This volume presents a selection of revised and edited papers given at the sixth conference on Names in the Economy (NITE), which was held in Uppsala in June 2019.

The focus of this volume, and at NITE 6, is mainly the economy or economic aspects hidden or evident in various types of names: how names can hold different values; how names can be used or misused to enhance such values; how names can be used in branding; and how names can be a financial means in a global world.

The contents display a broad selection of papers on commercial names and how they are connected to economic considerations and marketing. The topics span from how personal names and brand names, used in advertising in magazines, can reveal much synchronic information about attitudes and opinions, to how different cultures or languages are represented in the linguistic landscape. Some hitherto less studied areas are the complicated issue of word-marks (including brand names) regarded from a judicial point of view and the influence of building companies on the naming of new city developments.

Denna konferensvolym innehåller ett urval refereegranskade artiklar baserade på de presentationer som hölls vid den sjätte konferensen i serien Names in the Economy (NITE) i Uppsala i juni 2019.

Konferensvolymen studerar särskilt de ekonomiska aspekter som mer eller mindre tydligt finns i olika typer av namn: hur namn kan innehålla olika värden och bära med sig olika värderingar; hur namn kan användas eller utnyttjas för att lyfta fram sådana värden; hur namn kan användas för att bygga varumärken samt på vilket sätt ett namn kan vara en ekonomisk resurs i den globala världen.

Volymen bjuder på ett brett urval artiklar om kommersiella namn och om hur namn kan kopplas till ekonomiska faktorer och marknadsföring. De ämnen som tas upp spänner innehållsligt från en studie av hur de personnamn och varumärken som används i reklam i veckotidningar kan ge synkron information om attityder och åsikter till en studie av hur olika kulturer och språk representeras i det lingvistiska landskapet i en flerspråkig miljö. Ett par artiklar handlar om områden som hittills varit mindre undersökta. En lyfter den komplicerade frågan om ordmärken, inklusive varumärken, och betraktar dem ur en juridisk synvinkel, en annan ser på byggfirmornas påverkan på namngivningen där nya stadsområden växer fram.

Vad har tidningar, vin och medicin gemensamt med företag och butiker i England och Frankrike? Jo, de samsas i en rykande färsk rapport från en internationell konferens om namn och ekonomi i samhället i stort. Blogginlägget ger en kort sammanfattning av rapporten The Economy in Names.

The dynamics of settlement names was the theme of NORNA’s 47th symposium, held in Lund in May 2017. This volume presents seven of the papers read at the symposium. Two of these were part of a workshop on Scandinavian place-names in -lev/-löv. The rest of the papers covers a broad range of perspectives on settlement names and settlement history, from past to present.

Innehållsförteckning:

Förord

Peder Dam: Bebyggelseslag i det danske navnemateriale. Resultater og metoder fra en tværfaglig og kvantitativ undersøgelse af de danske bebyggelsesnavne

Vidar Haslum: Klassifisering av yngre bostedsnavn. Geografiske, kronologiske og kontekstuelle variasjoner

Johnny Grandjean Gøgsig Jakobsen: Nordvestsjællands -tved-navne – og deres onomastiske og bebyggelseshistoriske karakteristika

Kristina Neumüller: Beläggens dynamik. Namnbyten, namnkonkurrens och namnförvirring i Bråbo härad

Line Sandst: Onomastisk skalareduktion. Kunsten at skabe byer i byen alene ved sprog -- Workshop om namn på -lev och -löv

Sofie Laurine Albris & Peder Dam: Status og perspektiver på de danske -lev-navne. Betragtninger fra workshoppen om de skandinaviske stednavne på -lev/-löv

Ola Svensson: De skånska -löv-namnen

The purpose of this thesis is to present the general features of field names from the early 17th century to 2012, and to investigate the continuity of such names and attempt to understand what factors are of importance when it comes to their continuity and disappearance. A general survey is conducted in two parishes, Almunge and Väddö, in Uppland, Sweden, with more detailed investigations covering the hamlets of Söderby and Ösby, in Almunge, and Södra Fjäll and Norrbyle, in Väddö. The theoretical framework of the thesis is based in dialogical theory and the theory of an onomasticon.

A total of 5,736 field names are examined and categorized in an onomastic analysis covering a number of angles: name elements, the semantics of generics and specifics, and name continuity. Field names exhibiting continuity, drawn from the four hamlets studied more closely, are also analysed in terms of non-onomastic factors: type of land, joint ownership, and location on the hamlet boundary. The study shows that a majority of field names are formed in the same way: with a specific denoting a natural or cultural feature and a generic indicating a type of farmland. Some variations over time may be noted: specifics describing location seem to be more common in the earlier periods, while those denoting settlements appear more often in later names. In general, it is not possible to speak of a strong continuity of field names. The names that do show continuity usually belong to the most general field-name types, although there is a tendency for names consisting of only one element or including a generic that does not denote land to have a better chance of surviving. The results of my study seem to indicate that both onomastic and non-onomastic factors are of importance when it comes to the survival of field names.