Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA
Publikationer (8 of 8) Visa alla publikationer
Nilsson, J. (2019). Om hälsande. In: Jenny Nilsson, Susanne Nylund Skog, Fredrik Skott (Ed.), Sånt vi bara gör: (pp. 14-16). Stockholm: Carlssons ; Institutet för språk och folkminnen
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Om hälsande
2019 (Svenska)Ingår i: Sånt vi bara gör / [ed] Jenny Nilsson, Susanne Nylund Skog, Fredrik Skott, Stockholm: Carlssons ; Institutet för språk och folkminnen , 2019, s. 14-16Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Carlssons ; Institutet för språk och folkminnen, 2019
Nyckelord
hälsande, hälsningsfraser
Nationell ämneskategori
Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik
Forskningsämne
Svenska; Sociolingvistik
Identifikatorer
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-1642 (URN)9789173319553 (ISBN)
Anmärkning

Från projektet "Interaktion och variation i pluricentriska språk".

Tillgänglig från: 2019-03-20 Skapad: 2019-03-20 Senast uppdaterad: 2019-03-20Bibliografiskt granskad
Nilsson, J., Nylund Skog, S. & Skott, F. (Eds.). (2019). Sånt vi bara gör (1ed.). Stockholm: Carlsson Bokförlag
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Sånt vi bara gör
2019 (Svenska)Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Abstract [sv]

Stundligen företar vi människor oss sånt som vi inte alls funderar över. Vi gör det bara.

Har du tänkt på att vi i mötet med en gammal bekant gärna börjar med att reda ut när vi sågs senast? Och kanske när vi kommer att stöta på varandra igen?

Eller har du funderat på i vilken ordning vi tar av och på kläderna i ett omklädningsrum med andra personer runt oss? Har du undrat över hur vi människor hanterar köande, cyklande, särskrivningar eller hur vi hälsar på varandra? De här sakerna är nämligen exempel på sånt vi oftast företar oss utan att reflektera över det särskilt mycket.

Boken Sånt vi bara gör handlar om olika kulturellt och socialt betingade vardagshandlingar. Volymen bjuder på 91 korta, koncentrerade texter skrivna av forskare inom humaniora. Utifrån egen och andras forskning berättar de engagerat och lättillgängligt om sånt vi bara gör. Varje text kompletteras med en faktaruta med lästips för den vetgirige.

Sånt vi bara gör kan läsas för nöjes skull, men boken passar också utmärkt som diskussionsunderlag i studiecirklar liksom i gymnasie- och högskolans undervisning med kultur och språk i fokus.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2019. s. 313 s. Upplaga: 1
Nyckelord
svenska språket, hälsande, pronomen, namn, fraser, uttryckssätt, beteende
Nationell ämneskategori
Socialantropologi Övrig annan samhällsvetenskap Studier av enskilda språk Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik Etnologi Kulturstudier Övrig annan humaniora
Forskningsämne
Dialektforskning; Etnologi; Namnforskning; Ortnamn; Personnamn; Sociolingvistik; Språkhistoria; Språkvård; Svenska; Övriga namn
Identifikatorer
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-1641 (URN)9789173319553 (ISBN)
Anmärkning

Utgiven av Carlssons i samarbete med Institutet för språk och folkminnen.

Tillgänglig från: 2019-03-20 Skapad: 2019-03-20 Senast uppdaterad: 2019-03-20Bibliografiskt granskad
Nilsson, J. & Tingsell, S. (2018). Svenskan i kontakt med Amerika. Språkbruk, 37(2), 12-17
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Svenskan i kontakt med Amerika
2018 (Svenska)Ingår i: Språkbruk, ISSN 0358-9293, Vol. 37, nr 2, s. 12-17Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt) Published
Nyckelord
amerikasvenska, språkutveckling, språkvariation
Nationell ämneskategori
Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik Studier av enskilda språk
Forskningsämne
Svenska; Språkhistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-1610 (URN)
Anmärkning

Den massiva utvandringen till Amerika från det svenska språkområdet gav upphov till en egen varietet av svenska. Många utvandrare började till exempel tala om att digga, travla och renta och kallade den elektriska spisen för stove.

Tillgänglig från: 2019-01-14 Skapad: 2019-01-14 Senast uppdaterad: 2019-01-14Bibliografiskt granskad
Nilsson, J. (2017). Something old, something new: Some processes for dialect change in Sweden. Nordic Journal of Linguistics, 40(3)
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Something old, something new: Some processes for dialect change in Sweden
2017 (Engelska)Ingår i: Nordic Journal of Linguistics, ISSN 0332-5865, E-ISSN 1502-4717, Vol. 40, nr 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

The traditional dialects of Sweden are changing. In order to investigate how these changes may be proceeding, the use of traditional dialect and new linguistic features have been analyzed in three separate dialect areas: Inland West Sweden, Coastal West Sweden and Torsby in Northern Värmland. The focus is on how much of the traditional dialect used in the mid-20th century is still in use in each location, and what is replacing it in the process of change; this is done by analyzing speakers’ realizations of a total of 137 traditional dialect variables and 18 new variables. In some locations, dialects are leveling towards the standard, more or less rapidly. In others, there is a clear dialect shift to the urban Gothenburg variety or to the use of a combilect, which is a mix of traditional dialect variants, standard variants, new variants and urban variants. Similarities and differences between these separate processes are discussed, with special attention given to the reasons behind dialect change.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Cambridge: Cambridge University Press, 2017
Nyckelord
dialect change, dialektförändring
Nationell ämneskategori
Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik Studier av enskilda språk
Forskningsämne
Sociolingvistik
Identifikatorer
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-1553 (URN)10.1017/S0332586517000087 (DOI)
Tillgänglig från: 2018-04-12 Skapad: 2018-04-12 Senast uppdaterad: 2018-04-12Bibliografiskt granskad
Magnusson Petzell, E. (2015). Svenskt talspråk efter 1800 – huvudlinjer i utvecklingen. In: Helge Sandöy (Ed.), Talemål etter 1800 : Norsk i jamføring med andre nordiske språk (pp. 355-379). Oslo: Novus Forlag
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Svenskt talspråk efter 1800 – huvudlinjer i utvecklingen
2015 (Svenska)Ingår i: Talemål etter 1800 : Norsk i jamføring med andre nordiske språk / [ed] Helge Sandöy, Oslo: Novus Forlag, 2015, s. 355-379Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Oslo: Novus Forlag, 2015
Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk
Forskningsämne
Dialektforskning; Språkhistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-1164 (URN)
Tillgänglig från: 2017-12-14 Skapad: 2017-12-14 Senast uppdaterad: 2018-05-07Bibliografiskt granskad
Wenner, L. & Nilsson, J. (2015). The unruly dialect variant [a]: The case of the opening of (e) in the traditional Torsby dialect. In: Isabelle Buchstaller (Ed.), Language Variation: European Perspectives VI. Paper presented at The Eighth International Conference on Language Variation in Europe (ICLaVE 8), Leipzig, May 2015 (pp. 99-111). Leipzig: John Benjamins Publishing Company, 19
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The unruly dialect variant [a]: The case of the opening of (e) in the traditional Torsby dialect
2015 (Engelska)Ingår i: Language Variation: European Perspectives VI / [ed] Isabelle Buchstaller, Leipzig: John Benjamins Publishing Company, 2015, Vol. 19, s. 99-111Konferensbidrag, Publicerat paper (Refereegranskat)
Abstract [en]

We investigate the realisation of the variable (e) (as either the dialect variant [a] or the standard variant [e]) in the Swedish county of Värmland, with special attention to the small rural village of Torsby. Our analysis shows that dialect variants that are infrequent in recordings made in this area in the 1940s are generally absent in data from 2011.  However, the dialect variant [a] does not follow this pattern. Even though it is used infrequently in some consonant contexts in the older data, it has increased significantly over the last 70 years, both language internally as well as in the speech community. Here, we present an acoustic analysis of the vowel pronunciation and discuss the social meaning this feature has in contemporary Torsby. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Leipzig: John Benjamins Publishing Company, 2015
Serie
Studies in Language Variation, ISSN 1872-9592 ; 19
Nyckelord
dialect change, dialect stability, sociophonetics, rural Sweden, vowel change, social meaning
Nationell ämneskategori
Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik
Forskningsämne
Dialektforskning
Identifikatorer
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-1626 (URN)10.1075/silv19.int (DOI)9789027265579 (ISBN)
Konferens
The Eighth International Conference on Language Variation in Europe (ICLaVE 8), Leipzig, May 2015
Tillgänglig från: 2019-03-14 Skapad: 2019-03-14 Senast uppdaterad: 2019-03-20Bibliografiskt granskad
Svahn, M. & Nilsson, J. (2014). Dialektutjämning i Västsverige. Göteborg: Institutet för språk och folkminnen
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Dialektutjämning i Västsverige
2014 (Svenska)Bok (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Göteborg: Institutet för språk och folkminnen, 2014. s. 298
Nyckelord
dialekter
Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk
Forskningsämne
Dialektforskning
Identifikatorer
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-276 (URN)978-91-86959-15-9 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond
Tillgänglig från: 2017-04-27 Skapad: 2017-04-27 Senast uppdaterad: 2018-01-13
Nilsson, J. (2009). Dialect change?. Nordic Journal of Linguistics, 32(2), 207-220
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Dialect change?
2009 (Engelska)Ingår i: Nordic Journal of Linguistics, ISSN 0332-5865, E-ISSN 1502-4717, Vol. 32, nr 2, s. 207-220Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

The project Dialect Levelling in West Sweden focuses on the dialect situation in the first decade of the 21st century compared with the dialects spoken in the same region in the 1940s–1960s. Seventy teenagers participating in group interviews have been recorded and their use of phonological and morphological variables has been analysed. Comparisons with data recorded in the same region by The Institute of Language and Folklore in 1940–1960 show that dialect levelling is under way. It seems that the population of this area no longer speak a traditional dialect. An important issue, however, is how much the traditional dialects have actually changed, and to what extent the method for collecting data affects the answer. In the mid-20th century, the praxis within Swedish dialectology for selecting informants was to find as old and rural dialect speakers as possible to represent a specific region, and the purpose was that of documenting the dialect as a linguistic system. Today, however, many studies select informants based on speaker variables, because the aim is to document the dialect situation (i.e. who uses what linguistic variants when), rather than the traditional dialect as a linguistic system. Thus, there is a distinct difference between a linguistic interest and a sociolinguistic one. In this paper I suggest that it is critical when discussing dialect change to observe this very methodological change. In order to illustrate this, the use of dialect variants by two informants recorded in 1948 is compared with the use of dialect variants by three informants recorded in 2007 and 2008. The informants are all from around a small rural village located approximately 70 km from Gothenburg in West Sweden. This is an area where a specific variety of West Swedish has been spoken. By comparing these individuals, the concept of dialect change is problematized.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Cambridge University Press, 2009
Nyckelord
dialect change, dialect situation, inter-individual variation, intra-individual variation, qualitative analysis, social space, traditional dialect, Dialektforskning - metodik
Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk
Forskningsämne
Dialektforskning; Sociolingvistik
Identifikatorer
urn:nbn:se:sprakochfolkminnen:diva-1035 (URN)10.1017/S0332586509990023 (DOI)
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond
Tillgänglig från: 2017-11-10 Skapad: 2017-11-10 Senast uppdaterad: 2018-01-13Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-1121-1255

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer