéer i Göteborg: Självpositioneringi det urbana rummet. Nordisk tidskrift för socioonomastik / Nordic Journal of Socio-Onomastics, 2, 89-119
Open this publication in new window or tab >>Moskéer i Göteborg: Självpositioneringi det urbana rummet
Show others...
2022 (Swedish)In: Nordisk tidskrift för socioonomastik / Nordic Journal of Socio-Onomastics, Vol. 2, p. 89-119Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This article examines how names and language choices areused to position mosques vis-à-vis other mosques and in relation tothe majority population. Using Anthias’ positioning theory, Giraut andHoussay-Holzschuch’s theoretical framework for naming and namingprocesses, and the concept of spatial scaling, we analyze the names andlanguage choices of three mosques in Gothenburg: Islamic Sunni Centre, also known as Bellevue Mosque, Gothenburg Mosque and AngeredMosque. The analysis shows that the mosques use a wide range of naming technologies, reflecting different ways of positioning themselves inGothenburg’s mosque landscape. In this positioning, references fromthe country of origin, the choice of religious orientation and the use ofArabic as a religious language become tools both for the mosque and forthe individuals who visit it.

Place, publisher, year, edition, pages
Kungliga Gustav Adolfs Akademien, 2022
Keywords
mosques, positioning, names, languages, multilingualism
National Category
Languages and Literature Other Humanities not elsewhere specified
Research subject
Name Care and Name Planning
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-2464 (URN)
Note

NoFo

Available from: 2022-07-05 Created: 2022-07-05 Last updated: 2022-07-05Bibliographically approved
Löfdahl, M. (2022). Språkliga hierarkier i Göteborg: en intersektionell och jämförandeanalys av finskans och somaliskans (o)synlighet och status. In: Stina Ericsson, Inga-Lill Grahn, Susanna Karlsson (Ed.), Språkligmångfald / Linguisticdiversity: Rapport från ASLA-symposieti Göteborg, 23–24 april 2020 / Papers from the ASLA symposiumin Gothenburg, 23–24 April, 2020 (pp. 131-154). Association suédoise de linguistique appliquée, ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap
Open this publication in new window or tab >>Språkliga hierarkier i Göteborg: en intersektionell och jämförandeanalys av finskans och somaliskans (o)synlighet och status
Show others...
2022 (Swedish)In: Språkligmångfald / Linguisticdiversity: Rapport från ASLA-symposieti Göteborg, 23–24 april 2020 / Papers from the ASLA symposiumin Gothenburg, 23–24 April, 2020 / [ed] Stina Ericsson, Inga-Lill Grahn, Susanna Karlsson, Association suédoise de linguistique appliquée, ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap , 2022, p. 131-154Chapter in book (Refereed)
Abstract [sv]

Denna artikel behandlar finskans och somaliskans roll i den göteborgska språkhierarkin. Analysen bygger främst på intervjuer med talare av de två språken, kompletterat med statistik och en fotodokumentation av språkens synlighet i fyra Göteborgsområden. Finskan var länge det största minoritetsspråket i Göteborg, men det har liten synlighet och hade länge relativt låg status. Somaliskan som är ett nyare minoritetsspråk i Göteborg tillskrivs låg social status men präglas av en större medial och visuell synlighet. Idag har finskan högre mobilitet i Göteborg än för tjugo år sedan, medan somaliskan präglas av lägre lokal mobilitet, även om språket är betydligt mer spritt globalt. Vi menar att skillnaderna mellan de två språkens status och synlighet i Göteborg med fördel kan förklaras genom en intersektionell analys som tar hänsyn till platsens flerskiktade historia och de historiska och nutida talares kroppar som bebor denna plats.

Place, publisher, year, edition, pages
Association suédoise de linguistique appliquée, ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap, 2022
Series
ASLA:s skriftserie, ISSN 1100-5629, E-ISSN 2004-108X ; 28
National Category
Specific Languages General Language Studies and Linguistics Other Humanities not elsewhere specified
Research subject
Name Care and Name Planning; Sociolinguistics
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-2466 (URN)978-91-87884-28-3 (ISBN)
Note

ASLA är den svenska avdelningen av den internationella organisationen AILA (Association internationale de linguistique appliquée). ASLA har till uppgift attfrämja forskning kring praktiska problem med anknytning till språk, förmedla kontakt mellan språkforskare i Sverige och andra länder, och rekrytera till de forskningsnätverk som AILA organiserar. Tillämpad språkvetenskap ingår i många olika områden, som språkutveckling, språkpedagogik och språkdidaktik, inklusive språkinlärning hos barn och vuxna. Andra områden är språkanvändning inom yrkeslivet, vården och offentlig verksamhet i stort. Lägg därtill översättning, korpus- och datorlingvistik och logopedi m.m.

Available from: 2022-07-05 Created: 2022-07-05 Last updated: 2022-07-05Bibliographically approved
Järlehed, J., Löfdahl, M., Milani, T., Nielsen, H. L. & Rosendal, T. (2021). Entrepreneurial Namingand Scaling of Urban Places: The Case of Nya Hovås. In: Katharina Leibring, Leila Mattfolk, Kristina Neumüller, Staffan Nyström, Elin Pihl (Ed.), The Economy in Names: Values, Branding and Globalization. Paper presented at Names in the Economy 6, International Conference, Uppsala, 3–5 June 2019. Institutet för språk och folkminnen
Open this publication in new window or tab >>Entrepreneurial Namingand Scaling of Urban Places: The Case of Nya Hovås
Show others...
2021 (English)In: The Economy in Names: Values, Branding and Globalization / [ed] Katharina Leibring, Leila Mattfolk, Kristina Neumüller, Staffan Nyström, Elin Pihl, Institutet för språk och folkminnen, 2021Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [sv]

In this paper we investigate Nya Hovås, a completely new neighbourhood in Gothenburg, where the construction has been accompanied byan extensive and expensive advertising campaign. For this purpose, wedraw upon a multi-pronged theoretical framework that brings togetherLefebvre’s (1991) notions of conceived, perceived and lived space, withcurrent sociolinguistic work on scale (Carr & Lempert 2016) and Harvey’s(1989) critical insights about urban development as produced throughpublic-private partnership. With the help of these theoretical tools, thispaper analyses the processes of naming, branding and signing used by theentrepreneurs in order to increase Nya Hovås’ value and attractiveness.Te argument of the paper is that the ‘newness’ of the neighbourhood isconceived and perceived on three diferent scales: (1) on a spatial scale NyaHovås indexes international fair and globality through textual, graphicand architectural resources; (2) on a temporal scale, Nya Hovås is createdas a new and liberal form of the old and conservative high-end Hovås, and(3) on a socioeconomic scale, Nya Hovås is conceived as a mixed-use urbanneighbourhood. However, the perceived and lived space signals exclusivityand cultural homogeneity. Ultimately, the entrepreneurial place-makingof Nya Hovås is both profting on and contributing to urban polarization. 

Place, publisher, year, edition, pages
Institutet för språk och folkminnen, 2021
Keywords
urban entrepreneurialism, Nya Hovås, place-making, signing, onomastics
National Category
Specific Languages
Research subject
Name Care and Name Planning; Place Names
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-2260 (URN)
Conference
Names in the Economy 6, International Conference, Uppsala, 3–5 June 2019
Available from: 2021-12-14 Created: 2021-12-14 Last updated: 2021-12-14Bibliographically approved
Löfdahl, M. (2021). Flerspråkiga moskéer i Göteborg – vad kan de säga oss?: Om en studie om moskénamn.
Open this publication in new window or tab >>Flerspråkiga moskéer i Göteborg – vad kan de säga oss?: Om en studie om moskénamn
2021 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Till följd av den ökade arbetskraftsinvandringen under 1960- och 70-talen som under 1980-talet följdes av flyktinginvandring har antalet moskéer i Skandinavien ökat. En del av dem har arkitektoniska särdrag som ofta förknippas med islam och är väl synliga i stadsrummet, medan andra moskéer bedriver sin verksamhet i lokaler som ursprungligen byggts för andra ändamål. I dessa fall blir skyltning och inte minst namnen centrala för den som vill identifiera moskén. Trots att moskéer blir ett allt vanligare inslag i svenska städer är moskénamn i nordisk kontext inte speciellt undersökta. I en delstudie inom projektet Språkets roll i segregations- och gentrifieringsprocesser: Språkliga landskap i Göteborg undersöks hur moskéer positionerar sig i det språkliga landskapet i en diasporisk kontext, bl.a. genom namn- och språkval.

National Category
Specific Languages
Research subject
Name Care and Name Planning; Other Names
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-2259 (URN)
Available from: 2021-12-14 Created: 2021-12-14 Last updated: 2021-12-14Bibliographically approved
Löfdahl, M. (2021). Galten, Smörstacken och andra jämförelsenamn. Institutet för språk och folkminnen
Open this publication in new window or tab >>Galten, Smörstacken och andra jämförelsenamn
2021 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Sjöfart och fiske har i alla tider präglat kustområdena, och detta återspeglas i många av de namn vi i dag ser omkring oss, till exempel längs den bohuslänska kusten.

Place, publisher, year, pages
Institutet för språk och folkminnen, 2021
Keywords
ortnamn, Bohuslän
National Category
Specific Languages
Research subject
Cultural History; Place Names
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-2235 (URN)
Available from: 2021-12-13 Created: 2021-12-13 Last updated: 2021-12-13Bibliographically approved
Wenner, L., Löfdahl, M. & Waldispühl, M. (Eds.). (2020). Namn i skrift. Names in writing: Handlingar från NORNAs 48:e symposium i Göteborg den 29–30 november 2018. Göteborg: Meijerbergs institut för svensk etymologisk forskning Göteborgs universitet
Open this publication in new window or tab >>Namn i skrift. Names in writing: Handlingar från NORNAs 48:e symposium i Göteborg den 29–30 november 2018
2020 (Swedish)Collection (editor) (Refereed)
Abstract [sv]

Namn i skrift var temat för NORNAs 48:e symposium som hölls i Göteborg 29–30 november 2018. Skriftstudier har fått allt större betydelse inom språk- och kulturvetenskaper de senaste åren. Frågor som rör såväl grafonomi och stavningsregler som skriftens sociala dimension har väckt intresse. Inom namnforskning har skriftstudier inte i högre utsträckning uppmärksammats som ett eget fält, även om många studier behandlar namn i skrift. Inom andra språkvetenskapliga fält, såsom språkliga landskap, behandlas ofta namn ur ett sociolingvistiskt perspektiv utan att själva namnen och dess särställning inom språket beaktas. I volymen sammanförs olika discipliner som behandlar namn i skrift ur olika perspektiv. Genom de 22 bidragen i volymen belyses de sociala, kommersiella, politiska och historiska dimensioner som namn har. Artiklarna i denna rapport är vetenskapligt granskade av utomstående experter.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Meijerbergs institut för svensk etymologisk forskning Göteborgs universitet, 2020. p. 398
Series
Meijerbergs institut för svensk etymologisk forskning, ISSN 0348-7741
National Category
General Language Studies and Linguistics
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-1825 (URN)978-91-87850-03-5 (ISBN)
Available from: 2020-12-22 Created: 2020-12-22 Last updated: 2021-01-12Bibliographically approved
Bylin, M., Spetz, J. & Löfdahl, M. (2020). Språk med särställning. Språktidningen (5), 48-53
Open this publication in new window or tab >>Språk med särställning
2020 (Swedish)In: Språktidningen, ISSN 1654-5028, no 5, p. 48-53Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
National Category
Specific Languages
Research subject
Language Policy
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-2188 (URN)
Available from: 2021-12-02 Created: 2021-12-02 Last updated: 2021-12-09Bibliographically approved
(2020). Synliga och osynliga språk [poddavsnitt]. Institutet för språk och folkminnen
Open this publication in new window or tab >>Synliga och osynliga språk [poddavsnitt]
2020 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

"Skogräns!", "Ta en nummerlapp för provtagning." På bibliotek och vårdcentraler är svenskan självklar. Så hur synlig är flerspråkigheten i det offentliga rummet? Och i vilka sammanhang? Det är utgångspunkten för samtalet i andra avsnittet av podden Svenskan i samhället.

Place, publisher, year, pages
Institutet för språk och folkminnen, 2020
Keywords
flerspråkighet, offentliga rum, språklagen, nationella minoritetsspråk
National Category
Other Humanities Specific Languages
Identifiers
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-2327 (URN)
Note

Avsnitt av podden Svenskan i samhället från Språkrådet. Svenskan i samhället är en podd om språkvård med Isofs språkvårdare i svenska vid Språkrådet.

Available from: 2021-12-20 Created: 2021-12-20 Last updated: 2025-01-31Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications